En energikartla?ggning har gjorts hos Chips AB fo?r att underso?ka hur energin fo?rdelas o?ver de olika produktionslinjerna. Energianva?ndningen fra?n processer som a?r gemensamma fo?r alla produktionslinjer har ocksa? underso?kts. Energianva?ndningen fo?r dessa har fo?rdelats o?ver pro- duktionslinjerna eftersom produkterna a?ven ska ba?ra upp dessa energikostnader.

Tekniken inom energihushållning har utvecklats mycket de senaste 50 åren. Idag har vi en helt annan syn på uppvärmning och hushållning av energi i byggnader än vi hade då. Denna rapport kommer att fokusera på ventilation- och värmesystem eftersom dessa, tillsammans med isolering, har visat sig vara de viktigaste ur energihushållningssynpunkt.Det var egentligen efter oljekrisen i mitten på 70-talet som energihushållningsfrågan drog igång på allvar. Eftersom oljan blev dyrare så var man tvungen att hitta andra lösningar för att värma upp byggnader.Inomhusklimatet i bostäder, kontor, skolor och andra Lokaler har en avgörande betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Ändå har hälso- och komfortproblem med anknytning till inomhusklimatet varit ett stort problem.

DNA-spår har idag stor vikt i de flesta sorters brottsutredningar och kan i många fall vara helt avgörande för utgången i ett brottmål. I Sverige är det Biologienheten på Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) som gör de flesta spårsökningar och spårsäkringar av material tagna från brottsplatser. Materialen som kommer in till SKL:s Biologienhet måste hanteras med stor försiktighet, eftersom dagens analysmetoder för DNA är otroligt känsliga. Ett spår kan lätt bli kontaminerat med irrelevant DNA från personer, Lokaler, utrustning och andra material, och en kontamination kan leda till högst oönskade effekter.För att kunna övervaka bakgrundsnivåer av DNA i laboratorieLokalerna för grova brottsutredningar på SKL syftade detta projekt till att utforma ett förslag till rutiner för provtagning och klassificering av provresultat. Genom kontakt med andra länders motsvarighet till SKL och genom diskussioner med flera medarbetare på SKL, togs ett provtagningsprotokoll fram.

Varför finns det så många lämningar efter gårdar övergivna under medeltiden, ödesbölen, i Jämtland och Härjedalen? Dessa fossila åkrar och husgrunder som finns kvar har mycket attberätta om ett liv olikt det i mer söderliggande jordbruksbygder. Denna uppsats ger en inblick i livet på två gårdar, Eisåsen i Storsjöbygden och Hedingsgärdet i Härjedalsfjällen. Mitt syfte är att klargöra vilka skillnader och likheter det finns mellan ekonomin på de två ödesbölena Eisåsen och Hedingsgärdet. Det är en närbild på dessa två gårdar som ges men ett större perspektiv skymtas också då gårdarna sätts i sammanhang med pest, samhällsekonomisk förändring och förändring i faunan.

Den bostadspolitik som förts de senaste två decennierna har gett oss en alltmer segregerad stadskärna i Stockholm. Byggsubventionernas avveckling på 90-talet har lett till en historiskt låg byggtakt och ett byggande som ensidigt riktat sig till resursstarka grupper i samhället.Parallellt med detta har stora delar av hyresbeståndet ombildats till bostadsrätter vilket medfört att många relativt billiga hyreslägenheter i äldre fastigheter har försvunnit ur beståndet. Dessa är svåra att ersätta med nyproduktion, då dessa är dyrare.Kärnproblemet är förstås att det är dyrt att bygga hus och om man antar att den nuvarande bostadspolitiken består är det ytterst angeläget att utveckla kostnadseffektiva byggmetoder för att möjliggöra lägenheter med överkomliga hyror som kan bidra till att motverka boendesegregationen på sikt.Vårt förslag består av ett bostadshus i Stadshagen. Fastigheten är indelad i två byggnadskroppar som länkas samman via ett system av loftgångar kopplade till ett trapphus. Husen är uppbyggda av volymelement som staplats på en platsgjuten sockel.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och om pedagogerna använder sig av estetiska lärprocesser i undervisningen. Det finns endast vid ett tillfälle inom so-ämnena som estetik tas upp och det är inom religionen. Detta kan ge en skev uppfattning om hur estetiken ska integreras inom de samhällsorienterade ämnena. Dessvärre är även den teoretiska kunskapen mer överordnad framför den praktiskt-estetiska kunskapen. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sex pedagoger som har minst fem år av arbetslivserfarenhet inom skolverksamheten.

