Denna studie handlar om hur kommuner i VÀsterbottens lÀn samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska omrÄdesansvaret, och hur det arbetet pÄverkas av bÄde formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmÀssigt, yta och befolkningstÀthet). Ett speciellt fokus ligger pÄ kommunernas lokala krishanteringsrÄd, samt till vilken grad samverkan överlag Àr formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, dÀribland hur strukturella faktorer och interdependens pÄverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta pÄverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. DÀrefter belyses vikten av gemensamma mÄl och vÀrderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsÀttningarna kan pÄverka detta arbete.

I denna framstÀllning redogörs för den nya amerikanska skattelagstiftningen Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Lagen syftar till att motverka skatteflykt och underlÀtta för den amerikanska skattemyndigheten IRS att beskatta utlÀndska finansiella tillgÄngar. FATCA förmÄr utlÀndska finansiella institut vÀrlden över att regelbundet rapportera information till IRS om deras amerikanska kontohavare och Àgare. Den globala implementeringen av FATCA har kritiserats av finansinstitut och regeringar runt om i vÀrlden eftersom FATCA Àr en lag med extraterritoriell verkan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att utreda hur FATCA pÄverkar svenska finansiella institut.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mÀngder snö, fukt och kyla, frÄn mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tÄgtrafiken, bÄde nationellt och lokalt. Det pÄverkade bÄde gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan pÄverkade Àven elnÀt som ledde till att mÀnniskor stod utan vÀrme och belysning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa en djupare förstÄelse av varumÀrkesuppbyggande av varumÀrket Kalmarflyg samt lyfta fram kundernas syn pÄ Kalmarflyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr:-          Vilken identitet har Kalmarflyg?-          Vilka egenskaper kan vi identifiera i varumÀrket Kalmarflyg med hjÀlp av Kapferers tre varumÀrkesuppbyggande modeller?-          Hur ser kunderna pÄ varumÀrket Kalmarflyg?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och kontrasterat denna med en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden bestÄr av tvÄ intervjuer medan i den kvantitativa metoden Äterfinns kundernas röster i from av statistisk sÀkerstÀlld data frÄn Svenskt Kvalitetsindex (SKI): ?Rapport Sverigeflyg 2009 Privatpersoner?.

Enligt statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn sÄldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrÀttersamt 50 000 smÄhus och ÀganderÀtter i Sverige. Lokalt i BorÄs förmedlades 248 bostÀderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder pÄ att bostadsmarknaden Àrattraktiv och i BorÄs agerar flera olika fastighetsmÀklarbyrÄer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svÄrt att sÀrskilja de olika fastighetsmÀklarbyrÄerna Ät. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmÀklarbyrÄerna i BorÄs arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumÀrke.Melins doktorsavhandling gÀllande varumÀrkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, mÀrkesidentitet, kÀrnvÀrde, positionering, marknadskommunikation ochintern mÀrkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmÀklare pÄ deras respektivefastighetsmÀklarbyrÄ i BorÄs.

Utfört examensarbete undersöker vinkelfelet i mÀtkretsen för riktade jordfelsskydd och hur det pÄverkar dess felbortkoppling. Uppkomna vinkelfel i mÀtkretsen kan pÄverka det riktade jordfelsskyddet sÄ att verklig felström och uppmÀtt felström inte stÀmmer överens, vilket kan leda till uteblivna eller obefogade felbortkopplingar. Vattenfall stÀller krav pÄ att vinkelfelet fÄr uppgÄ till max ±2 grader för mÀtkretsen. Eftersom vinkelfelet i mÄnga fall har en hög pÄverkan pÄ jordfelsskyddets noggrannhet undersöks vad Vattenfalls vinkelkrav egentligen innebÀr. Största orsaken till vinkelfelet uppstÄr oftast i strömtransformatorn och dÀrför undersöks hur mycket tvÄ strömtransformatorer med olika klassificeringar som Àr vanliga i elnÀtet pÄverkar vinkelfelet i mÀtkretsen.Jordfel Àr det vanligast uppkomna felet i mellanspÀnningsnÀt och dess storlek beror till stor del pÄ hur mycket kapacitivt bidrag som finns pÄ linjerna samt vÀrdet pÄ nollpunktsresistorn.

Bakgrund: Alla individer innehar grundlÀggande rÀttigheter just i egenskap av att vara mÀnniska. RÀtten till hÀlsa Àr en av dessa, och ska bland annat inkludera sÀker sexuell och reproduktiv hÀlsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rÀttighet. Gali-distriktet Àr belÀget nÀra grÀnsen till övriga Georgien och anses som ett lÄgprioriterat omrÄde. Kvinnors position beskrivs dÀr extra utsatt, dÄ exempelvis vÄld i nÀra relationer Àr vanligt förekommande.

