Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillÀmpning gÀllande landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfÀllen eller attraktiva bomiljöer i omrÄden med god tillgÄng till strandomrÄden med lÄg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartlÀggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillÀmpas i Sverige, pÄvisades skillnader i tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen bÄde regionalt och lokalt.Syftet med studien Àr att undersöka hur lagstiftningen tillÀmpas i VÀstra Götalands lÀn. UtifrÄn en jÀmförelse av LÀnsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestÀmmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien Àr Àven att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det pÄvisats nÄgra skillnader i tillÀmpningen.Studien gjordes huvudsakligen med hjÀlp av en kvalitativ metod men Àven en kvantitativ metod anvÀndes för att göra en sammanstÀllning med olika kategorier av alla LIS-omrÄdena i VÀstra Götaland.Slutsatsen visar pÄ att bÄde LÀnsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angÄende LIS bÄde vad gÀller översiktsplan och beslut i senare skede.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett tjÀnsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stÀrka sitt varumÀrkeskapital, samt Àven undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumÀrke. Att stÀrka sitt varumÀrke Àr synonymt med att skapa varumÀrkeskapital. Forskningen inom varumÀrken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgÄtt frÄn en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stÀrka varumÀrket genom att öka sitt varumÀrkeskapital. Med hjÀlp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stÀrker sitt varumÀrke.

Syftet med vÄrt forskningsarbete var att genom jÀmförelse av tvÄ projekt som bÄda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssÀtt som vi som blivande pedagoger kan anvÀnda oss av i den ordinÀra skolundervisningen. DÀrigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett lÄngsiktigt perspektiv och för en bÀttre medvetenhet gÀllande kost, hÀlsa och motion i förhÄllande till övervikt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer för att ta reda pÄ tankar och kÀnslor hos de medverkande i de bÄda projekten. Vi har intervjuat en projektledare frÄn ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever frÄn ett lokalt projekt. I vÄrt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rÄdgivning.

Det vatten som avrinner frÄn hÄrdgjorda ytor, sÄ kallat dagvatten, innehÄller ofta en mÀngd olika föroreningar, sÄ som tungmetaller och nÀringsÀmnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det nÄr recipienten. Ett vanligt sÀtt att rena detta vatten Àr genom öppna system, som dammar och vÄtmarker, eftersom de fungerar bÄde som flödesutjÀmnare och som sedimentationsmagasin.I Steningedalen, MÀrsta, finns en dagvattenanlÀggning med dammar och översilningsytor, vars syfte Àr att rena dagvatten frÄn ett avrinningsomrÄde pÄ ca 7200 ha. Vattnet leds till dammarna via en dagvattentunnel vars primÀra syfte var att leda vattnet förbi MÀrsta centrum. Tunneln Àr ca 3100 m lÄng, sprÀngd och delvis i betong, och har ett skibord installerat i tunnelmynningen med syfte att skapa ett sedimentationsmagasin samt att vid höga flöden leda vattnet förbi dammarna direkt till MÀrstaÄn. I denna studie har reningseffekten av denna dagvattentunnel utretts.

Hos mÄnga företag anvÀnds whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta Àr sÄ kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan Àven vÀlja att anvÀnda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel pÄ detta Àr sÄ kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har bÄda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag pÄ uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som anvÀnder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvÀrldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom Àmnet.

Abstract Fenomenet lÀxa ? osynligt i teorin, motsÀgelsefullt i praktiken Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsÀtt dagens lÀrarstudenter inom enheten Barn Unga SamhÀlle pÄ Malmö högskola har gÀllande lÀxor. Studien Àr Àven tÀnkt att vÀcka tankar kring lÀxan, dess syfte och anvÀndning samt synliggöra lÀxan som en del av undervisningen i dagens lÀrarutbildning. Studien belyser bland annat att lÀxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 Är tillbaka, och diskuterar vad det kan bero pÄ.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar pÄ betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrÄgade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lÀrande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krÀvs. VÄrt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för vÄra respektive arbetsplatser gÀllande faktorer att ta hÀnsyn till i ett förÀndringsarbete kopplat till APL.

Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning satsningar pÄ likvÀrdig bedömning fÄtt genomslag i lÀrares verksamhet. Undersökningen tar avstamp i svÄrigheterna att implementera lÀroplan och kursplaner. Detta har resulterat i att Skolverket utformat en handlingsplan för likvÀrdig bedömning som stÀller krav pÄ kommuner och skolor att agera för att skapa utrymme för kompetensutveckling inom likvÀrdig bedömning. För att undersöka vilka effekter denna satsning kan fÄ pÄ ett lokalt plan har fallstudien fokuserat pÄ tvÄ skolor i Eskilstuna kommun och begrÀnsar sig till skolledare och lÀrare i engelska. Satsningens genomslag inriktar sig pÄ tvÄ nivÄer: a) övergripande organisationsutveckling och b) effekter pÄ lÀrares pedagogiska verksamhet.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Fetma Àr ett tillstÄnd som har visat sig öka risken för utvecklandet av metabolt (MS) syndrom hos mÀnniska. MS karaktÀriseras av fetma (framförallt bukfetma), insulinresistens (IR), diabe-tes mellitus och högt blodtryck. Idag anses fetma Àven vara en av orsakerna till utvecklandet av ekvint metabolt syndrom (EMS) som ses hos hÀstar. EMS liknar till stor del den sjuk-domsbild som ses hos mÀnniskor med metabolt syndrom. Förutom fetma Àr regionala fettan-sÀttningar och IR vanligt förekommande hos dessa hÀstar som ofta Àven utvecklar fÄng.

Rektalcancer drabbar cirka 2000 personer i Sverige per Är. Trots förbÀttringar i preoperativ utredning och behandling, utgör fortfarande lokalrecidiv (lokalt Äterfall i bÀckenet) ett allvarligt problem. I dagslÀget överlever inte majoriteten av patienterna som fÄr ett lokalrecidiv. För nÀrvarande finns det inga kliniskt introducerade prognostiska vÀvnadsmarkörer för risken att utveckla ett lokalrecidiv. Identifieringen av en sÄdan markör skulle kunna leda till att en individuell behandlingsplan skapas för patienten, bÄde primÀrt och postoperativt samt för uppföljning.

Den svenska rovdjurspolitiken har prÀglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkstÀllande frÄn 2001 (att behÄlla eller ÄterstÀlla rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbÀttra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och lÄngsiktiga mÄlet för de nya viltförvaltnings-delegationerna Àr att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna Àr ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktÀr av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

Title: Locally Integrated Groups ? A special education alternative Author: Jennie Arvidsson Type of essay: Exam essay, second level (15 credits) Supervisor: Barbro Bruce, Examiner: Lisbeth Ohlsson Program: Special Education Program at Malmö Högskola, Sweden Date: 2012-01-12 Present study is an attempt to describe how staff perceive their working operations in seven locally integrated groups, for pupils in special educational needs. By submitting a questionnaire to all professions within the groups I have tried to find similarities and differences in their statements from both structured and unstructured questions. The study is an attempt to contribute knowledge about how these groups can be understood and developed, based on a special education perspective, systems theory and sense of coherence (KASAM). The results shows that there is a consensus among the majority of staff opinions of the systems? opportunities as well as dilemmas.