Sök:

Sökresultat:

1822 Uppsatser om Lokal pćverkan - Sida 56 av 122

Medias beskrivning av RÄgsved : En diskursanalys

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur RÄgsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga mÀn som bodde och studerade i omrÄdet. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media pÄverkade samhÀllets generella uppfattning av RÄgsved och dess invÄnare pÄ ett negativt sÀtt. DÀrför Àr syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring RÄgsved, och hur RÄgsved framstÀlls i media. UtifrÄn en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan pÄ samhÀllets bild av RÄgsved. Materialet bestÄr av artiklar i tidningen Dagens Nyheter frÄn Är 2002 och 2009 för att möjliggöra en jÀmförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan tvÄ tidsperioder.

Barnsexturism - vem bryr sig - Rapportering i svensk press 2000-2007 med delstudie frÄn Kambodja

Denna studie undersöker den svenska pressens rapportering om barnsexturism Ären 2000-2007. Genom kvantitativ innehÄllsanalys studeras avsÀndare bakom budskapet i artiklarna, aktiva aktörer och huvudsakligt innehÄll. Analysen har sin grund i teorier om mediernas dagordning och om medielogik. För att öka förstÄelsen för den svenska rapporteringens förutsÀttningar görs en liknande men mindre omfattande studie för engelsksprÄkig press i Kambodja. LikasÄ genomförs kortare intervjuer med för Àmnet relevanta personer.

Your're either in or you're out : ett annat perspektiv pÄ föreningslivets roll för integration pÄ landsbygden

Denna studie grundar sig pÄ genomförda intervjuer med fyra utlandsfödda och tvÄ svenskfödda kvinnor som Àr bosatta pÄ landsbygden i Falu kommun i Sverige. Syftet Àr att fÄ en bild av föreningslivets roll för integration av utlandsfödda pÄ den svenska landsbygden. Eftersom landsbygden behöver utlandsfödda och dessa i sin tur kan enligt dagens forskning gynnas av att bo pÄ mindre orter, blir detta ett intressant och aktuellt ÀmnesomrÄde att forska i. MÄnga rapporter pÄvisar att deltagande i föreningslivet pÄ landsbygden ökar integrationsmöjligheterna och att dess nÀtverk motverkar utanförskap. Genom att ha samtalat med utlandsfödda intervjupersoner om deras erfarenheter och upplevelser som inflyttade till de mindre samhÀllen, och med svenskfödda intervjupersoner om deras respektive hembygder samt om deras perspektiv pÄ integration, har jag fÄtt en annan bild av föreningslivets roll pÄ landsbygden.

Kan herbivorer begrÀnsa fröetablering av fjÀllbjörk, tall, gran och sibirisk lÀrk i norra Fennoskandien?

Energiflöden mellan terrestra och akvatiska ekosystem har uppmÀrksammats mycket den senaste tiden. I den hÀr studien undersöker jag betydelsen av ett terrestert djur, Àlgen (Alces alces), som dör i vattendrag och avger nÀring till vattnet. Genom litteraturstudier och teoretiska berÀkningar uppskattade jag hur vanligt det Àr att Àlgar dör i vattendrag och om dessa Àlgar har nÄgon inverkan pÄ vattendragets totala nÀringsbudget. Jag fann att drunkning hos Àlgar tas upp som en parameter för naturliga dödsorsaker i flera artiklar frÄn USA, Canada och Polen. Orsakerna till att Àlgar drunknar, trots att de Àr duktiga simmare, kan vara t.ex.

Vad gör de dÀr i kyrkan egentligen, mer Àn att hÄlla gudstjÀnst? : en intervjuundersökning om diakonalt arbete med nedslag i nÄgra kristna kyrkor i GÀvle

Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

Regionala strategier pÄ lokal nivÄ Om kulturarv- och kulturmiljöarbete i regionalt och kommunalt utvecklings- och tillvÀxtarbete

The following essay aims at the interplay between regional och municipal growth work, and theway cultural heritage is used in growth work strategies. The main issue has been whether theregional strategies are followed up in the municipal strategies, which has been investigated bymeans of question which impact the region?s strategies has at the local level.The essay draws upon an instrumental perspective on cultural heritage and cultural environment,here defined as instruments in the national development and growth efforts. Three publicationsthat highlights potential roles of cultural heritage and cultural environment to act as instrumentsin the regional and municipal development and growth efforts has thereby been selected astheoretical models. These roles has further been summarized in a tabular form as a schematicdivision of main themes with sub-categories, used as a framework for deciphering the regionaland municipal strategies.A content analysis of available strategies at both regional and local levels have been used as amethod for investigating the issue, where the role of cultural heritage and cultural environment(as defined in the schematic table) has guided the reading.

