Sök:

Sökresultat:

751 Uppsatser om Lokalmässig integrering - Sida 50 av 51

Institutionaliserade inne- och utestÀngningspraktiker : Utomnordiska gymnasieelevers upplevelser av det symboliska vÄldet i grundskolan

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska vÄldet och de mekanismer som skapar inne- och utestÀngningsmekanismer pÄ grundskolan hÀrstammar frÄn erfarenheter under mina Är som student och lÀrare i Sverige. Forskning inom Àmnet visar pÄ att skolan Àr en sorteringsarena dÀr symboliskt vÄld upptar en stor plats. Skolan som den Àr idag Àr lÄngtifrÄn att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har anvÀnt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska vÄldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och pÄ sÄ sÀtt Äterge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Money Talks, no school, no money!: En kvalitativ utvÀrderingsstudie som tittar pÄ SFI: s betydelse för identitetsskapande, integrering och en snabbare etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden för nyanlÀnda invandrare i tre olika kommuner i Norrbotten

Syftet med denna studie har varit att utvÀrdera kommunernas arbete med SFI utbildningen, fÄ en förstÄelse för hur den upplevs av rektorer och elever, samt hur SFI: n pÄverkar en etablering i samhÀllet och pÄ arbetsmarknaden. Jag har Àven velat fÄ en förstÄelse för hur Arbetsförmedlingens arbete pÄverkar SFI utbildningen. Min studie Àr sociologisk och sociologi för mig Àr lÀran om det sociala i samhÀllet och dess individer. NÀr Sverige tar emot nyanlÀnda Àr tanken att de ska bli en del av vÄrt samhÀlle, de ska snarast möjligt starta en utbildning för att lÀra sig det svenska sprÄket, de ska lÀra sig hur vÄrt samhÀlle fungerar med dess normer och vÀrderingar och de ska genom att bidra till samhÀllet med sin kunskap och kompetens etableras pÄ arbetsmarknaden. SFI stÄr för svenska för invandrare och gÄr under skollagen.

EU:s tjÀnstedirektiv : En handels- och tillvÀxtteoretisk analys av en integrering av den europeiska tjÀnstemarknaden

Skandalen i Enron skakade hela företagsvĂ€rlden dĂ„ ett av USA:s mest framgĂ„ngsrika företag helt plötsligt försattes i konkurs. Det var ledningen pĂ„ företaget som handlade i eget intresse utan hĂ€nsyn till aktieĂ€garna. Tillika förvĂ„nade blev vi svenskar nĂ€r skandalen i Skandia uppdagades. Även hĂ€r agerade ledningen i egenintresse och mycket information doldes för aktieĂ€garna. Till följd av en rad uppmĂ€rksammade företagsskandaler, sĂ„som i Enron och Skandia, har det dĂ€rför införts regleringar angĂ„ende den interna revisionen och den interna kontrollen.

Perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sex specialpedagogers resonemang kring lÀs- och skrivsvÄrigheter

SyfteFör de flesta barn gÄr det lÀtt att utveckla skriftsprÄket och lÀsningen under det första skolÄren men för en del barn kan det vara svÄrt, och i vissa fall nÀstan omöjligt, att knÀcka koden. Undersökningar visar att de elever som hade lÀs- och skrivsvÄrigheter under andra skolÄret, fortfarande hade stora problem under det nionde skolÄret (HÀggström, 2003). Syftet med den hÀr undersökningen har varit att se hur specialpedagoger som arbetar med Àldre elever i grundskolan resonerar kring lÀs- och skrivsvÄrigheter och följande frÄgor har varit centrala: Hur definierar specialpedagoger lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar specialpedagoger med att upptÀcka, förebygga och ÄtgÀrda lÀs- och skrivsvÄrigheter? Specialpedagogiska perspektiv och teoretisk ansats I studien har jag anvÀnt mig av perspektiv pÄ specialpedagogik av Nilholm (2003), Haug (1998) och Persson (2007) nÀr jag har analyserat mina resultat. Nilholm pratar om det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2003).

