BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hÄrt av törskateangrepp och det Àr konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den vÀrdvÀxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter frÄn fjÀrilsslÀktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige Àr det fortsatt intressant att ta reda pÄ vilka arter som idag kan pÄtrÀffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fÀltstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp frÄn barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval pÄ 18 bestÄnd. Syftet var ocksÄ att, med en kontrollgrupp genom en förkortad klÀckningsprocess, försöka artbestÀmma barrskogsmotten som angripit trÀden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptÀcks i fÀlt.

Denna uppsats syftar till att undersöka potentialen för att integrera ekosystemtjÀnster ibostadsomrÄden, vilket i denna studie innebÀr i betydelsen att öka nyttjandet av grönska ochvattens mÄngfunktionella egenskaper i bostadsomrÄden. Detta undersöks utifrÄn ettaktörsperspektiv, det vill sÀga hur olika aktörer involverade i planering, byggnation ochgestaltning av bostadsomrÄden ser pÄ möjligheten att integrera en mÄngfunktionellanvÀndning av grönska och vatten i bostadsmiljöer. Studien redogör Àven för sjÀlva begreppetekosystemtjÀnster och en analys av dess möjlighet att pÄverka en ökad mÄngfunktionellanvÀndning av grönska i bostadsmiljöer görs.StÀders struktur och form resulterar i olika typer av problematik. Exempelvis orsakarbebyggelse och hÄrdgjorda ytor vÀrmeöar, hög avrinning av dagvatten samt en fragmenteringav habitat för olika arter, problematik som grönska och vattens klimat-och vattenreglerandefunktioner kan minska. Att undersöka hur involverade aktörer som pÄ olika sÀtt arbetar medutformning av bostadsmiljöer ser pÄ ett faktiskt mÄngfunktionellt nyttjande av grönska ochvatten kan bidra till att kartlÀgga möjligheter och begrÀnsningar med ett sÄdant arbete medgrönska i stadsplanering.Uppsatsens empiriska del bestÄr av en intervjustudie med tjÀnstemÀn inom olika kommunalaförvaltningar som Àr delaktiga i planering av bostadsomrÄden samt av projektledare,landskapsarkitekter, arkitekter och förvaltare av tvÄ flerbostadshus pÄ PlatÄn i VÀstraEriksberg i Göteborg.

I den hÀr studien undersöks hur förestÀllningar kring kriser och risker inom en organisation pÄverkar och styr sÀttet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjÀlp av fyra frÄgor för att undersöka detta nÀmligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet pÄ landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för förestÀllningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssÀtt och medarbetarnas syn pÄ hot och risker ut?Uppsatsens empiri bestÄr av Ätta stycken samtalsintervjuer med anstÀllda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig HÀndelse. Jag intervjuade personer frÄn olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg dÄ de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har rÄkat ut för kriser sÄ som Sankt Sigfridsbranden under de senaste Ären.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde Ă€r önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsĂ€tt. Metoderna som har anvĂ€nts för att fĂ„ ett mer relevant resultat Ă€r kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med tvĂ„ lokalt boende. De stĂ€llda frĂ„gorna berörde bland annat Ă„sikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen pĂ„verkas av turismen, arrangörernas förvĂ€ntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frĂ„gestĂ€llningar som behandlade hur lokalbefolkningen stĂ€ller sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mĂ€sterskap, sociala effekter och hĂ„llbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur vĂ€lkomnande lokalbefolkningen Ă€r, enligt de sjĂ€lva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger pĂ„ nĂ€r det kommer till bemötandet av turisten.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frĂ„gestĂ€llningar vi har utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar frĂ€mjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt av det?MetodStudien byggde pĂ„ sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua Ă€r betydelsefulla representanter frĂ„n samarbetsföreningarna.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

En hÄllbar utveckling Àr ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhÀllet. Sveriges regering har som uttalat politiskt mÄl att samhÀllsplaneringen ska ske mot en hÄllbar utveckling, men det finns idag ingen allmÀnt kÀnd metod för kommunerna att anvÀnda i planeringen mot ett hÄllbart samhÀlle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hÄllbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ?En hÄllbar stad?. Deltagandebaserad backcasting Àr en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebÀr att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan Àven diskuterar och tar fram möjliga sÀtt att uppnÄ visionen.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke Àmnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningar om icke Àmnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstÄr och hur deltagarna förhÄller sig till dem. Klassrumssamtal Àger rum i en kommunikativ verksamhet dÀr deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnÄ uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. UtgÄngspunkterna inom CA Àr att allt som sÀgs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som bÄde kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krÀvs för att studera social interaktion.

Mer och mer fokuserar media och politiker pÄ hÄrdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det Àr bÀttre att kontrollera eller bestraffa en individ som begÄtt en kriminell handling Àn att fokusera pÄ omstÀndigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fÄtt samma massmediala utrymme. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur olika institutioner, i det hÀr fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande ÄtgÀrder. Fokus ligger pÄ brottsprevention för unga som kan anses vara pÄ vÀg in i kriminalitet eller har börjat fÄ kontakt med myndigheter sÄsom polis och socialtjÀnst pÄ grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhÀmtats via intervjuer med representanter frÄn olika institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Följande examensarbete gick ut pÄ att skapa en ny hemsida Ät restaurangen Tapas Bar & Deli. BestÀllaren Petter Thylin hade en stor önskan av att uppdatera layouten pÄ deras dÄvarande hemsida och att fÄ en snyggare och mer anvÀndarvÀnlig webbsida för att presentera sin restaurang.Att pÄ ett tydligt sÀtt presentera den mest relevanta informationen pÄ sidan var det som ansÄgs som det mest vesÀntliga enligt bÄde bestÀllaren och mig sjÀlv. Detta innefattade information om öppettider, adressuppgifter, kontaktuppgifter och de olika menyerna. Ytterligare krav frÄn Petter var bland annat att behÄlla deras logotyp och Àven dess gröna fÀrg. En annan viktig aspekt var att hemsidan Àven skulle fungera bra pÄ mindre skÀrmar, till exempel smartphones och surfplattor.Webbsidan utvecklades lokalt i publiceringsverktyget WordPress med hjÀlp av mjukvaran WAMPserver, vilken tillÄter den egna datorn att agera likt en webbserver.