Enligt dricksvattenföreskrifterna framtagna av Livsmedelsverket (SLVFS 2001:30), ska ett dricksvatten vara ?hÀlsosamt och rent? vilket avser att det Àr ?fritt frÄn mikroorganismer, parasiter och Àmnen i sÄdana antal eller halter att de kan utgöra en fara för mÀnniskors hÀlsa?. WHO (2008) bedömer att den största hÀlsorisken kopplad till dricksvatten Àr sjukdomsutbrott orsakade av vattenburna patogener och har satt grÀnsvÀrdet pÄ den Ärliga risken för sjukdom till 1/1000 personer. Det amerikanska naturvÄrdsverket (USEPA) har satt grÀnsvÀrdet för Ärlig infektion till 1/10 000.  Syftet med det hÀr examensarbetet var att utföra en mikrobiologisk riskanalys för Norrvatten och dricksvattenproduktionen vid GörvÀlnverket vilka försörjer omkring en halv miljon personer i norra StockholmsomrÄdet med dricksvatten. Det innebar att studera kritiska punkter i reningsprocessen, undersöka hur kÀnsligt GörvÀlnverket Àr mot en försÀmrad rÄvattenkvalité och vidare att utvÀrdera de riskanalysverktyg som anvÀnts i studien; MRA (Mikrobiologisk Riskanalys), ODP (Optimal Desinfektions Praxis) och Sea Track, framtagna av Svenskt vatten, Norsk Vann respektive SMHI.

Shoppning har i allt större utstrÀckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framvÀxten utav köpcentrum de senaste Ärtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvÀgagÄngssÀtt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mÄl att ta fram de faktorer som Àr mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet Àr att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi anvÀnder ocksÄ Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgÀster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som gÄr pÄ djupet, den undersökningsmetod som var mest ÀndamÄlsenlig för vÄr uppsats var fokusgrupper.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt ett formativt arbetssÀtt anvÀnds bland lÀrare i idrott/hÀlsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lÀrarna arbetar med att tydliggöra mÄlen för eleverna. I studien har vi Àven undersökt hur dagens pedagoger tÀnker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi anvÀnde oss av en kvalitativ metod tvÄ fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i Àmnet formativ bedömning. Dessa gjordes pÄ en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

Avsikten med den hÀr rapporten var dels att lÀra mig mer om utformning av vÀgkroppar samt avbördning av dagvatten och vattendrag intill för att pÄ sÄ sÀtt kunna bidra till utveckling av vÀgbyggande. Intresset för detta har vÀckts sedan rikliga nederbördsmÀngder stÀllde till översvÀmningsproblem vid E4:an i VÀsterbotten hösten 2012. MÄlet var att ta reda hur nederbördsmÀngderna förvÀntas bli i framtiden och komma fram till förslag pÄ bÀsta möjliga vÀgkroppsutformning efter dessa förutsÀttningar. Problemformulering:1) Hur ser en normalsektion av vÀgkropp ut nÀr det gÀller lagertjocklekar och materialtyper? Vilka tekniker anvÀnds idag för bortledning av vatten frÄn vÀgkroppen?2) Vilka utgÄngspunkter anvÀnds idag vid vÀgutformning nÀr det gÀller nederbördsmÀngder och vilka Àr de förvÀntade förÀndringarna av nederbörd i Sverige?3) Hur skulle en vÀgkropp med tillhörande vattenavledning behöva se ut med de förvÀntade klimatförÀndringarna? Behöver Àven vÀgens underbyggnad förÀndras?En normalsektion beskriver den generella uppbyggnaden av en vÀg i genomskÀrning lÀngs hela den projekterade strÀckan.

I traditionella butiker kan kunden vÀlja att ta kontakt med en försÀljare för att fÄ information om produkter eller tjÀnster. FörsÀljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, Àven visa upp hur produkten fungerar och kunden kan sjÀlv vÀlja vilken frÄga han eller hon vill ha svar pÄ. Den hÀr mÀnskliga realtidskontakten kan i mÄnga fall vara vÀrdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervÀrden skapas för kunden nÀr denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försÀljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervÀrden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal.

Bakgrund: Antalet Àldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhÀllet. Nationella satsningar pÄgÄr för att Ästadkomma en sammanhÄllen vÄrd och omsorg för de multisjuka Àldre.Syfte: Att beskriva primÀrvÄrdslÀkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka Àldre i ordinÀrt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inlÀggning i slutenvÄrden.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer dÀr sammanlagt 15 sjuksköterskor och lÀkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer pÄverkar om de multisjuka Àldre kan vÄrdas kvar hemma, samverkan mellan primÀrvÄrdslÀkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivÄ i ordinÀrt boende krÀver ocksÄ andra resurser. En medicinsk vÄrdplanering underlÀttar men eftersom de mest sjuka Àldres tillstÄnd snabbt kan förÀndras behöver de regelbundna hembesök. Detta Àr en förutsÀttning för att den medicinska sÀkerheten ska tryggas, sÀrskilt efter utskrivning frÄn slutenvÄrden.  En utebliven planering och bristande information till patient och nÀrstÄende ökar risken för sjukhusinlÀggningar som hade kunnat undvikas.