Ekonomistyrning i tjÀnsteföretag : uppdrag -friskola

SammanfattningUnder de senaste 15 Ären har antalet fristÄende skolor ökat markant. Det finns flera skÀl till varför det anses vara viktigt med friskolor. De bidrar till mÄngfald och skapar konkurrens inom skolutbildningen. Men vissa tycker att det finns nackdelar med friskolor. De pÄstÄs ha en segregerande effekt och motarbeta integrering i det svenska samhÀllet.

SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer

Sammanfattning Petrovic, Lidija (2013). SprÄkstörning, kommunikation och lÀrande. En fallstudie av en elev med sprÄkstörning i tvÄ skilda lÀrandemiljöer. Language impairment, communication and learning. A study of a student with SLI in two school environments.

I grÀnslandet mellan natur och kultur : en undersökning om myndigheternas uppdelning av natur- och kulturmiljövÄrd

Uppsatsen syftar till att utreda skillnaderna mellan natur- och kulturmiljövÄrden samt undersöka vilka framtida omrÄden som finns för ett utökat samarbete. Ge-nom en litteraturstudie av material frÄn NaturvÄrdsverket, RiksantikvarieÀmbetet och Sveriges regering med flera ska svaren pÄ natur- och kulturmiljövÄrdens uppdelning och samverkansmöjligheter uppnÄs. NaturvÄrdsverket hÄller koll pÄ miljömÄlsarbetet i Sverige, samt vÀrnar om den biologiska mÄngfalden och skyddet av vÀrdefulla naturomrÄden. Riksantik-varieÀmbetet bevarar vÄra kulturarv och utvecklar kulturvÀrden i landskapet. FrÄn tidigt 1900-tal har natur- och kulturmiljövÄrdens nÀra samband speglats av vetenskapsmÀnnen. Rutger Sernander kom fram till att höga naturvÀrden inte stÄr i motsÀttning till mÀnniskans pÄverkan av naturen och kulturhistorikern Sune Ambrosiani gÄr ett steg lÀngre genom att sÀga att naturen ska ses som en historisk produkt som prÀglas av mÀnniskan. MÄrten SjöbÀck ansÄg ocksÄ att naturen Àr en kulturskapelse och att vi dÀr-med inte bör skydda det som kallas för ursprunglig natur frÄn mÀnniskan, ef-tersom denna natur Àr beroende av mÀnniskans bruk för att bevara sitt höga vÀrde. Innan NaturvÄrdsverket bildades som statlig myndighet pÄ 60-talet, föreslogs att naturvÄrdsintressena skulle inordnas under RiksantikvarieÀmbetet som dÀr-med skulle fÄ en naturskyddsinspektion. Denna utveckling motsattes men frÄn 70-talet ökade det politiska kravet om en integrering mellan natur- och kulturmil-jövÄrden.

Arbete för integration: en studie av migranters erfarenheter i en medelstor kommun i Norrbotten

Befolkningsrörelser Àr inget nytt fenomen, de har funnits under lÄng tid. De stora grupperna som migrerat till Sverige efter andra vÀrldskriget har kommit som arbetskraft eller flyktingar, men Àven andra grupper som exempelvis anhöriga till personer med utlÀndsk bakgrund finns. Idag har ungefÀr en sjÀttedel av Sveriges befolkning annat etniskt ursprung. I Boden finns förhÄllandevis fÄ personer med utlÀndsk bakgrund, drygt tre procent av invÄnarna Àr födda utanför Sverige. Migrationsprocessen bestÄr normalt av fyra delar.

Balanseringen mellan arbete och privatliv - Hur pÄverkas individens upplevda hÀlsa?

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personer som arbetar med strategisk och operativ Human Resources (HR) i globala företag balanserar kraven mellan arbete och privatliv samt hur denna balansering pÄverkar individens upplevda hÀlsa.Teori/Tidigare forskning: Flexibilitet genom förtroende innebÀr det reglerande av arbete som nu allt oftare överlÀmnas till individen som sjÀlv fÄr bestÀmma över sitt arbete (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg 2006). Fler yrken blir allt mer mÄlstyrda och detta medför höga krav pÄ individen att sjÀlv definiera, initiera, planera, strukturera och ta ansvar för arbetet, vilket kan vara bÄde positivt och negativt. Professionellt arbete prÀglas av tvetydiga kontexter och skapar ofta en osÀkerhet pÄ grund av otydliga riktlinjer och bristande feedback. Individen ska i kombination med detta balansera arbetet med privata roller som partner och förÀlder. HÀr finns konkurrerande teorier om hur sfÀrerna pÄverkar varandra vilka Àr expansionshypotesen och rollkonflikt/belastningshypotesen (Grönlund 2004).

