Svensk media har under tidigare valkampanjer valt att inte uppma?rksamma invandringsfientliga partier som Sverigedemokraterna i sin rapportering, men efter de senaste valframga?ngarna fo?r partiet har media inte kunnat undvika det da? nyhetsintresset kring partiet varit stort. Sverigedemokraterna var info?r 2010 a?rs val en del av den svenska mediala arenan med en sta?ndig debatt kring partiets kontroversiella politik.I den ha?r uppsatsen underso?ktes hur rapporteringen av Sverigedemokraterna skedde i lokalpress veckan efter valet 2010 och pa? vilket sa?tt partiet gestaltades i en ja?mfo?rande studie med Socialdemokraterna. Vi valde att titta na?rmare pa? tre kommuner pa? olika geografiska omra?den i landet da?r sto?det fo?r Sverigedemokraterna var ho?gt efter valet 2010.

ABSTRACT. Introduction: In the Swedish government?s public health policy the municipalities are emphasized as one of the most important actors. Based on their broad range of operations the municipalities have good opportunities to influence the health situation of its citizens. Aim: The purpose of this study is to investigate how the local public health coordinators in Region VÀstra Götaland are working and what barriers they experience in their work.

Övervikt Ă€r ett stort problem hos vĂ„ra hĂ€star och ponnyraser. Det fett som sĂ€tter sig lokalt över nacke, bakom bog och bak vid svansroten Ă€r sĂ„ kallade aktiva fettdepĂ„er. Dessa Ă€r ett av symtomen pĂ„ Equine metabolic syndrome vilket Ă€r det samma som insulinresistens. Insulinresistens i sin tur tros vara en av de viktigaste orsakerna till fĂ„ng. Skillnader i insulinresistens har pĂ„visats mellan olika raser.

SammanfattningMed det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet som infördes i grundskolan 1995 decentraliserades styrningen av skolan ytterligare ett steg vilket stÀllde krav pÄ att varje skola lokalt skulle forma betygskriterier för varje Àmne. Lokala betygskriterier skall finnas pÄ varje enskild skola för hela skolÄr 8 samt för höstterminen i skolÄr 9 eftersom det saknas centrala betygskriterier vid dessa betygstillfÀllen. SÄledes skall bedömningen av elever utgÄ frÄn skolans lokala kriterier.Undersökningens syfte var att studera innehÄllet i samtliga skolors lokala betygskriterier i GÀvle kommun för höstterminen i skolÄr 9 i Àmnet idrott och hÀlsa. Efter ett bortfall pÄ tre skolor Äterstod det tretton skolor som utgjorde undersökningens grund. Som metod har frÀmst en kvalitativ innehÄllsanalys med inslag av en kvantitativ analys anvÀnts.

Ett företags prestation Àr ur ett situationsteoretiskt perspektiv kopplat till överensstÀmmelsen mellan organisation och faktorer i dess situation. AffÀrsmodell Àr en gemensam nÀmnare för företag dÄ denna existerar oavsett om den Àr uttalad eller inte. En affÀrsmodell förklarar den logiska grunden för hur företag verkar och beskriver hur företag fÄngar, skapar och levererar vÀrde och Àr vidare lÀnken mellan ett företag och dess affÀrssystem. AffÀrssystem Àr en förutsÀttning för mÄnga företags verksamhet och syftar till att skapa effektivare verksamheter. Ett införande av ett affÀrssystem Àr dock en kostsam och komplex uppgift och Àr kopplat till en hög grad av misslyckande.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Den hÀr studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, bÄde ur ett individ- och ett samhÀllsperspektiv. Den belyser ocksÄ vÀgledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i NÀssjö kommun. Det material som har anvÀnts bestÄr av en intervju med ett kommunalrÄd i NÀssjö. En intervju med en studie- och yrkesvÀgledare som Àr verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö. Samt en enkÀtundersökning som bestÄr av svar frÄn 35 individer som alla har gÄtt en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i NÀssjö, nÄgon gÄng mellan Är 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse bÄde för individ och samhÀlle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, frÀmst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter.

Diskussioner kring kostnader inom hÀlso- och sjukvÄrdsverksamhets kan betraktas som ett omtvistat Àmne. AvvÀgningen mellan kostnad och kvalitet Àr kanske mer komplext pÄ detta omrÄde Àn pÄ mÄnga andra. Moraliska aspekter, liksom vÀrdighet och diskretion Àr exempel pÄ avseenden som Àr svÄra att mÀta i ekonomiska termer men som Àr nödvÀndiga för att kvaliteten pÄ vÄrden skall betraktas som hög. Det kan sÄledes anses finnas en inbyggd konflikt mellan vissa kvalitetsaspekter och kostnaden för vÄrden.Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i vÄrdverksamhetens ökade ekonomiska styrning, vilket Àr en följd av de rationaliseringar och omstruktureringar som sedan 1980-talet uppmÀrksammats inom den offentliga sektorn och som gÄr under benÀmningen New Public Management. Syftet Àr att utifrÄn relevant teori genomföra intervjuer för att samla information om hur de förÀndringar som kommit att ta plats inom hÀlso- och sjukvÄrden mÀrks av och hur de bemöts av vÄrdpersonalen, samt konsekvenser av styrningens villkor och effekter.Slutsatserna har landat i att det inte rÄder nÄgot tvivel om att New Public Management kommit att förÀndra organisation och styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden.

Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ hur Katedralskolan i Lund tacklar den allt tuffare konkur-rensen som uppstÄtt mellan skolor sedan vi i Sverige har gjort att det egna valet av gymnasie-skola fÄtt större fokus. Eftersom det numer Àr ett val som ska göras mÄste skolorna visa att de finns som alternativ. Detta gör att de mÄste synas och det stÀller krav pÄ att skolan marknads-för sig pÄ ett eller annat sÀtt. Jag undrar ocksÄ hur skolan har finansierat dessa satsningar. Vad kan man prioritera ned för att fÄ rÄd till marknadsföring? I Lund har kommunen beslutat att introducera en gymnasiemÀssa som har i syfte att visa de kommande eleverna vilka alternativ som finns och dÀrmed underlÀtta för dessa elever att skapa sig en uppfattning om vilket val de ska göra. Genom att intervjua ett antal personer pÄ skolan har jag velat fÄ fram en bild av hur lÀrare och skolledning stÀller sig till konkurrenssituationen.

BiobrÀnsle Àr en förnyelsebar energikÀlla som har stor potential för enskilduppvÀrmning av villor. Men en stor del av de biobrÀnslepannor, som anvÀnds idag, Àr inte miljögodkÀnda samt saknar ackumulatortank, vilket kan orsaka storautslÀpp av hÀlsofarliga Àmnen.Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur utslÀppsnivÄerna frÄnsmÄskalig biobrÀnsleanvÀndning skulle förÀndras, om man bytte ut dagens uppvÀrmningssystemmot bÀsta biobrÀnsleteknik.Studien har utförts i villaomrÄden i kommunerna SkellefteÄ, Lycksele ochStoruman. UtslÀpp frÄn dagens biobrÀnsleanvÀndning har jÀmförts med hurutslÀppen skulle se ut om alla hushÄll bytte till bÀsta teknik. Med hjÀlp avinventering av bland annat energibehov och anvÀnd teknik, samt definiering avbÀsta teknik har berÀkningar och datasimuleringar utförts. Simuleringarna hargjorts i spridningsprogrammet Airviro, dÀr samkörning av klimat-, energianvÀndnings-och emissionsdata ger resultat i emissionshalter i luft.

Sedan i början av 2000-talet har nordligaste Sverige drabbats hÄrt av törskateangrepp och det Àr konstaterat att skadorna framförallt har orsakats av den vÀrdvÀxlande varianten C. flaccidum. I Sverige visade forskning i början av 1900-talet att flera arter frÄn fjÀrilsslÀktet Dioryctria (barrskogsmott) förekom i samband med törskateskador. Med de stora törskateskador som idag finns i norra Sverige Àr det fortsatt intressant att ta reda pÄ vilka arter som idag kan pÄtrÀffas och vilken roll de kan spela vid dessa skador. Syftet med studien har varit att, genom en fÀltstudie, bedöma förekomst och omfattning av angrepp frÄn barrskogsmott och törskatesvamp i ett urval pÄ 18 bestÄnd. Syftet var ocksÄ att, med en kontrollgrupp genom en förkortad klÀckningsprocess, försöka artbestÀmma barrskogsmotten som angripit trÀden samt att försöka bedöma hur vanligt det kan vara att insektsangrepp inte upptÀcks i fÀlt.

I den hÀr studien undersöks hur förestÀllningar kring kriser och risker inom en organisation pÄverkar och styr sÀttet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjÀlp av fyra frÄgor för att undersöka detta nÀmligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet pÄ landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för förestÀllningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssÀtt och medarbetarnas syn pÄ hot och risker ut?Uppsatsens empiri bestÄr av Ätta stycken samtalsintervjuer med anstÀllda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig HÀndelse. Jag intervjuade personer frÄn olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg dÄ de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har rÄkat ut för kriser sÄ som Sankt Sigfridsbranden under de senaste Ären.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett ökat turismflöde Ă€r önskat eller oönskat av lokalbefolkningen i Åre. Uppsatsen har haft en pendelrörelse mellan induktiv och deduktiv ansats, samt ett kvalitativt synsĂ€tt. Metoderna som har anvĂ€nts för att fĂ„ ett mer relevant resultat Ă€r kortare intervjuer med lokalbefolkningen och djupare intervjuer med en arrangör samt med tvĂ„ lokalt boende. De stĂ€llda frĂ„gorna berörde bland annat Ă„sikter om turism, effekter av turism, hur lokalbefolkningen pĂ„verkas av turismen, arrangörernas förvĂ€ntningar av ett evenemang med mera. För att besvara syftet formulerades tre frĂ„gestĂ€llningar som behandlade hur lokalbefolkningen stĂ€ller sig till ett ytterligare arrangerande av ett alpint mĂ€sterskap, sociala effekter och hĂ„llbarhet.Teorierna och den tidigare forskning som författarna valde att arbeta med berör evenemang, positiva och negativa sociala effekter ett evenemang kan generera i, Doxey?s irridex som behandlar om hur vĂ€lkomnande lokalbefolkningen Ă€r, enligt de sjĂ€lva, gentemot turisten och i vilket stadium de anser att destinationen ligger pĂ„ nĂ€r det kommer till bemötandet av turisten.