Sök:

Sökresultat:

1297 Uppsatser om Lokal översättning - Sida 53 av 87

?Den svarta pÀrmen? : En socialpsykologisk studie om styrdokumentens betydelse fo?r sociala relationer pa? ett fo?retag

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Recidivmönster hos glioblastom

Syfte: Identifiera recidivmönster hos glioblastom samt studera betydelsen av erhÄllen strÄldos betrÀffande uppkomsten av recidiv.Metod: 50 patienter som strÄlbehandlats för glioblastom valdes ut till studien och deras magnetkamerabilder frÄn uppföljningen jÀmfördes med behandlingsplanen frÄnstrÄlbehandlingen. Lokala, marginella eller distala recidiv identifierades baserat pÄ om recidivet lÄg innanför, tangerade eller lÄg helt utanför PTV (planning target volume). De marginella delades in i tvÄ grupper, de som hade en fysisk koppling, connex, till GTV (gross tumor volume) och de som inte hade det. Vidare lÀstes erhÄllen strÄldos i recidivet ut frÄn strÄlbehandlingsplanen.Resultat: 35 stycken patienter hade fÄtt recidiv pÄ 42 unika lokaler. Av dess 42 recidiv var 66,7 % (28 stycken) lokala, 9,5 % (4 stycken) marginella med connex till GTV, 19 % (8 stycken) marginella utan connex till GTV och slutligen 4,8 % (2 stycken) distala.

UrspÄrad nyhetsrapportering : En kvalitativ textanalys av en lokal och en rikstÀckande tidningsrapportering av tÄgolyckan utanför Kimstad

The purpose with this study is to examine how the media coverage of the train accidentoutside Kimstad, on the night of September 12th 2010, was framed in one local (Norrköpingsnyheter) and one national newspaper (Expressen) and how the coverage of the accident wasdifferent in the local newspaper compared to the national newspaper.The material is 12 articles within a fixed time limit which is from September 13th toSeptember 15th. The material consists of six articles from each newspaper.The method we use a qualitative text analysis with its basis in medialogic, news value andframing theory.In the essay?s analysis we show a synthesis of both newspapers coverage of the train accidentoutside Kimstad and how they stand in relation to the theory of news value and we end with aterminative comment about the results.The conclusion shows that the coverage of the event was different in many ways. Expressenuses a more dramatic framing and a more sensational language which describes the eventmore badly than it was. NT uses a more informative and objective information which almosttrifles the event but which informs about relevant information for the locals.

Att dö med trycksÄr

Bakgrund: TrycksÄr Àr en lokal skada av huden. Skadan ligger ovanför ett benutskott och orsakas av tryck eller en kombination av tryck skjuvning eller friktion. SmÀrta frÄn trycksÄret Àr ett vanligt förekommande problem som pÄverkar livskvaliteten negativt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trycksÄr i livets slutskede samt att se om personer med smÀrta och trycksÄr Àr smÀrtskattade med VAS/NRS. Syftet var Àven att se om det fanns nÄgot samband mellan trycksÄr och smÀrta.Metod: Metoden som anvÀnts var en retrospektiv deskriptiv undersökning med kvantitativ ansats. Insamling av data skedde via frÄgor tagna ur dödsfallsenkÀten.

JÀmförelse av skotares körstrÀcka och brÀnsleförbrukning vid drivningskoncepten : ?rÀtt metod? och konventionell metod

Stora Enso Skog har tillsammans med sitt drivningslag 601 utformat drivningskonceptet RÀtt Metod. Syftet med konceptet var framförallt att förebygga de markskador som kan uppstÄ i samband med avverkning och skotning. Syftet var ocksÄ att öka GROT-uttaget. Dock sÄ förvÀntas konceptet generera flera ekonomiska fördelar i form av höjd produktivitet, ökat GROT-uttag och en bÀttre arbetsmiljö. Konceptet Àr dock relativt nytt och det har inte genomförts nÄgra jÀmförande studier som utvÀrderat dess eventuella fördelar. Studiens syfte var dÀrför att undersöka hur medelkörstrÀckan och brÀnsleförbrukningen hos skotaren pÄverkades av det nya konceptet.

