Sökresultat:
601 Uppsatser om Lokalt installerat affärssystem - Sida 20 av 41
Utveckling och utvÀrdering av Java-applikationer : TvÄ praktiska exempel genom systemutvecklingsprocessen
Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering pÄ utvecklingsarbete och utvÀrdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnÄ det har tvÄ förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De tvÄ applikationerna jÀmförs och utvÀrderas sedan för att ge ett svar pÄ vilken som bÀst lÀmpar sig för vidareutveckling.Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig sjÀlv och av den anledningen har jag valt att göra tvÄ applikationer pÄ olika sÀtt. DÄ applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att fÄ information om dem.Uppsatsen kan anvÀndas som ett praktiskt exempel pÄ hur ett systemutvecklingsarbete kan gÄ till.
Lokalt förankrad planering av rekordÄrens grannskapsenheter - Progamförslag för Norra FÀladen i Lund
Den bebyggda miljön förÀndras och utvecklas stÀndigt. De byggnader och
strukturer som under Ären redan har hunnit försvinna Àr det lÀttar att finna
vÀrden i, brister och konflikter i historiska ideal Àr enklare att förbise
jÀmfört med samtida.
En betydande del av det stora bostadsbestÄndet som utgörs av byggnader uppförda
under rekordÄren i Sverige Àr i dagslÀget i behov av renovering och förnyelse,
i mÄnga fall Àven de kringliggande utemiljöerna. Det
Àr stadsstrukturer som under Ären frÄn det att de byggdes fÄtt utstÄ mycket
kritik angÄende framförallt de levnadsmiljöer som Äterfinns mellan husen, i det
offentliga rummet. Mycket av kritiken visar sig i uppsatsen vara oförtjÀnt och
bidrar till att förutfattade meningar kring dessa omrÄden kan slÄ rot
ytterligare.
Syftet med detta kandidatarbete Àr att genom analys av Norra FÀladen visa pÄ
befintliga kvalitéer, vÀrda att bevara och hur dessa kan förstÀrkas med nya
tillskott till omrÄdet, samt att föreslÄ möjliga ÄtgÀrder för konstaterade
brister. Vidare syftar arbetet till att utforma ett programförslag för
förnyelsen av Norra FÀladen i Lund, ett bostadsomrÄde byggt under rekordÄren.
Klimatrapportering i guyansk dagspress : En intervjustudie och innehÄllsanalys rörande guyanska dagstidningars rapportering om klimatförÀndringar
Denna uppsats undersöker hur fyra dagstidningar i Guyana rapporterar om klimatförÀndringar och vilka förutsÀttningar som finns för att göra det. Guyana Àr ett fattigt och inför klimatförÀndringar sÀrskilt sÄrbart land, sÀrskilt nÀr det kommer till stigande havsnivÄer och intensifierade stormar. Landets kust Àr till stor del belÀgen under havsnivÄn, vid vilken 90 procent av landets befolkning bor.Studien bestÄr av intervjuer med sju tidningsjournalister och fyra nyhetschefer pÄ de fyra största dagstidningarna i Guyana. Studien innehÄller Àven en kvantitativ innehÄllsanalys av tidningarnas artiklar relaterade till klimatförÀndringar under tio mÄnader 2014.Resultaten visar att klimatrapporteringens fokus ligger pÄ politiska frÄgor och politiker, som anses vara den primÀra informationskÀllan i frÄgan. Nyheterna Àr ofta drivna av specifika hÀndelser, och kontinuerlig och fördjupad rapportering av Àmnet anses vara ovanlig.
Att arbeta med ungdomar. Hur Stadsbiblioteket i Malmö arbetar med ungdomar via nya medier.
Studiens syfte Àr att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och dÀrigenom lyfta fram strategiska förslag inom omrÄdet.
Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anstÀllda och en innehÄllsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhÄllande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats frÄn kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fÀlt och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet.
Det framgÄr att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar mÄlgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte nÄgon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.
Fysisk aktivitet pÄ recept ? Hur sjuksköterskan kan arbeta för att öka följsamheten
Fysisk aktivitet pÄ recept har uppmÀrksammats mer och mer under senare Är i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sÀtt att implementera det pÄ utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det Àr en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvÀrdera i nÄgon större utstrÀckning. För att fÄ följsamhet till fysisk aktivitet pÄ recept krÀvs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept fungerar och pÄ vilket sÀtt jag som sjuksköterska kan anvÀnda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.