KÀrleksjakt i Gambia : Europeiska kvinnors semesterromanser med afrikanska mÀn i paradiset

PÄ Gambias strÀnder flockar sig turister, en del reser pÄ grund av miljön, andra för kulturen och en del för att fÄ kÀnna kÀrlek av en ung, lokal man. NÀr Àldre kvinnor frÄn Europa reser för att trÀffa en yngre man i Gambia kallas det för semesterromanser. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka de semesterromanser som sker i Gambia mellan europeiska kvinnor och afrikanska mÀn och pÄ vilka sÀtt detta Àr en del av sexturismen. Att denna turism mÄnga gÄnger kallas för semesterromanser gör den inte fri frÄn att kopplas samman med bÄde sexturism och prostitution. Semesterromanser Àr ett mycket komplext begrepp som tolkas olika beroende pÄ vem som tolkar.

Ensam i brÀcklig farkost, vad var det för nÄgonting, ska vi Äka ut och Äka pÄ sjön? : En kvalitativ studie om hur gymnasielÀrare arbetar med den svenska romantiken i svenskundervisningen.

Syftet Àr att undersöka hur den svenska romantiken anvÀnds och uppfattas av svensk­lÀrare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielÀrare i svenska. ForskningsfrÄgorna Àr hur lÀrarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lÀrarna ser pÄ hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken frÀmst sker med ut­gÄngspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterÀra epokar­beten, dÀr tidsbristen Àr en avgörande faktor för begrÀnsningen av undervisningens volym och upplÀgg­ning. Det framkommer Àven att det finns ett vÀrde i att knyta an till elevernas vÀrld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. DÀrför Àr val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och vÀcka intresse.

I sötmans grepp : Om varför den söta smaken Àr sÄ ÄtrÄvÀrd

Den arena dÀr socker och sötma förstÀrs har förÀndrats i och med att socker har gÄtt frÄn en global handelsvara, endast tillgÀnglig ett fÄtal, till en lokal som nÄr de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathÄllningen. Men varför Àter mÀnniskan socker och varför finner hon smaken sÄ ÄtrÄvÀrd?Syftet med studien var att ur ett evolutionÀrt samt kulturellt perspektiv undersöka varför mÀnniskan finner den söta smaken ÄtrÄvÀrd.Metoden som har anvÀnts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar dÀr artiklar som berör hÀlsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionÀra samt kulturella aspekter.Resultatet visade att mÀnniskan fann den söta smaken ÄtrÄvÀrd baserat bÄde pÄ medfödda samt kulturellt inlÀrda preferenser.Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlÀrning hon fÄr frÄn sin första mÄltid av modersmjölk och framÄt. MÀnniskan förknippade dÀrför sött med bÄde trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat.

?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

OmstÀllning mot en cirkulÀr ekonomi : En studie om svenska kommuners pÄbörjade arbete med cirkulÀr ekonomi

Dagens samhÀlle prÀglas av en linjÀr ekonomi som resulterar i utarmning av jordens resurser och ökande avfallsmÀngder. CirkulÀr ekonomi Àr en alternativ modell till den linjÀra ekonomin som syftar till cirkulerande flöden av resurser och en övergÄng till hÄllbara energikÀllor. Denna studie undersöker hur och varför svenska kommuner arbetar med cirkulÀr ekonomi, vilka förutsÀttningar som krÀvs för en implementering samt vilka drivkrafter och svÄrigheter som identifierats i arbetet med att pÄbörja en implementering av cirkulÀr ekonomi. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn som varit aktiva inom kommunala projekt som har en koppling till cirkulÀr ekonomi. Resultatet visar att de frÀmsta drivkrafterna för en kommun att implementera cirkulÀr ekonomi Àr att jordens resurser hÄller pÄ att utarmas och att det dÀrför krÀvs förÀndrade resursflöden för att nÄ ett gott hÄllbarhetsarbete.

F?r?ldrarnas upplevelse efter att deras barn f?tt br?nnskada

Bakgrund: Br?nnskada ?r en traumatisk upplevelse som kan leda till livsl?ng morbiditet. Det ?r runt sex tusen barn som drabbas av br?nnskador som ?r mellan tv? och sex ?r. Br?nnskador hos barn ?r ett stort problem p? grund av komplicerad behandlingsprocess samt den fysiologiska och psykologiska trauman som b?de barnen och f?r?ldrarna upplever.

VEGETATIONENS INVERKAN P? CH4 OCH CO2 FL?DEN I ARKTIS VID ?KAD TEMPERATUR OCH NEDERB?RD

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Underground in the Cloud : En kvalitativ studie om den digitala musikplattformen Soundcloud

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. FörutsÀttningar för att dela, distribuera och upptÀcka musik har förÀndrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, stÄr pÄ mÄnga sÀtt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett antal ÀmnesomrÄden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förÀndrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala musikplattformen Soundcloud med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas anvÀndarnas förhÄllning till upplevelsen av musik genom den sÀrskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahÄller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen pÄ Soundcloud som ett community, förhÄllandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhÄller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

Kommunikation vid överlÀmnande pÄ akutmottagning : Ambulanssjuksköterskors och akutmottagningssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation vid patientöverlÀmnande i akuta situationer, prio 1 larm

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->