Krympande kommuner : En innehÄllsanalys av kommunala översiktsplaner

Utvecklingen i Sverige de senaste Ären kÀnnetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstÀdernas befolkningsmÀngd ökar. Syftet med arbetet Àr att undersöka om det finns nÄgra metoder och strategier som de krympande kommunerna har anvÀnt sig av för att försöka vÀnda stagnationen samt att jÀmföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av vÀrlden. För bÄde krympande stÀder och kommuner Àr problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen pÄ problemet Àr att försöka skapa en befolkningstillvÀxt. Det finns mÄnga olika strategier för att vÀnda befolkningsutvecklingen.

Förebyggande av smÀrta vid propofolinjektion JÀmförelse mellan lidokain och remifentanil

Propofol Àr ett intravenöst, hypnotiskt och kortverkande lÀkemedel. En vanlig biverkan (>1:10) och dÀrmed en nackdel med propofol Àr lokal smÀrta, som kan uppstÄ vid den initiala injektionen. Varför smÀrta uppstÄr Àr inte helt klarlagt. Flertalet olika farmakologiska behandlingar, olika doser och kombinationer, alternativa administrationsmetoder och fysiska interventioner har provats för att minska smÀrtan vid propofolinjektionen. En viktig uppgift för sjuksköterskan Àr att lindra smÀrta för patienter.

?Som man frÄgar fÄr man svar?, eller?? : Reflektioners funktion i textilslöjden

VÄr studie har som syfte att belysa slöjdlÀrares arbete med elevreflektioner i textilslöjdsundervisning. Fyra lÀrare har intervjuats kring hur de definierar begreppet reflektion, vad de anser att reflektioner har för funktion, vad deras intention med reflektionsarbetet Àr, vilka arbetsredskap de anvÀnder samt hur de arbetar med Äterkoppling gentemot eleverna. Vidare har de reflektionsdokument de fyra lÀrarna anvÀnder i sin undervisning studerats. LÀrarnas intentioner, deras formuleringar i dokumenten och de svar som eleverna givit har sedan jÀmförts i en trekomponentsanalys. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr sprÄkets betydelse för lÀrandet understryks.

Ingen kedja Àr starkare Àn sin svagaste lÀnk : Fyra studier om förhÄllandet mellan verksamheters vision och praktik

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebÀr det i praktiken? Antologin bygger pÄ studier av fyra olika verksamhetsomrÄden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anstÀllda och deras upplevelser av jÀmstÀlldhetsarbete pÄ en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervÄrdsarbete och slutligen modersmÄlsundervisningen i en skola genom flersprÄkiga elever och modersmÄlslÀrare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fÀltarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. UtgÄngspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr individer anses vara delaktiga i skapandet av sÄvÀl sin identitet som sin omgivning.VÄr fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mÄl och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom vÄra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mÄl och hur dessa verkstÀlls pÄ lokal nivÄ. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Borta bra, men hemma bÀst! - en undersökning om varför invÄnare blir besökare i sin egen region

I dag Àr turismen en vÀldigt snabbvÀxande nÀring. En förutsÀttning för turism Àr nÄgon typ av förflyttning. DÄ turisten tar sig frÄn sin vardagliga miljö anvÀnder den sig oftast av nÄgon typ av transport. Största delen av transporterna medför utslÀpp skadliga för miljön. I dagens samhÀlle Àr miljöförstöringen allt mer hotande.

