Denna rapport handlar om kärnan i ett borstsystem som används på flygplatsers landningsbanor för att upprätthålla ett standardiserat friktionsvärde. Att utföra borstningen för att upprätthålla friktionsvärdet medför även att landningsbanan blir fri från diverse hinder och upprätthåller en jämn yta, dvs. att det inte finns någon smuts som kan skada maskineri. Valsen är kärnan i systemet. Arbetet genomförs för att Mase Brush Sweden AB vill fortsätta att driva marknaden framåt och ta fler marknadsandelar.Målet med detta arbete är att sänka vikten på den befintliga valsen samt underlätta produktionen för att sänka kostnaderna för Mase Brush Sweden AB.

Karlstads kommun ingår som en del i en global klimatstrategi för att omsätta EU:s klimatambitioner. En innebörd av detta är att Karlstads kommun har antagit ett generellt krav på en lägre specifik energianvändning av Lokaler och byggnader på 80 kWh/m2 och år. Rapport har gjorts i samarbete med Karlstads kommuns teknik- och fastighetsförvaltningen med syfte att identifiera problemen som uppstår i projekteringsprocessen. Syftet är även att ge förslag på åtgärder som förbättrar denna process samt att se om en energisamordnare kan vara en del av lösningen och i så fall på vilket sätt. Till grund för rapporten genomfördes ett antal intervjuer med projektledare på teknik- och fastighetsförvaltningen samt med typiska projektörer som teknik- och fastighetsförvaltningen samarbetar med. Landstingsfastigheter intervjuades för att göra en jämförelse mellan dessa båda organisationers arbetssätt. Under intervjuarbetet uppmärksammades ett antal återkommande orsaker till varför det inte fungerar tillfredställande i byggprocessen.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal Lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal inom daglig verksamhet i en av Göteborgs stadsdelar, ser på samt arbetar utifrån den gemensamt uppsatta värderingen: Att arbeta med varje enskild arbetstagares bästa i centrum, utifrån dennes förutsättningar och förmågor. Personalens förhållningssätt gentemot arbetet med och för arbetstagarna har även varit i fokus.Följande frågeställningar har fungerat som hjälp vid strävandet efter att uppnå syftet:? Vad innebär det för personalen att sätta varje enskild arbetstagares bästa i centrum och vilka arbetsmetoder använder de för detta? ? Hur arbetar personalen utifrån varje enskild arbetstagares förutsättningar och förmågor? ? Vilket/vilka förhållningssätt till arbetet med och för arbetstagarna finns hos personalen?Vi har använt oss utav en kvalitativ metodstrategi vid genomförandet av denna uppsats. Empirin har samlats in genom åtta intervjuer med personal från den undersökta stadsdelens dagliga verksamhet. Som analysredskap har vi använt oss av följande teorier och teoretiska begrepp för att lyfta fram olika aspekter och belysningspunkter i vårt insamlande material: Salutogent perspektiv & KASAM; Beroende, Autonomi & Självbestämmande; Bemötande samt olika former av socialt stöd.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och Lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och Lokaler. Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser på sin utbildning och hur verksamheten på skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkätundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lärandemiljön med mera håller en god nivå eller om det finns några delar som måste förbättras. Syftet leder fram till frågeställningar som; om studenterna på skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmänna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna på skolan upplever att de fått den pedagogiska hjälp de behövt; om det finns några elever som valt att inte arbeta inom skogsnäringen och i sådana fall varför; samt om det finns några skillnader i ovanstående frågor mellan de elever som gått en individuell skolgång (IV-elever) och de elever som gått NB-programmet Skog. De som ingått i enkätundersökningen har avslutat sina studier på skolan år 2003, 2004 och 2005. I de tre årskurserna så var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Ungdomar efterfrågar fritidsgårdar. I denna studie finns exempel på vad som motiverar fritidsgårdsbesökare att tillbringa sin fritid på fritidsgårdar. Här finns även förslag från ungdomar på vad en fritidsgårdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgårdars funktion och uppdrag är en ständigt pågående diskussion. Ett antal företrädare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

En av samhällets största utmaningar idag är vårt stora behov av energi och de relaterade miljöproblem som följer med en stor energiförbrukning. Byggbranschen står idag för en tredjedel av Sveriges totala energikonsumtion och är därmed med bransch som enskilt har den största totala påverkan för den svenska energiförbrukningen. Det finns både nationella mål så väl som ekonomiska och miljömässiga incitament att minska energiförbrukningen för aktörerna i branschen. Fokus har tidigare legat på den färdiga produkten som rör drift och förvaltning medan det finns större kunskapsluckor när det kommer till byggnadsprocessen. Studiens övergripande mål var att bidra med kunskap om det totala energibehovet för byggnadsprocessen av kontorsbyggnader och andra Lokaler. Syftet med studien var att presentera elförbrukningen och identifiera yckelkomponenter det första året vid uppförandet av kontorshuset Rosenborg 3.