NÀr ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin nÀrhet och sina jÀmnÄriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra nÄgot Ät det som jag tycker Àr viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjÀlp av rollspel lÀr sig ungdomar att förstÄ olika sociala spel och hÀndelser i samhÀllet. Genom vÀrderingsövningar lÀr sig unga mÀnniskor nya sÀtt att förstÄ sig sjÀlva men ocksÄ sin nÀrmiljö. Detta ger individen en starkare sjÀlvkÀnsla men ocksÄ en starkare grund att stÄ pÄ dÄ de arbetar med drogförebyggande arbete.

Begreppet hĂ„llbar utveckling har de senaste Ă„rtiondena varit ett aktuellt Ă€mne. En hĂ„llbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. LĂ€nge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hĂ„llbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hĂ„llbara stĂ€der. År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS ? HĂ„llbarhetscertifiering av stadsdelar.

Skolan som spelplats för kultur- och identitetspolitik stÄr i fokus för denna uppsats. En utgÄngspunkt Àr att den politik som styr skolan Àven har inverkan pÄ, och Àr en produkt av, de diskurser som rÄder i samhÀllet nÀr det gÀller dessa frÄgor. Min undersökning Àr baserad pÄ situationen i Guatemala. DÀr finns sedan 2005 en nationell politisk strategi kring detta, uttryckt i styrdokumentet "Interkulturell tvÄsprÄkig utbildning", som har varit material för den kritiska diskursanalys jag hÀr genomför. Uppsatsen innehÄller Àven en jÀmförelse med lÀrares tankar kring detta pÄ plats i Guatemala, baserat pÄ vistelse och materialinsamling dÀr.

Denna kvalitativa studie, baserad pÄ reflexiv metod med en abduktiv ansats, Àr gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestÄende av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stÀrka rektorsrollen, gynna en helhetssyn pÄ de verksamheter som de Àr ledare för, stÀrka det skolomrÄde som de Àr en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet Àr uppbyggt kring. I det aktuella skolomrÄdet benÀmns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rÀtt och slÀtt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestÀmd och avgrÀnsad grupp.

Denna uppsats, Bilens framtid i Malmö ? elbilar och bilpooler?, har som mÄl att utifrÄn beskrivningar av dagens biltrafiksituation i Malmö samt av de övergripande negativa effekterna den innebÀr för mÀnniskor och för miljö, leda fram till en presentation av en eventuell lösning pÄ dessa aspekter. Bakgrunden till vÄrt stÀllningstagande att inrikta oss pÄ elbilar och bilpooler utgörs av biltrafikens miljöpÄverkan frÀmst avseende luftföroreningar, buller samt trÀngsel. VÄr process med att bygga upp en teoretisk grund att stÄ pÄ inför vÄrt fortsatta arbete har gjort att vi anvÀnt oss av en del vedertagna metoder. Litteraturstudierna har haft en mÀngd olika syften, bland annat har de gett oss insikt i trafikutvecklingen i Malmö de senaste decennierna, förklarat trafikens skadliga effekter pÄ miljön, förklarat fördelarna men Àven nackdelarna med elbilen samt gett oss exempel pÄ bilpoolsutvecklingen sÄvÀl nationellt som ur ett Europaperspektiv.

Denna uppsats handlar om de val som görs vid bevarande av historiska trÀdgÄrdar inom National Trust, en av Englands största förvaltare av historiska trÀdgÄrdar, samt hur dessa val pÄverkar den historia som berÀttas pÄ platsen. De tre frÄgestÀllningar som behandlas i uppsatsen Àr: (1) Hur beslutar National Trust vilken historia som ska berÀttas pÄ platsen? (2) Vilka riktlinjer och bevarandeprinciper ligger till grund för dessa beslut? och (3) Hur har National Trust omsatt riktlinjerna vid restaureringarna av National Trusts trÀdgÄrd pÄ Standen? Syftet Àr att synliggöra valen, pÄ vilka grunder de fattas och genom att stÀlla detta i relation till hur den slutliga utformningen blivit fÄ en bild av hur National Trust vÀljer att berÀtta en plats historia. I den första delen görs en genomgÄng av trÀdgÄrdsbevarandets historia inom National Trust, teoretiska begrepp samt riktlinjer och strategier som Àr aktuella i dagslÀget. I den andra delen görs en fallstudie av en anlÀggning dÀr det för nÀrvarande pÄgÄr ett restaureringsprojekt, Standen. I den tredje delen diskuteras de tre frÄgestÀllningar mot bakgrund av litteratur, dokument, intervjuer och platsbesök. Genom att analysera hur förÀndringar har genomförts pÄ Standen jÀmförs hur riktlinjerna och principerna implementerats och hur detta pÄverkar den berÀttelse som presenteras för besökaren. Slutsatsen frÄn uppsatsen Àr att National Trust har genomfört ett omfattande förÀndrings-­ och moderniseringsarbete under 2000-talet som lett till att de lokala anlÀggningarna fÄtt ett betydande inflytande över hur en plats betydelse uttrycks. National Trusts riktlinjer utgÄr frÄn internationellt erkÀnda dokument sÄsom Florensdeklarationer och Burra charter men de ocksÄ utvecklat egna strategier för att öka det lokala engagemanget och tillgÀngligheten som framgÄngsrikt implementerats pÄ Standen. Besluten om vilken historia som ska berÀttas har fattats i nÀra samarbete med centrala organ inom National Trust, medan besluten om hur den berÀttas i stor utstrÀckning sker lokalt..

