Detta examensarbete har gjorts Ät Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja Àr att förbÀttra brytningen och förÀdlingen av jÀrngenom hela processen. Ett sÀtt Àr att fÄ en effektivare malmproduktion Àr att fÄ en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete Àr spillet frÄn Kirunas anrikningsverk, dÄ nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket Àr ett av tre förÀdlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs frÄn grÄberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka de kontroverser som uppstÄtt vid vindkraftsetableringar pÄ VÀstkusten. Detta syfte innefattar frÄgestÀllningar om vilka argument och aktörer som Àr inblandade och vad som formar en aktörs Äsikter.Anledningen till att vi valde detta omrÄde var pÄ grund av ett förslag vi fick frÄn en konsult inom omrÄdet. NÀr vi studerat Àmnet nÀrmare insÄg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och Àven runt de som endast Àr i planeringsstadiet. Dessutom insÄg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom omrÄdet.Studien Àr baserad pÄ material som har insamlats i form av samrÄdsredogörelser, artiklar, insÀndare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrÄn en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Den hĂ€r studien Ă€r grundad pĂ„ intervjuer med personer som arbetar med miljömĂ„l, bĂ„de de nationella och de miljömĂ„l som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter frĂ„n NaturvĂ„rdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, LĂ€nsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag pĂ„ att fĂ„ svar pĂ„ de frĂ„gor som Ă€r understĂ€llda mitt syfte. Vilka Ă€r:- NĂ„r all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som Ă€r berörda och fĂ„r de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala grĂ€nserna med att göra handlings- och Ă„tgĂ€rdsplaner? -Och har dĂ„ Sverige större möjlighet att nĂ„ upp till de miljömĂ„l vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte Ă€r att se hur Vattendirektivet pĂ„verkar arbetet med att nĂ„ de tvĂ„ miljökvalitetsmĂ„len Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„.Genom att analysera resultaten bĂ„de ur implementeringsteorin och ur ett rĂ€ttsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat pĂ„ lĂ€nsstyrelsenivĂ„ och har ej gĂ„tt ut till de som arbetar med handlingsplanerna.

Expansion och förtÀtning av stÀder leder till att sÄvÀl areal som andel hÄrdgjord yta ökar i vÄra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönomrÄden. Den ökade mÀngden dagvatten riskerar att orsaka problem i omrÄden dÀr ledningsnÀtet dimensionerats för de dagvattenmÀngder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnÀtets kapacitet Àr ofta mycket kostsamt och det Àr dÀrför önskvÀrt att istÀllet minska belastningen pÄ de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta Àr att byggnaders takyta beklÀds med vÀxter, sÄ kallade gröna tak.

Denna studie handlar om hur kommuner i VÀsterbottens lÀn samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska omrÄdesansvaret, och hur det arbetet pÄverkas av bÄde formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmÀssigt, yta och befolkningstÀthet). Ett speciellt fokus ligger pÄ kommunernas lokala krishanteringsrÄd, samt till vilken grad samverkan överlag Àr formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, dÀribland hur strukturella faktorer och interdependens pÄverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta pÄverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. DÀrefter belyses vikten av gemensamma mÄl och vÀrderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsÀttningarna kan pÄverka detta arbete.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mÀngder snö, fukt och kyla, frÄn mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tÄgtrafiken, bÄde nationellt och lokalt. Det pÄverkade bÄde gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan pÄverkade Àven elnÀt som ledde till att mÀnniskor stod utan vÀrme och belysning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse av varumÀrkesuppbyggande av varumÀrket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn pÄ Kalmarflyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr:-          Vilken identitet har Kalmarflyg?-          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumÀrket Kalmarflyg med hjÀlp av Kapferers tre varumÀrkesuppbyggande modeller?-          Hur ser kunderna pÄ varumÀrket Kalmarflyg?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bestÄr av tvÄ intervjuer medan i den kvantitativa metoden Äterfinns kundernas röster i from av statistisk sÀkerstÀlld data frÄn Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ?Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner?.

Enligt statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn sÄldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrÀttersamt 50 000 smÄhus och ÀganderÀtter i Sverige. Lokalt i BorÄs förmedlades 248 bostÀderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder pÄ att bostadsmarknaden Àrattraktiv och i BorÄs agerar flera olika fastighetsmÀklarbyrÄer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svÄrt att sÀrskilja de olika fastighetsmÀklarbyrÄerna Ät. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmÀklarbyrÄerna i BorÄs arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumÀrke.Melins doktorsavhandling gÀllande varumÀrkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, mÀrkesidentitet, kÀrnvÀrde, positionering, marknadskommunikation ochintern mÀrkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmÀklare pÄ deras respektivefastighetsmÀklarbyrÄ i BorÄs.

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mÀtkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det pÄverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mÀtkretsen kan pÄverka det riktade jordfelsskyddet sÄ att verklig felström och uppmÀtt felström inte stÀmmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall stÀller krav pÄ att vinkelfelet fÄr uppgÄ till max ±2 grader för mÀtkretsen. Eftersom vinkelfelet i mÄnga fall har en hög pÄverkan pÄ jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebÀr. Största orsaken till vinkelfelet uppstÄr oftast i strömtransformatorn och dÀrför undersöks hur mycket tvÄ strömtransformatorer med olika klassificeringar som Àr vanliga i elnÀtet pÄverkar vinkelfelet i mÀtkretsen.Jordfel Àr det vanligast uppkomna felet i mellanspÀnningsnÀt och dess storlek beror till stor del pÄ hur mycket kapacitivt bidrag som finns pÄ linjerna samt vÀrdet pÄ nollpunktsresistorn.

Bakgrund: Alla individer innehar grundlÀggande rÀttigheter just i egenskap av att vara mÀnniska. RÀtten till hÀlsa Àr en av dessa, och ska bland annat inkludera sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rÀttighet. Gali-distriktet Àr belÀget nÀra grÀnsen till övriga Georgien och anses som ett lÄgprioriterat omrÄde. Kvinnors position beskrivs dÀr extra utsatt, dÄ exempelvis vÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande.

Problemformulering: Hur kan destination SöderÄsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vÄr fallstudie Àr att med SöderÄsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en fallstudieansats av kvalitativ karaktÀr dÀr vi ingÄende studerar ett fÄtal undersökningsenheter vilka baseras pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa primÀr- och sekundÀrdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi Àr intresserade av att erhÄlla en djupare förstÄelse för vÄrt undersökningsomrÄde istÀllet för att basera det pÄ kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr för att fÄ insikt om danskars kÀnnedom om vÄrt studieobjekt. För att göra vÄr fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext dÄ sammanhanget Àr viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushÄllen att köpa fjÀrrvÀrme frÄn ett lokalt fjÀrrvÀrmeverk. Kunderna Àr dÄ hÀnvisade att köpa frÄn det företag som verkar dÀr kunden bor vilket gör att det inte finns nÄgon konkurrens pÄ marknaden utan monopol uppstÄr. En marknad med monopol kÀnnetecknas av att priserna inte sÀtts effektivt och i dagslÀget varierar priserna pÄ fjÀrrvÀrme mycket mellan olika stÀder. I Är, 2014, Àr det högsta priset i Sverige för smÄhus som anvÀnder 20 MWh/Är 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lÀgsta priset Àr 50,00 öre/kWh i LuleÄ.Att priserna varierar sÄ pass mycket gör att marknadssituationen för fjÀrrvÀrme kan ifrÄgasÀttas. MÄnga Àr skeptiska till den nu rÄdande situationen dÀr fjÀrrvÀrmebolagen har monopol pÄ fjÀrrvÀrme pÄ sin ort.