Uppföljningsansvar - mer Àn ett namn pÄ en lista
Syftet med studien Àr att belysa och jÀmföra hur tvÄ jÀmnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 Är som inte studerar pÄ ett nationellt eller specialutformat program. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att fÄ olika perspektiv pÄ det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig Ät mellan de bÄda kommunerna trots att mÄlet Àr detsamma: att hitta och kartlÀgga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjÀlp baserat pÄ individuella intressen, behov och förutsÀttningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsÀtt och trycker lika starkt pÄ frivilligheten som en viktig faktor.
Skyddsombudet - arbetsmiljöns vÀktare? : En studie av stoppnings- och hÀnvÀndelserÀtten
Det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet ger eleven rÀtt till information om kursmÄl och krav för varje betygsnivÄ, varför nationella mÄl och betygskriterier ska brytas ner lokalt och tydliggöras.Syftet med undersökningen Àr att söka kunskap om hur karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ Barn och fritidsprogrammet resonerar kring de faktorer som pÄverkar relationen mellan förankring av kursplanen och elevens lÀrande samt hur förutsÀttningar och metoder för förankringsarbetet ser ut.I bakgrunden presenteras betygssystemet samt Barn- och fritidsprogrammet. Forskning pÄ omrÄdet redovisas utifrÄn Selghed, Tholin och Tsagalidis avhandlingar. Deweys och Newtons teorier om lÀrande respektive förstÄelse Àr teoretiska perspektiv i undersökningen.Kvalitativa intervjuer av sex karaktÀrsÀmneslÀrare genomförs och bearbetas utifrÄn en hermeneutisk vetenskapsteoretisk ansats.Undersökningen visar att förankringsarbete Àr en process som tar tid samt att det innefattar lÀrande av mÄlrelaterat arbetssÀtt. Meningsfullhet inför lÀrandet Àr det som motiverar medan förstÄelse för vad som ska lÀras samt vad som krÀvs Àr förutsÀttningar i ett fungerande förankringsarbete.SvÄrigheter i förankringsarbetet visade sig vara dels pedagogiska men Àven bero pÄ att styrdokumenten och betygssystemet upplevs som förvirrande.Förankringsarbetet bör anpassas till individernas förutsÀttningar och eleverna behöver tydlig vÀgledning genom kursplanen för att kunna förstÄ och hantera mÄl och betygskriterier i studierna. Förankringsarbete som motiverar eleverna innefattar verklighetsnÀra undervisning dÀr eleverna deltar aktivt i planering och tolkning av centrala styrdokument.
Gör de som de sÀger? : En studie i hur nÄgra lÀrare arbetar med Äterkoppling i den formativa bedömningsprocessen
Att synliggöra lÀrande Àr nÄgot som lyfts fram av forskare i stor omfattning. Under de senaste Ären har det diskuterats pÄ flera plan, internationellt, nationellt och lokalt pÄ skolor hur man kan arbeta formativt och hur man gÄr tillvÀga för att ge formativ bedömning. Formativt lÀrande Àr nÄgot som för lÀrandet hos eleven framÄt. Detta har vi sÀrskilt uppmÀrksammat i vÄr vardag som lÀrare. Hur arbetar dÄ lÀrare formativt? Har de den kunskap som krÀvs för att fÄ eleverna att uppnÄ de mÄl som Àr nationellt uppsatta? Vi ville ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare arbetar med formativ bedömning och dÄ sÀrskilt titta pÄ hur dessa lÀrare ger formativ Äterkoppling till sina elever.
Energiaspekter pÄ gestaltning : fallstudie Energihuset i Uppsala
This thesis has been carried out at the Department of Urban and Rural Development at SLU Ultuna during the spring semester 2009. The topic of the paper is how energy consumption can be influenced through design and if the conditions for good design decreases when solutions based on energy efficiency are used. The report is divided into one literature study and one part where energy efficient solutions are used in a design. The thesis work has its origin in a project called "Energihus i Uppsala." The planned building will be a center for energy research in Uppsala. The project aims to demonstrate to the public what is currently happening in research related to energy.
Utbildningen av nyanlÀnda elever i gymnasieÄlder : Nationella utredningar och lokalt arbete i SödertÀlje och Malmö kommun
 The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of SödertÀlje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly. .
