Bulkemulsionsprängämnens utträngningsförmåga i geologiska diskontinuiteter
Syftet med detta examensarbete var att studera hur bulkemulsionsprängämnen (bulkemulsioner) tenderar att penetrera sprickor. Eftersom bulkemulsioner kan variera stort i sin sammansättning och konsistens, är det av betydelse att utifrån den lokalt dominerande geologin veta vilken sammansättning bulkemulsionen bör ha. Målen med detta examensarbete var att: a) identifiera och undersöka sprickegenskaperna i Aitikgruvans berggrund, b) genom lokalt utförda fältförsök samt med teoretisk modellering, skaffa erfarenhet och utvärderingsmaterial i hur bulkemulsionen uppträder vid olika sprickvidder och c) med ledning av resultaten från arbetet, kunna ge indikationer om vilka parametrar man bör beakta gällande bulkemulsionens sammansättning och konstitution vid applikationer där tektoniska element förekommer i större omfattning. Förhoppningsvis skall resultaten leda till förståelse och nyfikenhet hos beställare och leverantörer av sprängämnen samt forskning om bulkemulsioners sammansättning vid skiftande geologiska miljöer. För att möjliggöra studier av bulkemulsionens utträngningsegenskaper på ett rättvisande sätt, föll det sig naturligt att göra försöken i full skala. Med full skala menas i sammanhanget att studierna och det ingående materialet dimensionerades för simulering av 6? borrhål. De inledande försöken bygger på studier av bulkemulsionspenetration genom spricköppning mot fri yta. Här konstaterades att så länge bulkemulsionen innehåller cirka 20 % amoniumnitratprillor (AN-prillor) eller mer samt att sprickvidden är <2,3 mm, förekommer ingen identifierbar utträngning. detta beroende på an-prillornas mängd och egenskaper. vid sprickvidder >2,3 mm är utträngningens förlopp och omfattning i princip endast beroende av bulkemulsionens viskositet. De efterföljande försöken studerar bulkemulsionens penetrationsegenskaper vid inneslutenhet. Här erhålls oväntat omfattande utträngning. Resultaten visar på utträngning från 0,8-3,5 m vid inneslutenhet. Detta verifieras som sannolikt vid teoretiska modelleringar från betonginjekteringbranschen. Resultaten bör beaktas ur såväl sprängtekniska, ekonomiska som miljömässiga perspektiv.