Examensarbetet utgörs av en sammanfattning av tre genomförda nybyggnadsprojekt. Foton, ritningar och skisser visar hur arkitektoniska koncept omsatts från vision till verklighet. Gemensamt för projekten är att målbilden varit inriktad på nytta, identitet och mervärde. Kanal 5 i Stockholm är en mindre glasbyggnad som blivit en symbol för omvandlingen av ett helt innerstadskvarter, där verksamheterna ändrats från industri och hantverk till arbetsplats för idéprojekt och mediaproduktion. Byggnaden fungerar som huvudentré till äldre Lokaler som renoverats. Stadsutveckling.

SammanfattningDet kan finnas miljö- och hälsofarliga ämnen i olika material och produkter som används vid om- och nybyggnationer. De kan finnas i till exempel betong, golvmaterial, isolering, lim och fog, plast, spackel, färg och lack. Kemikalieinspektionen har en PRIO- guide där utfasningsämnen, ämnen som har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas och riskminskningsämnen, ämnen som ska ges särskild uppmärksamhet finns inlagda. Dessa typer av ämnen finns markerade i SundaHus databas där materialen får bedömningen A-D beroende på innehåll och egenskaper. Region Jämtland Härjedalen vill minska på dessa ämnen i sina Lokaler.

Energiförbrukning är ett väldigt omdiskuterat ämne då den i hög grad är kopplad till den globala uppvärmningen. Bostäder och Lokaler står för cirka 35 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Fastigheter kan ha olika egenskaper vilket medför att energiförbrukningen skiljer sig markant beroende på hur fastigheten är uppbyggd. Vår problemformulering lyder: ? Vilka är de avgörande faktorerna som gör att energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar varierar? Syftet med denna uppsats är beskriva samt förklara de mest betydande faktorer som påverkar energiförbrukningen i bostadsrättsföreningar.

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets Lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Att styra en ideell organisation föranleder många utmaningar. Många gånger skiljer sig målet för en ideell sammanslutning markant från exempelvis ett aktieägt företag där utdelning till aktieägare och vinst är i fokus. Den ideella organisationen håller oftast mindre konkret mätbara sociala värden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som främsta incitament att tjäna pengar, vilket gör styrningsfrågor, belöningar och påföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa särskilda förutsättningar genom att studera två studentnationer vid Uppsala universitet, nämligen Uplands och Västgöta nation.

Efter andra världskriget var optimismen i Sverige på topp. Landet var skonat från förstörelse och ekonomin blomstrade. Folkhemmets ideal genomsyrade samhällets alla skikt och detta märktest tydligt på Telefonplan. I ett stort nybyggt funkishus hade LM Ericsson precis flyttat in med sina 5000 anställda. Den rationella fabriken hade byggts efter tayloristiska principer där verkstadens arbete analyserats och standardiserats.

Inkludering, bemötande och måluppfyllelse går in i varandra, och de är alla sammankopplade med begreppeten skola för alla. Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa studera deras tankar kring arbetet med inkludering, bemötande och måluppfyllelse för elever med fysiska funktionsnedsättningar. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer som metod. Vi har intervjuat sex stycken lärare med blandade erfarenheter av elever med fysiska funktionsnedsättningar, gemensamt för alla lärare är att de arbetar på gymnasiet. Resultatet från intervjuerna visar att miljön i form av Lokaler som används i ämnet Idrott och hälsa skiljer sig befintligt åt mellan olika skolor.

För att undersöka om medstyrande grupper går att införa i busstrafiken, hur en sådan organisation i så fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle få på bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrånvaro analyserades organisationen och arbetsförhållandena på Luleå lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades främst in med ostrukturerade intervjuer med personal från alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller långa arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanställda och tjänstemännen. Det framkom också att företaget präglas av ett strängt Taylorismiskt synsätt. Utredningen uppdagade också problem med det nya linjenätet som ska införas inom kort.