Problemformulering: Hur kan destination SöderÄsen utvecklas till att bli en attraktiv destination för lokalbefolkning, turister och turismaktörer?Syfte: Syftet med vÄr fallstudie Àr att med SöderÄsen som objekt och Svalövs kommun som aktör undersöka hur en destination kan utvecklas samt undersöka hur en infrastrukturell satsning kan bidra till utvecklingen.Metod: Vi har valt att arbeta utifrÄn en fallstudieansats av kvalitativ karaktÀr dÀr vi ingÄende studerar ett fÄtal undersökningsenheter vilka baseras pÄ bÄde kvalitativa och kvantitativa primÀr- och sekundÀrdata. Vi har gjort ett strategiskt urval, eftersom vi Àr intresserade av att erhÄlla en djupare förstÄelse för vÄrt undersökningsomrÄde istÀllet för att basera det pÄ kvantiteter. Vi har dock kompletterat denna med en enkÀtundersökning av kvantitativ karaktÀr för att fÄ insikt om danskars kÀnnedom om vÄrt studieobjekt. För att göra vÄr fallstudie reliabel har vi varit noggranna med att se svaren i sin ursprungliga kontext dÄ sammanhanget Àr viktigt för att minska risken för missuppfattningar.

I de flesta svenska kommuner finns det möjlighet för hushÄllen att köpa fjÀrrvÀrme frÄn ett lokalt fjÀrrvÀrmeverk. Kunderna Àr dÄ hÀnvisade att köpa frÄn det företag som verkar dÀr kunden bor vilket gör att det inte finns nÄgon konkurrens pÄ marknaden utan monopol uppstÄr. En marknad med monopol kÀnnetecknas av att priserna inte sÀtts effektivt och i dagslÀget varierar priserna pÄ fjÀrrvÀrme mycket mellan olika stÀder. I Är, 2014, Àr det högsta priset i Sverige för smÄhus som anvÀnder 20 MWh/Är 125,58 öre/kWh vilket betalas i Munkedal och det lÀgsta priset Àr 50,00 öre/kWh i LuleÄ.Att priserna varierar sÄ pass mycket gör att marknadssituationen för fjÀrrvÀrme kan ifrÄgasÀttas. MÄnga Àr skeptiska till den nu rÄdande situationen dÀr fjÀrrvÀrmebolagen har monopol pÄ fjÀrrvÀrme pÄ sin ort.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur verkligheten ser ut i Uganda utifrÄn FN:s millenniemÄl nummer 7- sÀkra en hÄllbar utveckling. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det skett nÄgra klimatförÀndringar och hur dessa i sÄ fall pÄverkar landets hÄllbara utveckling. Med millenniemÄl nummer 7 avgrÀnsas uppsatsen till nÄgra utvalda indikatorer. Begreppet hÄllbar utveckling förklaras ur ett holistiskt perspektiv. Konsekvenser av klimatförÀndringar riktar sig mot nederbörd och temperatur kopplat till jordbruk. För att uppnÄ syftet genomfördes en enkÀtundersökning samt intervjuer under en resa till Uganda i februari 2012.

Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.

Denna uppsats behandlar hur stÀder styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta fÄr för stadens invÄnare. Ambitionen Àr att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förstÄelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan sÄledes sÀgas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedÄtgÄende trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förÀndringar i vÀstvÀrlden skett.

Denna uppsats bygger pÄ ett uppdrag att utvÀrdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med sÀrskilt fokus pÄ grÀsrotsbyrÄkraternas roll och deras arbetssituation inom omrÄdet för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod bestÄr av intervjuer med tio deltagare frÄn trygghetsgrupperna och deltagande observationer som Àr direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket bestÄr av Michael Lipskys begrepp om grÀsrotsbyrÄkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjÀnstemÀn m.fl. arbetar direkt med och mot mÀnniskor, och dessutom har ett stort svÀngrum att sjÀlva kunna utforma mÄl och arbetssÀtt i praktiken.

Idag Àr mÄnga skogsÀgare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin skog. Dessa aktörer Àr ofta samma företag som de sÀljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) Àr ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rÄdgivning och tjÀnster.Syftet med denna studie Àr att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende skogsbruksplaner. Marknaden för skogsbruksplaner bestÄr frÀmst av skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lÀgger sedan ut planeringen Ät underleverantörer.