Shoppning har i allt större utstrÀckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framvÀxten utav köpcentrum de senaste Ärtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvÀgagÄngssÀtt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mÄl att ta fram de faktorer som Àr mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet Àr att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi anvÀnder ocksÄ Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgÀster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som gÄr pÄ djupet, den undersökningsmetod som var mest ÀndamÄlsenlig för vÄr uppsats var fokusgrupper.

Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland Àldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna pÄ svenska eller engelska samt publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrÄn granskningsmallar.

Studien har utförts i tvÄ organisationer, jÀrnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens RÀddningsverk. PÄ Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och pÄ Statens RÀddningsverk har tvÄ enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. PÄ sÄvÀl Terminalen som Statens RÀddningsverk finns problem gÀllande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av observationer och intervjuer. Syftet med studien Àr att undersöka och skapa förstÄelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gÄng har meningsskapande blivit det övergripande ÀmnesomrÄdet.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsvÀsende Àr en stor och viktig frÄga. I de flesta lÀnder finns en kombination av allmÀnna och privata skolor. FörhÄllandet mellan dessa tvÄ alternativ varierar lÀnderna emellan. Sverige har haft ett vÀldigt lÄgt antal fristÄende skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhÄllandena Àr motiverad.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsvÀsende Àr en stor och viktig frÄga. I de flesta lÀnder finns en kombination av allmÀnna och privata skolor. FörhÄllandet mellan dessa tvÄ alternativ varierar lÀnderna emellan. Sverige har haft ett vÀldigt lÄgt antal fristÄende skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhÄllandena Àr motiverad.

NÀr man kopplar en dator eller ett lokalt nÀtverk av datorer till ett annat nÀtverk, t.ex. Internet, mÄste man vidta vissa ÄtgÀrder för att förhindra att inkrÀktare fÄr tillgÄng till resurser eller material som kan anses hemligt eller kÀnsligt. För att uppnÄ detta mÄste en s.k. brandvÀgg installeras. Dess uppgift Àr att se till att bara godkÀnd trafik tillÄts passera mellan nÀtverken och att otillÄten trafik blockeras och loggas.

Social exkludering Àr ett aktuellt samhÀllsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhÀllet, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhÀllsproblem Àr relevant för att förstÄ behovet av ett mer integrerat samhÀlle och behovet av satsningar för att Ästadkomma mer social inkludering. El Sistema Àr en social verksamhet som anvÀnder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mÀnsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Eftersom jag Àr mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. PÄ nÄgot sÀtt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utlÀndska lÄgprisköttet. SmÄ besÀttningar vÀxer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som vÀljer att förbli smÄ nischar sig pÄ nÄgot sÀtt för att fÄ ut ett mervÀrde för sina produkter. En tydlig trend pÄ marknaden Àr att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten Àr producerad.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

Traditionellt sett har gurkmeja anvÀnts för medicinskt bruk i mÄnga olika lÀnder och kulturer för en rad olika besvÀr pÄ bÄde djur och mÀnniskor. AnvÀndningen idag Àr framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrÀmjande medel och för att lindra ledbesvÀr. I Sverige idag Àr Galexir det enda godkÀnda traditionellt vÀxtbaserade lÀkemedlet innehÄllande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha lÄg biotillgÀnglighet, men höga koncentrationer uppnÄs lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvÀr till en bra indikation för anvÀndandet av gurkmeja. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta reda pÄ om gurkmeja kan ha potential att anvÀndas pÄ hundar med gastrointestinala besvÀr. Sjukdomar sÄsom gastrit, magsÄr, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.