I dagens snabbt förändrade och konkurrerande samhälle intar relationsmarknadsföring en central roll i företagens affärsverksamhet. Då relationsmarknadsföring innebär att vårda samt bibehålla befintliga kundrelationer, har detta bidragit till ett större engagemang bland företagen för att skapa värde åt kunden samt uppnå kundLojalitet. Följande problemformulering har ställts:Hur kan företag vårda sina befintliga kundrelationer?Studiens syfte är att undersöka hur företag kan vårda befintliga kundrelationer och därigenom uppnå ökad Lojalitet.Den teoretiska referensramen baseras på en redan befintlig kundvårdsstrategi som omfattar teorier kring ett antal faktorer, vilka bidrar till att uppnå ökad Lojalitet. Faktorerna är; kompetens, kommunikation, klagomålshantering, engagemang, tillit samt relationskvalité.

SammanfattningSeminariedatum: 2008-06-04Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 HögskolepoängHandledare: Claes JonssonFörfattare: Per Bodlund 1983 Roderik Elfström 1981pbd04002@student.mdh.se rem03001@student.mdh.se Västerås VästeråsNyckelord: Relationsmarknadsföring, engagemang, förtroende, kommunikation, relationer, Lojalitet.Titel: Intersport & Skiljebo SK. Ett vinnande samarbete?Problem: Sponsring är en viktig marknadsföringskanal för näringslivet och en viktig inkomstkälla för det svenska föreningslivet. Det är därför viktigt att relationen mellan sponsor och sponsortagare fungerar och att sponsorerna får ut vad de förväntar sig av samarbetet. Intersport och Skiljebo SK (SSK) har sedan många år tillbaka ett sponsrings- och samarbetsavtal.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Den svenska dagligvaruhandelns utveckling går mot fler etablerade stormarknader iutkanten av städer. Följderna blir att mindre butiker på landsbygden konkurreras ut ochatt kunder väljer handelsområden framför butiker i stadskärnor. Kundlojalitetenberäknas minska, när dagens kunder väljer att handla på ett flertal butiker istället för enspecifik.Den omstrukturering som sker på marknaden problematiserar hur företag genomdifferentiering och marknadsföring bygger långsiktiga kundrelationer. Ett företagsvarumärke syftar till att skapa konkurrenskraft och differentieringsmöjligheter, därmedfanns ett intresse att inrikta studien mot butiksimage och kundlojalitet till en specifikbutik. Med ovanstående resonemang som grund avser studien undersöka vilkabutiksattribut som påverkar kunders lojalitet till en specifik butik inom den svenskadagligvaruhandeln.

Att ha en fungerande kommunikation mellan kund och bolag är viktigt för att en verksamhet ska kunna fungera. Genom kommunikation byggs även lojalitet där kunderna återkommer i framtiden och blir därigenom mer lönsamma för ett bolag. De förändringar inom IT som ägt rum i samhället har förändrat den kommunikation som finns mellan kund och bolag, inte minst inom banksektorn där kunder numera kan utföra nästintill alla ärenden online. Då den personliga relationen mellan personal och kund minskar är det svårt att upprätthålla nivån av lojala kunder. De flesta större aktörer inom bank- och försäkringsbranschen har, för att skapa lojala kunder, i olika utsträckning infört så kallade helkundskoncept där målet är att få en kund att samla alla sina tjänster i samma bolag.De två övergripande frågorna som behandlas i denna uppsats är dels hur arbetet med helkundskoncept har förändrats i och med ökat IT-användande och dels om helkundskonceptet kan bidra till att öka kundernas lojalitet gentemot det undersökta bolaget och dess varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den ökade användandet av IT påverkat det valda företaget samt hur arbete med helkundskonceptet utvecklats över tid och vad det har inneburit för såväl kunder som företag.Den teoretiska bakgrunden behandlar ämnen som varumärkens funktioner, marknads- och kundkommunikation, återkoppling från kunder samt lojalitetsbegreppet.

Problem.Idag är användandet av lojalitetsprogram som ett medel för att skapa lojala kunder ett av det vanligaste sättet att söka fostra lojalakunder. Problemet med dessa lojalitetsprogram och dess användande är att det inte finns tillräckliga bevis för deras effektivitet. Det finns inte heller något stöd för att lojalitetsprogrammen verkligen är effektiva, både då det gäller kostnader och skapandet av lojala kunder, i förhållande till andra marknadsaktiviteter. (Stauss, Chojnacki, Decker & Hoffmann, 2001:7)Syfte.Syftet med denna uppsats är att presentera ett urval av vad som finns skrivet om lojalitetsprogram och deras verkan för att sedan granska vilken typ av lojalitet och relation som skapas samt vilka ekonomiska effekter dessa program har.Metod.Denna studie är en innehållsanalys som sedan granskas kritiskt. Ett antal publikationer har valts ut för genomgång och analys.

