Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Dagvatten orsakar en rad problem i vÄra tÀtbebyggda omrÄden, bland annat överbelastning av ledningssystemen vilket leder till översvÀmningar och nedsmutsning av recipienter. Den hÀr typen av miljöförstöring har lett till ökad miljömedvetenhet inom omrÄdet, och en helhetssyn dÀr man bÄde kan rena och samtidigt utnyttja dagvattnet för olika syften har vuxit fram. IstÀllet för att som förr lösa problemet med för stora dagvattenflöden genom att öka ledningarnas storlek och bygga underjordiska magasin, försöker man idag anvÀnda sig av naturligare system för att sÄ lokalt som möjligt bÄde fördröja och rena dagvattnet innan det rinner vidare till reningsverk och recipienter. Lösningen kan vara dammar, vÄtmarker, gröna tak, infiltration, diken och tillfÀlliga magasin pÄ grönytor. FrÄn att enbart ha varit ett problem som mÄste lösas, har hanteringen av dagvatten kommit att ses i vissa sammanhang som en resurs dÀr ett omrÄdes status kan höjas i samband med anlÀggandet av öppna dagvattensystem. Genom Ären har en mÀngd olika system för öppen dagvattenhantering tagits fram, utvecklats och inkorporerats i stadsbyggandet. Man har ocksÄ ÄterupptÀckt gamla system som tidigare setts som en olÀgenhet, ett exempel Àr vÄtmarker som förr dikades ut för att vinna Äkermark men som nu ses som en tillgÄng för bÄde dagvattenhanteringen och den biologiska mÄngfalden. I den hÀr uppsatsen undersöks hur trenderna i öppen dagvattenhantering sett ut under Ären 1970-2010, vilka system som varit mest anvÀnda och vilka system som ser ut att vara pÄ uppgÄng idag.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att analysera samarbetsförsöket inom norrköpingsfotbollen och att ta fram en handlingsplan för det framtida samarbetet. Denna plan ska konkretisera hur ett samarbete mellan IFK Norrköping, Smedby AIS, Eneby BK, Lindö FF samt Åby IF ska utvecklas. De frĂ„gestĂ€llningar vi har utgĂ„tt ifrĂ„n Ă€r: Varför har de kommit fram till att ett samarbete med lokala föreningar frĂ€mjar norrköpingsfotbollen? Vad kan respektive part erbjuda i samarbetet? Hur ska samarbetet utvecklas för att samtliga inblandade ska fĂ„ ut sĂ„ mycket som möjligt av det?MetodStudien byggde pĂ„ sex kvalitativa intervjuer. Respondenterna vi valt att intervjua Ă€r betydelsefulla representanter frĂ„n samarbetsföreningarna.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

Denna uppsats behandlar skola och genus. Syftet Àr att studera mÄlen i de nationella styrdo-kument som finns angÄende genus i skolan samt studera hur dessa riktlinjer praktiseras pÄ lokal nivÄ i skolor. Dokument som har studerats för att beskriva den nationella visionen Àr lÀroplan, lagstiftning och andra riktlinjer. Sju intervjuer har utförts med lÀrare i grundskolan för att studera hur genusmÄlen praktiseras och upplevs pÄ lokal nivÄ. Teoretiska begrepp som uppsatsen gÄr igenom Àr identitet och genus, könssocialisation, skola och genus samt interpel-lation och implementering.

Strukturella reformer har fo?rvandlat Latinamerikas ekonomier fra?n att vara sta?ngda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och o?ppna fo?r resten utav va?rlden. Grundat pa? den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillva?xten blir marknaden mer stabil och utgo?r stora mo?jligheter fo?r fo?retag som vill satsa utomlands. Men med intra?det pa? en fra?mmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan sta?lla till problem om man inte ger dem tillra?cklig uppma?rksamhet.Studiens syfte a?r att underso?ka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck na?r svenska fo?retag a?r verksamma pa? den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa.

En hÄllbar utveckling Àr ett stort begrepp och innefattar det mesta i samhÀllet. Sveriges regering har som uttalat politiskt mÄl att samhÀllsplaneringen ska ske mot en hÄllbar utveckling, men det finns idag ingen allmÀnt kÀnd metod för kommunerna att anvÀnda i planeringen mot ett hÄllbart samhÀlle. Syftet med denna fallstudie har varit att genomföra en deltagandebaserad backcasting för att undersöka dess potential som metod i planeringen av en legitim och hÄllbar stadsutveckling, vilka för- och nackdelar metoden har, samt att undersöka betydelsen av begreppet ?En hÄllbar stad?. Deltagandebaserad backcasting Àr en kombination av traditionell backcasting och stakeholder workshops, vilket innebÀr att en framtidsvision skapas i seminarieform med lokala aktörer, som sedan Àven diskuterar och tar fram möjliga sÀtt att uppnÄ visionen.

Uppsatsens syfte var att undersöka icke Àmnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frÄgestÀllningar om icke Àmnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstÄr och hur deltagarna förhÄller sig till dem. Klassrumssamtal Àger rum i en kommunikativ verksamhet dÀr deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnÄ uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. UtgÄngspunkterna inom CA Àr att allt som sÀgs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som bÄde kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krÀvs för att studera social interaktion.