Företaget Nordic Light designar och tillverkar belysning till företag och butiker världen runt. I många butiker är det viktigt att ha rätt belysning för att visa upp de varor som ska säljas. I en klädesbutik kan elförbrukningen svara för ungefär 70 % av den totala elförbrukningen. Belysningen avger nästan lika mycket värme till omgivningen som effekten den förbrukar. Den värmer helt enkelt klädesbutikerna och många gånger Lokalerna runtomkring.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Energianvändningen i Sverige är relativt stort med avseende på befolkningsmängden. Det beror givetvis mycket på behovet av uppvärmning under större delen av året som det kalla klimatet leder till men även på det kontinuerliga behovet av energi i det vardagliga livet. Den stora energianvändningen medför dock stora belastningar på både klimat och miljö. I dagsläget finns det flera uppsatta mål som är riktade till att minska energiintensiteten i landet samt energianvändningen i bostäder och Lokaler. Således är energieffektivisering ett viktigt medel för att minska klimat- och miljöbelastningen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med arbetet var att undersöka skolledares syn på fysisk aktivitet och ämnet idrott och hälsa. Följande frågeställningar behandlades: Vilken inställning har skolledarna till fysisk aktivitet?, Vilken syn har de på ämnet idrott och hälsa?, Vilka möjligheter till ökad fysisk aktivitet i skolan identifierar skolledarna? och Hur ser skolledarna på skolans roll när det gäller elevernas fysiska aktivitet utanför skoltid?Metod: Studien bygger på 17 kvalitativa intervjuer med skolledare, genomförda av tre forskare vid GIH år 2002. Intervjuerna gjordes ursprungligen som en del av projektet ?Skola ? Idrott ? Hälsa? (SIH), med syfte att beskriva skolor vars deltagande klasser utmärkte sig antingen i positiv eller negativ bemärkelse vad gällde elevernas fysiska aktivitet.

Examensarbetet är utfört hos Annas Pepparkakor beläget i Tyresö utanför Stockholm. Annas pepparkakor tillverkar pepparkakor, vilket varit företagets fokus sedan slutet av 1970-talet.Annas Pepparkakor har en produktion som påverkas av säsongsindex då den ökar till det dubbla mellan maj-december. Säsongspersonal hyrs in via bemanningsföretag. Annas Pepparkakor har under senaste året inlett ett arbete med Lean production där produktionen kontinuerligt arbetar med 5S, en vedertagen metod för förbättring inom logistik och produktion.Som en utveckling av arbetet har produktionens ledning beslutat att genomföra en studie med hjälp av metoden SMED, Single Minute Exchange of Die. Studien genomförs för att belysa produktionens problemområden, effektivisera omställningar och standardisera arbetsmoment.

Ny lagstiftning infördes 1:a januari 2004 som tillät tredimensionell fastighetsindelning. Genom en undersökning skulle information tas fram om hur tillämpningen blivit de första 2,5 åren, samt även få en bild av hur den fortsatta utvecklingen skulle bli. Frågeställningarna var om detaljplaner hade anpassats för tredimensionell fastighetsindelning, vilka ändamål som fanns representerade och hur rättigheter tillförsäkrats. Vidare skulle undersökningen behandla skillnader i tillämpningen beroende på geografisk spridning i landet, och vilken påverkan fastigheternas läge i en tätort hade.Informationsinsamlingen gjordes genom att gå igenom data från fastighetsregistret, genomföra fallstudier, intervjua myndigheter och delta vid ett seminarium. De kommuner som valdes ut för myndighetsintervjuerna representerade en spridning i folkmängd och huruvida de hade en hög eller låg andel bildade fastigheter med tredimensionellt utrymme.Totalt hade det bildats 89 stycken fastigheter.