AbstractThis qualitative study has been made to examine which factors that are required to create a work place that can be associated with loyal co-workers. The study covers half structured interviews with nine people on different levels and with different positions, within a manufacturing company in Värmland. Our ambition with this study is to find out if, and if so, in what way the view on loyalty and which factors that are required to encourage loyalty, differ depending on witch level one belongs to in the organization. Our thesis is that our respondents will have various ways of expressing the term loyalty, and that these various ways are linked to the different levels that each employee is currently stationed at.The result of this study shows that the way people look at loyalty, and what loyalty is really about, does not differ that much among our respondents, regardless of their level. The factors that, according to the respondents, are important if one wants to create a work place that can be associated with loyal co-workers are: to be able to feel trust towards and have faith in those one works with, as well as the company and the way things are being run, to be able to experience the feeling of community, and that one is happy with ones work place, as well as ones co-workers.

Vårt syfte var att analysera ICA: s lojalitetsprogram och kundspecifika marknadsföring utifrån motiv, uppbyggnad och funktion, samt att undersöka till vilken grad det senaste lojalitetsskapande verktyget utnyttjas samt vad skulle få kunderna att använda verktyget oftare. Vi har genomfört en uppsats med ett induktivt förhållningssätt. Insamling av primär- och sekundär data har i huvudsak bestått av litteratur, undersökning och intervjuer. ICA Handlarna AB är vårt fallföretag, vars material ligger till grund för empirin. Det empiriska materialet, inklusive undersökningens resultat, har kopplats till relevanta teorier inom lojalitetsprogram som utgör kärnan i analysen.

Den här kandidatuppsatsen behandlar Internetdejtingföretagens överlevnad på en mogen marknad med många osäkra element. Uppsatsen har som syfte att bidra till en djupare förståelse för branschen, dess omgivande faktorer och den uppfattning kunder har om den. Den är således av explorativ karaktär med syfte att utvärdera och analysera det handlingsätt som bäst kan gynna Internetdejtingföretagens fortsatta överlevnad..

SyfteSyftet med denna uppsats är att tydliggöra samt klarlägga hur artister och teamenkring dessa arbetar för att bygga och bibehålla starka relationer mellan fan och artist.Fortsättningsvis vill vi även öka förståelsen kring hur fansen uppfattar denna typ avarbete för att upprätthålla relationen.Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfråga;- Vad präglar artistens och dennes medarbetares arbete med relationerna gentemotfansen?MetodVi har i denna uppsats valt att arbeta utifrån en kvalitativ ansats för att kunna samla inrelevant information från olika perspektiv och för att få en djupare förståelse förämnet. Vi har intervjuat tio olika respondenter, både fans och inflytelserika personerinom musikbranschen. Dessa har genomförts face-to-face, via mail samt över Skype.Förutom intervjuerna har vi även analyserat litteratur, artiklar och onlinekällor.SlutsatserUppsatsen sammanfattas i ett avslutande kapitel bestående av våra slutliga tankar ochen kort sammanfattning av svaret till vår forskningsfråga. I detta kapitel presenterar viatt relationen mellan artist och fan behöver vara personlig för att en artist ska kunnaskapa en varaktig lojal fanbase.

Problem: Relationsmarknadsföring får en allt större plats inom det tidigare så transaktionsinriktade marknadsföringsämnet. Att etablera och underhålla relationer till existerande kunder ses av många som den bästa vägen till lönsamhet. Det finns dock ett antal viktiga frågor att ställa sig inom detta område och de frågor vi valt att titta på är hur företag inom dagligvaruhandeln skapar relationer till kunder och huruvida detta leder till kundLojalitet. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka dagligvarubutikers relationsbyggande gentemot sina kunder samt huruvida detta kan skapa kundLojalitet. Metod: Det första steget för att besvara de frågor vi ställt i problemformuleringen var att genomföra en omfattande teoristudie.

Aktörer inom fastighetsbranschen har visat stort intresse att möta den nya Generation Y och söka kunskap inom marknadsföring mot dessa. Aktörerna efterfrågar kunskap för att bygga långsiktiga kundrelationer, där bostadsbristen inte är lika utbredd som i storstäderna. Syftet med denna studie är att analysera om engagemang, förtroende och lojalitet är avgörande faktorer vid skapandet av långsiktiga kundrelationer med Generation Y. Vidare presenteras teori angående vad som ligger till grund för långsiktiga kundrelationer. 103 respondenter har medverkat i en internetbaserad enkätundersökning där svaren har analyserats i det statistiska analysverktyget SPSS. Följande analyser har genomförts: korrelationsanalys, faktoranalys, regressionsanalys samt klusteranalys.

Titel Lojalitet ? Är det möjligt att bibehålla vid en outsourcing? Författare Joacim Carlsson och Fredrik Thanche Handledare Marie Aurell Institution Managementhögskolan vid Blekinge tekniska högskola Kurs Kandidatuppsats i företagsekonomi, 10p Syfte Vi avser i vår uppsats att undersöka vad som påverkar lojaliteten vid en outsourcingprocess. Utifrån hur företagets agerande påverkar personalen avser vi också att ge förslag på vad man ska tänka på som outsourcande företag och hur man kan arbeta med att bibehålla lojalitet vid en outsourcing. Metod Undersökningen har ett kvalitativt upplägg. Vi har undersökt två företag som outsourcat någon del av företaget för två till tre år sedan.

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital.

Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt.Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har således inte behandlats.