Mer och mer fokuserar media och politiker pÄ hÄrdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det Àr bÀttre att kontrollera eller bestraffa en individ som begÄtt en kriminell handling Àn att fokusera pÄ omstÀndigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fÄtt samma massmediala utrymme. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att titta nÀrmare pÄ hur olika institutioner, i det hÀr fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande ÄtgÀrder. Fokus ligger pÄ brottsprevention för unga som kan anses vara pÄ vÀg in i kriminalitet eller har börjat fÄ kontakt med myndigheter sÄsom polis och socialtjÀnst pÄ grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhÀmtats via intervjuer med representanter frÄn olika institutioner som pÄ olika sÀtt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete.

Följande examensarbete gick ut pÄ att skapa en ny hemsida Ät restaurangen Tapas Bar & Deli. BestÀllaren Petter Thylin hade en stor önskan av att uppdatera layouten pÄ deras dÄvarande hemsida och att fÄ en snyggare och mer anvÀndarvÀnlig webbsida för att presentera sin restaurang.Att pÄ ett tydligt sÀtt presentera den mest relevanta informationen pÄ sidan var det som ansÄgs som det mest vesÀntliga enligt bÄde bestÀllaren och mig sjÀlv. Detta innefattade information om öppettider, adressuppgifter, kontaktuppgifter och de olika menyerna. Ytterligare krav frÄn Petter var bland annat att behÄlla deras logotyp och Àven dess gröna fÀrg. En annan viktig aspekt var att hemsidan Àven skulle fungera bra pÄ mindre skÀrmar, till exempel smartphones och surfplattor.Webbsidan utvecklades lokalt i publiceringsverktyget WordPress med hjÀlp av mjukvaran WAMPserver, vilken tillÄter den egna datorn att agera likt en webbserver.

Shoppning har i allt större utstrÀckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framvÀxten utav köpcentrum de senaste Ärtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvÀgagÄngssÀtt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mÄl att ta fram de faktorer som Àr mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet Àr att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi anvÀnder ocksÄ Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgÀster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som gÄr pÄ djupet, den undersökningsmetod som var mest ÀndamÄlsenlig för vÄr uppsats var fokusgrupper.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt ett formativt arbetssÀtt anvÀnds bland lÀrare i idrott/hÀlsa och slöjd. I undersökningen har vi lyft fram hur lÀrarna arbetar med att tydliggöra mÄlen för eleverna. I studien har vi Àven undersökt hur dagens pedagoger tÀnker kring begreppet formativ bedömning.MetodVi anvÀnde oss av en kvalitativ metod tvÄ fokusgruppintervjuer och tre enskilda intervjuer i Àmnet formativ bedömning. Dessa gjordes pÄ en friskola och i tre kommunala skolor. De intervjuade har inriktning mot grundskolan.

I traditionella butiker kan kunden vÀlja att ta kontakt med en försÀljare för att fÄ information om produkter eller tjÀnster. FörsÀljaren kan tipsa om lösningar efter kundens behov, Àven visa upp hur produkten fungerar och kunden kan sjÀlv vÀlja vilken frÄga han eller hon vill ha svar pÄ. Den hÀr mÀnskliga realtidskontakten kan i mÄnga fall vara vÀrdefull och förtroendegivande för kunden. Vi antar att mervÀrden skapas för kunden nÀr denne kan mötas ansikte mot ansikte och samtala med försÀljare i en webbutik. För att se vilka dessa mervÀrden kunde vara, designade vi en prototyp för videosamtal.

Bakgrund: Antalet Àldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhÀllet. Nationella satsningar pÄgÄr för att Ästadkomma en sammanhÄllen vÄrd och omsorg för de multisjuka Àldre.Syfte: Att beskriva primÀrvÄrdslÀkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka Àldre i ordinÀrt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inlÀggning i slutenvÄrden.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer dÀr sammanlagt 15 sjuksköterskor och lÀkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer pÄverkar om de multisjuka Àldre kan vÄrdas kvar hemma, samverkan mellan primÀrvÄrdslÀkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivÄ i ordinÀrt boende krÀver ocksÄ andra resurser. En medicinsk vÄrdplanering underlÀttar men eftersom de mest sjuka Àldres tillstÄnd snabbt kan förÀndras behöver de regelbundna hembesök. Detta Àr en förutsÀttning för att den medicinska sÀkerheten ska tryggas, sÀrskilt efter utskrivning frÄn slutenvÄrden.  En utebliven planering och bristande information till patient och nÀrstÄende ökar risken för sjukhusinlÀggningar som hade kunnat undvikas.

NÀr ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin nÀrhet och sina jÀmnÄriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra nÄgot Ät det som jag tycker Àr viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjÀlp av rollspel lÀr sig ungdomar att förstÄ olika sociala spel och hÀndelser i samhÀllet. Genom vÀrderingsövningar lÀr sig unga mÀnniskor nya sÀtt att förstÄ sig sjÀlva men ocksÄ sin nÀrmiljö. Detta ger individen en starkare sjÀlvkÀnsla men ocksÄ en starkare grund att stÄ pÄ dÄ de arbetar med drogförebyggande arbete.