Design av hjÀlpmedel för sjÀlvscanning

I dag erbjuds sjÀlvscanning hos de flesta större livsmedelskedjorna i Sverige. TjÀnsten tillÄter kunderna att pÄ ett smidigt sÀtt nyttja en mobil scannerenhet för att sjÀlva scanna varor direkt inne i butiken, samtidigt som varorna kan packas ner löpande i bÀrkassar. Processen erbjuder kunder direkt kontroll över den reella kostnaden samtidigt som den sparar tid. Systemet fungerar dock smidigast för kunder som handlar stora mÀngder livsmedel och tar hjÀlp av en kundvagn med monterad avlastningshÄllare för scannerenheten. För de kunder som besöker butiken för att handla en mindre mÀngd varor som ryms i en vanlig plastkasse och inte Àr i behov av en stor kundvagn Äterfinns stora brister i systemet.

Utveckling, integrering och visualisering av radialmotorbaserad drivlina för konceptmotorcykel

Rapporten beskriver utvecklingsarbetet av ett framdrivningssystem, baserat pÄ en egen idé, till en konceptuell motorcykel. Den huvudsakliga idén Àr att integrera motorcykelns drivlina i bakhjulet genom brukandet av ett navlöst hjul.En omfattande informationsinsamling inledde projektet. Insamlingen var i huvudsak inriktad pÄ att dissekera den traditionella fordonstekniska drivlinan, kartlÀgga ingÄende transmissionselement samt att utreda deras inbördes funktioner. TvÄ studiebesök pÄ flygvapenmuseet i Linköping genomfördes, dÀr syftet frÀmst var att fÄ en bÀttre kÀnsla för radialmotorernas fysiska dimensioner.Genom att hÄlla isÀr arbetet med Osmos-fÀlgen och drivlinan underlÀttades utvecklingsarbetet. DÀrför upprÀttades tvÄ problembestÀmningar samt en uppdelad kravspecifikation som grund för konstruktionens underfunktioner.Efter reducering av olika konstruktionslösningar för underfunktionerna, vilket frÀmst genomfördes med logiska resonemang och framdiskuterade beslut, sÄ Äterstod tvÄ snarlika förslag till lösningar inför den fortsatta vidareutvecklingen.Den slutgiltiga drivlinan Àr baserad pÄ en australiensisk radialmotor frÄn Rotec Engineering, Rotec R3600, som kombinerats med en hybridmodul frÄn den tyska tillverkaren ZF Sachs.

Vad ska praktiken vara bra för? En undersökning av den studiehandledda praktikens betydelse inom socionomprogrammet vid Göteborgs universitet.

The purpose of our essay is to investigate the role of the practice period under supervision from a skilled practioner as a part of the student?s development of knowledge. This essay?s main participants are students who are studying their sixth semester during the spring 2009 at the bachelor program of social work at the University of Gothenburg and active skilled practioners during the autumn of 2008 and spring 2009. The essay has primarily a qualitative approach.