Den höga andelen hÄrdgjorda ytor i urban miljö bidrar till ökad belastning pÄ dagvattennÀtet vid kraftiga regn och vid snösmÀltning. För att minska belastningen och förhindra översvÀmningar i urbaniserade samhÀllen kan grön infrastruktur införas, till exempel gröna (vegetationsklÀdda) tak. Gröna taks prestanda i kalltempererade klimat Àr ett omrÄde ej studerat i vidare utstrÀckning vilket bidrog till examensarbetets syfte med undersökning av ett grönt tak placerat i centrala LuleÄ. Genom en flödesmÀtare vid avrinningsutloppet frÄn det gröna taket samt ett uppskattat flöde frÄn ett intilliggande plÄttak kunde de ackumulerade avrinningsvolymerna berÀknas och jÀmföras. Det uppskattade flödet frÄn plÄttaket berÀknades med takets area och SMHI:s nederbördsdata frÄn LuleÄ Flygplats.

Titel: Bemanningsbranschen ? En bransch under utveckling? ? En studie av tre bemanningsföretag i VĂ€stmanlandSeminariedatum: 2013-01-09Högskola: MĂ€lardalens högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademien för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Helena Bodin, TherĂ©se LindbergHandledare: Magnus LinderströmSidoantal: 33Bilagor: 1Nyckelord: Bemanning, rekrytering, bransch, marknadsstrategiSyfte: Syftet med den hĂ€r studien Ă€r att utifrĂ„n valda teorier undersöka bemanningsbranschen genom att studera tre bemanningsföretag i VĂ€stmanland.Metod: Abduktiv ansats och kvalitativ metod. Tre halvstrukturerade intervjuer har genomförts. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska delen av uppsatsen grundar sig pĂ„ vetenskapliga artiklar samt böcker inom det studerade omrĂ„det.Empiri: Empirin baseras till största del pĂ„ de intervjuer som genomfördes med Roger Ragnebrant som Ă€r regionschef för Prime i MĂ€lardalen, Sanna Riesten som Ă€r platsansvarig pĂ„ Manpower i VĂ€sterĂ„s samt Anders Agarsson som Ă€r Arenas platschef i VĂ€sterĂ„s.Slutsatser: Den största utmaningen i bemanningsföretagens omvĂ€rld Ă€r svĂ€ngningarna i konjunkturen. En viktig strategi Ă€r sĂ„ledes att göra sitt företag mindre konjunkturkĂ€nsligt. Studien kom fram till att det rĂ„der en hĂ„rd konkurrens pĂ„ bemanningsmarknaden i VĂ€stmanland.

Sverige har sedan Ă„r 2009 det nationella mĂ„let att producera 30 TWh vindkraftsenergi, varav 20 TWh ska komma frĂ„n landbaserad vindkraft. Detta Ă€r ett viktigt delmĂ„l för att bli ett mindre fossilberoende samhĂ€lle och för att minska koldioxidutslĂ€pp och luftföroreningar. För att nĂ„ det nationella mĂ„let om 30 TWh utgör vindkraft en viktig förnybar energikĂ€lla. Åre kommun och Bergs kommun i JĂ€mtlands lĂ€n har bĂ„da upprĂ€ttat ett vindkraftstillĂ€gg till sina översiktsplaner dĂ€r de har pekat ut omrĂ„den möjliga för storskalig vindkraftsetablering, detta för att underlĂ€tta för exploatörer att veta pĂ„ vilka platser kommunen stödjer en utredning för vindkraftsetablering. En vindkraftspark kan sedan augusti Ă„r 2009 endast fĂ„ tillstĂ„nd om kommunfullmĂ€ktige i kommunen dĂ€r parken planeras att etableras i tillstyrker parken.