Social exkludering Àr ett aktuellt samhÀllsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhÀllet, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhÀllsproblem Àr relevant för att förstÄ behovet av ett mer integrerat samhÀlle och behovet av satsningar för att Ästadkomma mer social inkludering. El Sistema Àr en social verksamhet som anvÀnder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mÀnsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Inom Svensk hÀlso- och sjukvÄrd sker en stor förÀndring i IT-infrastruktur. En nationell tjÀnsteplattform som ska möjligt delning av information mellan vÄrdgivare i olika regioner har implementerats. Flera landsting och regioner har implementerat liknande arkitekturer lokalt för att uppnÄ samma effekt Àven internt, men ocksÄ för att underlÀtta uppkoppling till den nationella lösningen.Genom en kvalitativ fallstudie undersöker denna uppsats implementationen av en regional tjÀnsteplattform i Stockholms LÀns Landsting med fokus pÄ styrning. I en teoretisk undersökning behandlas teorier gÀllande IT inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd, IT-governance, SOA och SOA-governance.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera teorier gÀllande SOA-governance i relation till styrning av en regional tjÀnsteplattform inom offentlig hÀlso- och sjukvÄrd och pÄ sÄ sÀtt bidra till utveckling av aktuella teorier genom en diskussion gÀllande dess anvÀndbarhet inom en specifik sektor. Jag syftar ocksÄ att bidra till utveckling av den studerade verksamheten genom att identifiera/prognostisera möjligheter och problem med aktuella styrningsstrukturer.Resultaten indikerar att utmaningar för att etablera SOA-governance inom offentlig hÀlso-och sjukvÄrd frÀmst hÀrstammar ur organisationens natur.

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.

Hur tas barnfattigdomsforskning emot pÄ kommunal nivÄ i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls nÄgot utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat Àmne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet Àr stor vilket innebÀr att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rÀtten till en skÀlig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. DÄ regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom Àr det nu upp till dem att styra upp detta. DÄ det finns en del nationell forskning att tillgÄ i Àmnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjÀlp, frÄgan Àr bara hur kommunerna stÀller sig till barnfattigdomsforskning.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Eftersom jag Àr mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. PÄ nÄgot sÀtt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utlÀndska lÄgprisköttet. SmÄ besÀttningar vÀxer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som vÀljer att förbli smÄ nischar sig pÄ nÄgot sÀtt för att fÄ ut ett mervÀrde för sina produkter. En tydlig trend pÄ marknaden Àr att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten Àr producerad.

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

Traditionellt sett har gurkmeja anvÀnts för medicinskt bruk i mÄnga olika lÀnder och kulturer för en rad olika besvÀr pÄ bÄde djur och mÀnniskor. AnvÀndningen idag Àr framför allt som kosttillskott, som del i digestionsbefrÀmjande medel och för att lindra ledbesvÀr. I Sverige idag Àr Galexir det enda godkÀnda traditionellt vÀxtbaserade lÀkemedlet innehÄllande gurkmeja. Gurkmeja har visat sig ha lÄg biotillgÀnglighet, men höga koncentrationer uppnÄs lokalt i tarmen vilket skulle kunna göra mag-tarmbesvÀr till en bra indikation för anvÀndandet av gurkmeja. Den hÀr litteraturstudien syftar till att ta reda pÄ om gurkmeja kan ha potential att anvÀndas pÄ hundar med gastrointestinala besvÀr. Sjukdomar sÄsom gastrit, magsÄr, enterit, kolit, Inflammatory bowel syndrome (IBS) och Inflammatory bowel disease (IBD) kan ses hos hund.

Detta examensarbete har gjorts Ät Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja Àr att förbÀttra brytningen och förÀdlingen av jÀrngenom hela processen. Ett sÀtt Àr att fÄ en effektivare malmproduktion Àr att fÄ en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete Àr spillet frÄn Kirunas anrikningsverk, dÄ nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket Àr ett av tre förÀdlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs frÄn grÄberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

ÖversvĂ€mningar blir allt vanligare och hĂ€ndelserna kan kopplas till den ökade andelen hĂ„rdgjorda ytor i kombination med underdimensionerade lednings-system. Dagens urbanisering innebĂ€r att större ytor hĂ„rdgörs och tillsammans med en förvĂ€ntad ökning av nederbörd kommer detta kunna bidra till allt fler översvĂ€mningar i framtiden. Europeiska Kommissionen har tagit fram riktlinjer för hĂ„rdgörning av mark som indikerar att hĂ„rdgörningen Ă€r ett rĂ„dande problem i Europa. Det finns idag flera sĂ€tt att jobba med dagvattenhantering och ett utav dem Ă€r anvĂ€ndningen av genomslĂ€ppliga markbelĂ€ggningar. Forskning visar att anvĂ€ndandet av genomslĂ€ppliga markmaterial bidrar till betydligt mindre ytav-rinning.