Utilitarism i en modalrealistisk kontext
David Lewis heter upphovsmannen till den kontroversiella teorin som kallas modal realism. Den modala realismens syfte Àr att förklara vad det innebÀr för en möjlig sats att vara just möjlig. Teorin sÀger att det mÄste finnas en vÀrld vari sÄdana satser fÄr sin satisfiering. DÀrför Àr alla möjligheter aktualiserade nÄgonstans och allt som kan hÀnda hÀnder i nÄgon av alla möjliga vÀrldar. Lewis menade dessutom att hans teori inte tolererar moralteorier sÄsom en universalistisk utilitarism, eftersom summan av gott och ont i totaliteten av alla vÀrldar med nödvÀndighet mÄste vara fixerad enligt den modala realismen.
Kommunens kommunikation till invÄnarna : En fallstudie pÄ Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikation av avfallshantering
Studien syftar till att undersöka Norrköping och FinspÄngs kommuns kommunikationsprocesser gÀllande hÄllbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjÀnstemÀn frÄn Norrköping och FinspÄngs kommun klarlÀggs kommunernas uppfattning samt tillvÀgagÄngssÀtt förkommunikationen av avfallshantering till sina invÄnare. En textanalys pÄ kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som anvÀnds för att nÄ ut till invÄnarna. Studien klargör Àven hur kommunerna definierar och förmedlar en hÄllbaravfallshantering. För att sÀtta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhÄllande till tidigare forskning.
Biologisk mÄngfald i en urban miljö : att genom gestaltning öka biodiversiteten i Artilleriparken i Uppsala
Den rÄdande förtÀtningstrenden i svenska stÀder leder till en minskning och fragmentering av grönytor. Det Àr ett hot mot den biologiska mÄngfalden och vidare för de ekosystemtjÀnster som Àr livsnödvÀndiga för oss mÀnniskor. Vi landskapsarkitekter har möjlighet att lyfta fram de ekologiska frÄgorna i urbana exploateringsprojekt och argumentera för att den gröna infrastrukturen i stÀder
bibehÄlls. Detta gör att vi har en viktig roll i bevarandet av den mÄngfald och variation av alla levande organismer som tillsammans bildar den biologiska
mÄngfalden.
I denna uppsats studerades vad som pÄverkar den biologiska mÄngfalden i stadsmiljö. Arbetet omfattade en litteraturstudie, ett gestaltningsförslag och en
avslutande diskussion.
Miljöproblem - Hur skildras de i gymnasieskolans lÀroböcker i samhÀllskunskap? En lÀroboksanalys
Uppsatsen innehÄller en lÀroboksanalys som syftar till att visa pÄ hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker. Studien strÀcker sig över tid: frÄn 1960-talet fram till idag. Miljöproblemen som tas upp i lÀroböckerna kategoriseras och bedöms utifrÄn bestÀmda forskningsfrÄgor. DÀrefter sÀtts resultaten i relation till, för tiden, aktuella styrdokument samt historik kring miljöproblem.Syftet Àr att se hur miljöproblem skildras i gymnasieskolans samhÀllskunskapsböcker och kopplas ihop med mÀnniskan och hennes handlingar. Metoden har vi valt att kalla för en ?hermeneutisk diskursanalys?.
I stormarnas spÄr
Bakgrund och problemDen 8 januari 2005 blÄste stormen Gudrun in över Sverige. Gudrun resulterar i att ca 70miljoner skog stormfÀlls, lokalt upp till 7 Ärsavverkningar. VÀrst drabbade blir deSmÄlÀndska lÀnen Kronoberg och Jönköping.TrÀ Àr en fÀrskvara som inte mÄr bra av att lagras under lÀngre perioder. Efter Gudrun tvingadesdock mÄnga sydsvenska sÄgverksbolag att lagra relativt stora mÀngder timmer och delar avdetta ligger fortfarande i lager.SyfteSyftet med uppsatsen Àr att studera hur sydsvenska sÄgverksföretag vÀrderar sina rÄvarulager.Vilken vÀrderingsprincip de anvÀnder, hur de berÀknar det aktuella vÀrdet, om de gör avdragför inkurans och hur de i sÄ fall berÀknar och motiverar denna.MetodFör att fÄ en bra grund att stÄ pÄ granskades de tilltÀnkta företagens Ärsredovisningar ett par Ärtillbaka i tiden, innan vi kontaktade företagen. Vi genomförde vÄra intervjuer pÄ respektivesÄgverk vilket hjÀlpte oss att fÄ en liten inblick i den bransch och miljö som vÄra respondenterverkar i.