Integrering av ToolTracker i X-ponentskÄp

Följande rapport redogör för det utvecklingsarbete som hade som mÄlbild att kombinera tvÄ produkter frÄn X-ponent StÄlinredningar AB, nÀmligen ordning-och-reda-systemet ToolTracker och ett verktygsskÄp benÀmnt X-102.Detta utvecklingsarbete pÄgick under kursen KPP305, Examensarbete Produktutveckling, pÄ MÀlardalens högskola.Uppdragsgivaren X-ponent StÄlinredningar AB hade under en tid utvecklat det intelligent ordning-och-reda-system, ToolTracker, och genom en efterfrÄgan pÄ marknaden har företaget kÀnt ett behov av att vidareutveckla detta system och placera detta i ett verktygsskÄp.Denna produkt skulle fungera sÄ att anvÀndaren loggar in i systemet via en RFID-lÀsare placerad pÄ utsidan av skÄpet, och samtidigt som en godkÀnd inloggning sker sÄ lÄses skÄpet upp automatiskt och anvÀndaren fÄr tillgÄng till de verktyg som finns i skÄpet. VÀljer anvÀndaren att checka ut ett verktyg registreras tidpunkt för detta samt vem som tagit verktyget i systemets databas för att möjliggöra spÄrning av verktyget.De direktiv som företaget gav för projektet var att det befintliga ToolTracker-systemet skulle verka pÄ samma sÀtt som tidigare, vilket gav avgrÀnsningar mot att pÄverka ToolTracker-systemet.De problem som skulle lösas var sÄledes hur ToolTracker-systemets komponenter skulle placeras i skÄpets utrymme, samt hur lÄskonstruktionen skulle utformas för att uppfylla de krav som stÀllts. De viktigaste funktioner som lÄskonstruktionen var tvungen att inneha, var att kunna lÄsa upp skÄpet automatiskt vid inloggning, skÄpet ska lÄsas automatiskt dÄ dörren stÀngs samt att lÄset skulle kunna lÄsas upp manuellt. Dessa krav samt ytterligare en mÀngd krav kunde formuleras i den kravspecifikation som togs fram och lÄg som grund för arbetet. Ett genomgÄende viktigt krav i hela arbetet var att förÀndra det ursprungliga skÄpet sÄ lite som möjligt.NÀr kraven tydliggjorts kunde en mÀngd idéer tas fram och utvecklas vidare till fullgoda koncept.

MinoritetssprÄkets möjlighet i den liberaldemokratiska staten

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetsrÀttigheter överensstÀmmer med den svenska sprÄkpolitikens instÀllning till minoritetssprÄk, historiskt och fram till nutid, med avseende pÄ tornedalingarnas rÀtt att anvÀnda meÀnkieli. Uppsatsens tar dÀrför formen av en tvÄdelad textanalys, dÀr det i den första teoretiska delen redogörs för den liberaldemokratiska synen pÄ minoritetssprÄksrÀttigheter, representerad av liberala filosofer som Rawls, utilitaristiska filosofer som Mill samt den mer kommunitÀra liberalen Charles Taylor. I den andra delen som Àr av empirisk karaktÀr kommer den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen att beskrivas, frÄn och med mitten av 1800-talet fram till Är 2000. Slutligen kommer den teoretiska delen liksom den empiriska delen att placeras in i ett analytiskt schema över staters synsÀtt pÄ den nationella identiteten och förhÄllningssÀtt till minoritetssprÄk, för att tydligt kunna se om den svenska sprÄkpolitiken i Tornedalen Àr kompatibel med de liberaldemokratiska teoriernas instÀllning till minoritetssprÄk. Om de teoretiska och empiriska resultaten inte sammanfaller kan det innebÀra stora komplikationer, eftersom det Àr svÄrt för medborgarna att acceptera och legitimera en politik som strider emot samhÀllets fundamentala principer.

LuleÄs Norra hamnfjÀrd och strÀnder: FörutsÀttningar, potential och förslag

LuleÄ stad flyttade frÄn Gammelstad in till Norra hamn under 1600-talet just pÄ grund av stadens behov av en hamn. OmrÄdet fungerade lÀnge som ett livligt handelscentra i staden med en omfattande hamnverksamhet. JÀrnmalmsindustrins stora expansionsplaner med ett nytt stÄlverk i LuleÄ stÀllde krav pÄ vÀgnÀtets framkomlighet och mÄnga av stadens trafikleder dimensionerades efter stora trafikmÀngder, dÀribland vÀgarna runt Norra hamnomrÄdet. Planerna för det nya stÄlverk -80 lades ned och den ökade trafikmÀngden uteblev, kvar fanns dÀremot de stora trafikrummen. PÄ grund av detta har omrÄdets aktivitet decimerats till att idag frÀmst fungera som ett av LuleÄs största transportstrÄk för fordonstrafik.

<- FöregÄende sida 50 NÀsta sida ->