I dagens samhĂ€lle Ă€r hĂ„llbar utveckling ett mycket aktuellt Ă€mne som diskuteras sĂ„vĂ€l nationellt som lokalt. Till följd av vĂ€xande klimathot och ökande urbanisering har den hĂ„llbara staden blivit en vision att strĂ€va mot. År 2008 tillsatte regeringen en delegation, Delegationen för hĂ„llbara stĂ€der, med uppgiften att skapa ett forum att verka för hĂ„llbara stĂ€der, samhĂ€llen och tĂ€torter. Regeringsuppdraget slutfördes 2012 och har resulterat i ett antal rapporter och underlag för Sveriges fortsatta arbete mot mer hĂ„llbara stĂ€der. I denna uppsats lĂ€ggs fokus pĂ„ hur vi i Sverige arbetar med att skapa mer hĂ„llbara stĂ€der genom att undersöka vad som framkommit i de rapporter som Delegationen för hĂ„llbara stĂ€ders regeringsuppdrag resulterat i. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med hĂ„llbar stadsutveckling definieras, vilka omstĂ€llningar som krĂ€vs i samhĂ€llet och hur det fortsatta arbetet ser ut.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka de kontroverser som uppstÄtt vid vindkraftsetableringar pÄ VÀstkusten. Detta syfte innefattar frÄgestÀllningar om vilka argument och aktörer som Àr inblandade och vad som formar en aktörs Äsikter.Anledningen till att vi valde detta omrÄde var pÄ grund av ett förslag vi fick frÄn en konsult inom omrÄdet. NÀr vi studerat Àmnet nÀrmare insÄg vi att det existerar kontroverser kring de olika etableringar som skett och Àven runt de som endast Àr i planeringsstadiet. Dessutom insÄg vi att det inte fanns mycket aktuell forskning inom omrÄdet.Studien Àr baserad pÄ material som har insamlats i form av samrÄdsredogörelser, artiklar, insÀndare och fyra utförda intervjuer. Tolkning av materialet har skett utifrÄn en diskursanalys som gett resultat i form av tre olika diskurser inom kontroversen; Miljödiskursen, Lekmannadiskursen och den Ekonomiska diskursen.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhÄllandet mellan utbildningspolitiska frÄgor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera pÄ förstelÀrarreformen och att undersöka vilka av de frÄn regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielÀrare ansÄg att förstelÀrarna pÄ skolan utförde, samt om de ansÄg att arbetsuppgifterna förbÀttrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lÀrarna pÄ ett mer generellt plan uppfattade tjÀnstens implementering pÄ skolan, samt vad lÀrarna ansÄg om förstelÀrarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lÀrargrupper anvÀndes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras pÄ data insamlat via enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Den hĂ€r studien Ă€r grundad pĂ„ intervjuer med personer som arbetar med miljömĂ„l, bĂ„de de nationella och de miljömĂ„l som Ramdirektivet för vatten vill genomföra. Jag har intervjuat sammanlagt 7 respondenter frĂ„n NaturvĂ„rdsverket, Jordbruksverket, Vattenmyndigheten för norra Östersjön, LĂ€nsstyrelsen i Södermanland och Flens kommun. Genom att göra dessa intervjuer hoppades jag pĂ„ att fĂ„ svar pĂ„ de frĂ„gor som Ă€r understĂ€llda mitt syfte. Vilka Ă€r:- NĂ„r all information om Vattendirektivet ut till alla instanser som Ă€r berörda och fĂ„r de informationen i tid inför sitt handlingsplansarbete?-Hur samarbetar de olika instanserna över de nationella, regionala och lokala grĂ€nserna med att göra handlings- och Ă„tgĂ€rdsplaner? -Och har dĂ„ Sverige större möjlighet att nĂ„ upp till de miljömĂ„l vi har satt upp om Vattendirektivet implementeras i handlingsplanerna? Mitt syfte Ă€r att se hur Vattendirektivet pĂ„verkar arbetet med att nĂ„ de tvĂ„ miljökvalitetsmĂ„len Ett rikt odlingslandskap och Ingen övergödning pĂ„ nationell, regional och lokal nivĂ„.Genom att analysera resultaten bĂ„de ur implementeringsteorin och ur ett rĂ€ttsligt perspektiv kom jag fram till att den information som finns ut till berörda myndigheter har stannat pĂ„ lĂ€nsstyrelsenivĂ„ och har ej gĂ„tt ut till de som arbetar med handlingsplanerna.