Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.

Sjuksköterskor inom akutsjukvården har ett varierande yrke. Ingen dag är den andra lik och av sjuksköterskor krävs snabba beslut och ett lugnande arbetssätt. I ett rum kan en patient vårdas för en fiskekrok i fingret medan patienten i rummet bredvid är döende. Detta kan göra att personalen mår dålig och blir stressad vilket kan leda till brister i omvårdnaden mot patienterna. Syftet med studien var att undersöka och beskriva sjuksköterskors upplevelser av avlastningssamtal.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jämförelsestudie undersöka hur barns lek på tre olika skolgårdar skiljer sig åt och om det finns ett samband mellan de olika skolgårdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen är baserad på observationer och enkätformulär som har använts för att samla in data som är såväl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgränsades till tre närliggande skolgårdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs tre. Vid observationstillfällena ingick barn från årskurs ett till tre.Resultatet visar att oberoende av skolgårdens utformning så är rasterna populära och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Konstmuseum i Uppsala är delvis ett transformationsprojekt men också ett tillägg i form av en ny byggnad. Arbetet med museet utgick ifrån en övergripande frågeställning:  Hur kan ett nytt konstmuseum informeras av platsen Katalin­området, tydligt samverka med den befintliga bebyggelsen och samtidigt bidra med ett nytt lager till helheten? Vidare har frågor kring framtidens rum för konst väckts och behandlats. Målet har varit att skapa ett museum med en variationsrik rumslig upplevesle genom utställningen där besökaren rör sig ­genom platsens lager. En analys av platsens historia, material och rumssamband informerade projektets gestaltning, tektonik och om­arbetningen av det offentliga rummet kring byggnaden. ­Konstmuseet tar hela platsen i anspråk.

The music distribution in Sweden and the world is rapidly changing. The music industry, however, has been reluctant to change the way they distribute music. The consequence has been that illegal music files have been available for downloading to anyone with an Internet connection. Because of the illegal downloading a new law have been implemented in an attempt to stop this behaviour. Our theory is that in implementing the IPRED-law, the sites that were hosting most of the illegal material will experience a severe decrease in traffic.

Stationsmiljön ? ökad tillgänglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tåg tider och vänta, är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag åt Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjälp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgängligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstäta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för få en ökad förståelse resenärernas rörelsemönster i rummet samt för att få en förståelse för hur tillgängligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gällande tillgängligheten till dessa tre funktionerna på de mindre stationshusen.Jag har med hjälp av resultatet från metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger på att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vägleda resenärerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det här arbetet bygger på att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och därmed öka tillgängligheten till dessa.

Uppsatsen har undersökt de gotiska verbalprefixen med utgångspunkt i att de ingår i ett system, i vilket prefixen hör hemma på olika positioner före verbets stam. Syftet har varit att fastställa, om någon av dessa positioner har varit avsedd för prefix bärande särdraget State or Change of State, som inom det teoretiska ramverket Lexical Template Morphology antas bära tre variabler. Materialet har bestått av belagda kombinationer av preverbala element, samtliga påträffade förekomster av verb på miþ- och dis-, samt stickprov av verb på ana- och us-. Genom en i huvudsak morfologisk analys har fem preverbala positioner i en ordbildningsmall föreslagits, här från det yttersta till det innersta kallade P5?P1.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Film upptar en stor del av vår tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan påverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vårt examensarbete är att studera om elevers uppfattning av populärfilm och dess eventuella påverkan förändrades sedan de i skolan givits möjlighet att sätta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi använde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, där vi tillsammans med två elevgrupper i grundskolans år 8 och 9 såg och pratade kring populärfilm. De datainsamlingsmetoder vi använde var intervjuer utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, egna observationer och enkätundersökningar.

Denna rapport behandlar utvecklingen av en prototyp för en absolutläges-sensor, benämnd AOS. Arbetet är utfört på uppdrag av Electrum Automation AB som med hjälp av prototypen vill utvärdera om en skarp produkt kan tas fram genom att använda billiga sensorer främst avsedda för konsumentbruk. AOS ska kunna användas för att mäta absolut orientering, dvs. lutning och riktning i förhållande till jordens gravitation och magnetfält. Den ska kunna appliceras i tuffa och säkerhetskritiska miljöer, t.ex.

Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och skillnader kräver orientering i genusproblematiken.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Uppsatsen undersöker hur historie- och litteraturdidaktik förhåller sig till subjektiv relevans, det vill säga till individens personliga nytta av respektive ämne. I nuvarande kursplaner för svenska och historia framstår ämnena närmast som underställda det bruk eleven kan göra av dem. Ämnena ska användas till att utveckla elevens identitet, engagemang och förmåga att orientera sig och ta ställning. Även tongivande pedagogisk forskning poängterar betydelsen av att undervisning utgår från elevens referensramar och intressen.Uppsatsens första del består av en litteraturstudie som diskuterar och jämför centrala begrepp inom respektive ämnesdidaktiskt område. I den andra delen prövas begreppen i en explorativ intervjustudie som undersöker tre lärares och lärarstuderandes uppfattningar om ämnenas subjektiva relevans.Resultatet pekar på flera områden där historiebruk och litteraturreception har beröringspunkter och möjligheter att berika varandra.

Detta examensarbete behandlar möjligheten att med dagens teknik kunna konstruera ett enfamiljshus som både är självuppvärmande och samtidigt uppfyller många människors krav på stora fönsterytor för att få in mycket naturligt ljus. Det första momentet var att designa en modern villa med en stor total fönsterarea, därefter med diverse energi- och beräkningsprogram finna den mest optimerade lösningen. Med de applikationer som använts har det varit möjligt att laborera med val av material, tjocklekar, taklutningar, fönsters placering, husets orientering i förhållande till vädersträcken samt ventilationslösningar. Tillvägagångssättet har varit att göra en mängd simuleringar med olika isoleringstjocklek och material beräknat fram max och min temperatur i huset under olika tider på året. Fokus ligger på att kunna sammanställa en rapport som visar att det med dagens teknik är möjligt att konstruera enfamiljshus som uppfyller dagens krav på komfort och samtidigt är självuppvärmande. Ett viktigt mål i detta arbete var att kunna presentera en villa som även uppfyller de krav som de boende kan ha gällande naturligt solljus.