Bebyggelsetryck i strandskyddet : En studie av begreppet bebyggelsetryck i samband med LIS-planering

Under 2009 och 2010 infördes nya bestÀmmelser gÀllande strandskyddet i Sverige vilka delvis syftade till att frÀmja utvecklingen av landsbygden genom att tillÄta vissa lÀttnader i strandskyddet. Det Àr genom denna lagÀndring som kommunerna numera har möjlighet att i sin översiktsplan eller genom tematiska tillÀgg peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen (LIS). För delar av landet gÀller vissa begrÀnsningar dÀr kommunen bör vara mer restriktiv vid utpekande av LIS Àn i landet i övrigt. Detta gÀller bland annat kring VÀnern, VÀttern, MÀlaren och SiljanomrÄdet i omrÄden dÀr det finns en stor efterfrÄgan pÄ mark, alltsÄ ett bebyggelsetryck. Det rÄder emellertid stor osÀkerhet kring vad som egentligen avses med högt bebyggelsetryck.

Att vÀnda överviktstrenden - genom hÀlsokommunikation (2006)

NĂ€rmare hĂ€lften av den svenska befolkningen Ă€r överviktiga eller feta. Ökningstakten Ă€r stor. För att ta reda pĂ„ hur överviktstrenden kan vĂ€ndas genom hĂ€lsokommunikation, stĂ€lldes frĂ„gorna: Hur fĂ„r mĂ€nniskor information om kost, hĂ€lsa och motion? Vilka hĂ€lsokampanjer ? med inriktning mot kost, hĂ€lsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad Ă€r resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har mĂ€nniskor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har anvĂ€nts som metod. Informationen genomsyrar hela samhĂ€llet; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

En fornborgs topografi- och dess strategiska betydelse

Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under jÀrnÄldern kunde skydda de direkt/indirekt nÀrliggande bybildningarna/handelsplatserna ur sÀkerhetsaspekt vid fara. Genom att vÀlja fem fornborgar inom ett regionalt omrÄde med gemensamma nÀmnare och med hjÀlp av den komparativa metoden, jÀmför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frÄgestÀllningar. Fornborgarna som ingÄr i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna Àr; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet Àr att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i nÄgra större undersökningar.

Guanxi & NÀtverk - hur svenska företag utvecklar personliga relationer i Kina

Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur representanter för svenska företag utvecklar och underhÄller personliga relationer i syfte att fördjupa dessa med sin kinesiska partner i Kina. Studien kan i första hand vara ett hjÀlpmedel för redan etablerade svenska företag i Kina. UtgÄngspunkten för studien har varit den kinesiska synen pÄ relationer, guanxi och den vÀsterlÀndska nÀtverksteorin. En jÀmförelse mellan dessa tvÄ synsÀtt bidrar till att klargöra problematiken för svenska företag att bygga relationer. DÀrefter har ett antal svenska företag/organisationer varit föremÄl för koppling mellan teori och praktik.

MusikÀmnets undervisningsförutsÀttningar : - en komparativ studie om ramfaktorers och artefakters pÄverkan pÄ musikundervisningen

Bakgrunden till denna studie grundar sig frÀmst i ett stort intresse för musikÀmnet men Àven att vi, under vÄr grundskoletid fick uppleva olika bra samt vÀrdefull musikundervisning. Denna studie syftade till att fÄ inblick i hur lÀrare upplever ramfaktorer och artefakters pÄverkan pÄ undervisningen i musik. Genom Ätta stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer har vi kunnat besvara vÄra frÄgestÀllningar: Vilka ramfaktorer anser lÀrarna pÄverkar undervisningen i musik? Hur uppfattar lÀrare ramfaktorer som möjligheter och begrÀnsningar i undervisningen? Vilka artefakter anser lÀrarna pÄverkar undervisningen och pÄ vilket sÀtt? Finns det likheter och/eller skillnader mellan de tvÄ delstudierna? Vi har genom studiens gÄng fÄtt inblick i hur lÀrare resonerar kring de pÄverkande faktorerna samt vilka möjligheter och begrÀnsningar de kan ge undervisningen i musik. Vi fann att ramfaktorerna lokal samt gruppstorlek Àr sÄdana faktorer vilka pÄverkar undervisningen mest och negativt om lokalen inte Àr ÀndamÄlsenligt samt ifall elevantalet Àr för mÄnga i förhÄllande till lokalen.

<- FöregÄende sida 53 NÀsta sida ->