Sammanfattning Bakgrunden till mitt Examensarbete Ă€r att jag som student pĂ„ magisterprogrammet för fysisk planering skall göra ett examensarbete som motsvarar 30 hp i slutuppgift. Mitt Examensarbete Ă€r ett utredande arbete av medborgardeltagandet inom fysisk planering. Syftet Ă€r att studera om och hur planprocessen pĂ„verkas av systemet, och dess relationer till medborgarna. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur man kan genomföra en planprocess i en redan bebyggd miljö. Analysen visar att Södra Älvstranden som anvĂ€nt sig av ett ambitiöst upplagt medborgardeltagande, bĂ„de innehĂ„ller faktorer som gynnar och missgynnar deltagarnas tillit till varandra och till systemet i sig. Mitt examensarbete har följande uppdelning: ? En teoridel dĂ€r jag beskriver medborgardeltagandets förutsĂ€ttningar, med bland annat planeringsteori, plansystemet, PBL etc.

Sala Silvergruva AB Àr ett av mÄnga företag som just nu kÀmpar med höga energi-kostnader. Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns att skapa ett hÄllbart energisystem i Sala Silvergruva med avseende pÄ ekonomi, miljö samt sociala aspekter. Rapporten undersöker nio tekniker; vindkraft, vattenkraft, solfÄngare, solceller, pelletspannor, vÀrmepumpar, effektivisering samt lagring av vÀrme frÄn vÀxthus respektive fjÀrrvÀrme. Dessa analyseras var för sig med utgÄngspunkt i tio krav som speglar hÄllbarhetsaspekterna. I samband med analysen ges rekommendationer angÄende investering i respektive energilösning. Rapporten mynnar ut i en resultatskarta dÀr det tydligt framgÄr vilka krav de olika teknikerna uppfyller. Den följande diskussionen leder fram till en slutsats som presenterar vilka ÄtgÀrder som bör vidtas i syfte att skapa ett uthÄlligt energisystem för Sala Silvergruva AB. Pelletspannor och vÀrmepumpar visar sig i nulÀget vara de mest uthÄlliga tekniklösningarna.

I dagslÀget har sociala medier fÄtt en större roll i rekryteringsprocessen. Genom en induktiv ansats fokuserade denna forskning pÄ att urskilja vilken roll sociala medier spelar dÄ arbetsgivare bakgrundsgranskar arbetssökande. Undersökningen inriktade sig mot vad arbetsgivare tittade pÄ samt i vilken utstrÀckning de lÀt sig pÄverkas av informationen i sina beslutsfattanden. Totalt intervjuades Ätta personer inom personalyrket. I resultatet lyftes bland annat ett etiskt perspektiv med olika dilemman sÄ som generationsskillnader och mÀnniskosyn samt egen kritisk förmÄga.

RikkÀrr Àr en naturtyp med hög artrikedom, som Äterfinns i kalkrika vÄtmarker. KÀnda rikkÀrr upptar idag 2-3 % av myrarealen i Sverige (Sjörs & Gunnarsson 2002). Med snabbare och effektivare inventeringsmetoder skulle med all sannolikhet fler rikkÀrr Äterfinnas. RikkÀrrens mÄnga arter har under lÄng tid anpassat sig till de speciella förhÄllandena men Àr idag starkt hotade dÄ biotopen rikkÀrr minskar. TillbakagÄngen Àr ett resultat av dikning, upphörd hÀvd, övergödning, försurning och skogsbruk.

Syfte: Att lokalisera och förstÄ revisorns problem med att verifiera posten goodwill i jÀmförelse med vad IAS och IFRS sÀger. Metod: Det vetenskapliga synsÀtt vi anvÀnt oss av Àr hermeneutiskt, vilket gÄr ut pÄ att förstÄ nÄgot. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativmetod med fem stycken ostrukturerade intervjuer med revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer för att samla in vÄrt empiriska data. Litteraturstudien har samlats in genom vetenskapliga artiklar och litteratur som sökts via databaser pÄ Högskolan i GÀvle och Uppsala Universitet.Resultat & slutsats: Revisorerna litar pÄ företagen och följer hellre praxis Àn IFRS vilket gör att de inte ser vÀrderingen som ett problem. Eftersom studien endast innehÄller fem intervjuer kan vi inte sÀga att resultat Àr generaliserbart. Slutsatsen Àr tÀnkt att ge en bild av att IAS 36 inte kan följas i praktiken.Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att studera och jÀmföra praxis, lag och rekommendationer.

Syftet med denna rapport Àr att utifrÄn STRADA och VÀgverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvÀrdera föreslagna trafiksÀkerhetshöjande ÄtgÀrder för de dödsolyckor som skedde i Hallands lÀn mellan Är 2003 till 2005. GenomgÄende frÄgestÀllningar Àr bland annat i vilken utstrÀckning de föreslagna ÄtgÀrderna har genomförts och för de fall dÀr ÄtgÀrder har vidtagits, vilken effekt har de haft pÄ trafiksÀkerheten, och för de som inte har ÄtgÀrdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer Àr följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands lÀn under det givna tidsintervallet Àr det 25 som haft fysiska ÄtgÀrdsförslag i vÀgmiljön föreslagna i VÀgverkets djupstudierapporter. ? Att det bara Àr 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska ÄtgÀrdsförslag visar pÄ svÄrigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.

I rapporten har vi förklarat vilka problem som kan uppstÄ med dagens teknik och vilka eventuella lösningar som man kan förbÀttra med tiden. Med hjÀlp av Trafikverket har vi genomfört detta examensarbete.Vi hade fÄtt tydliga direktiv frÄn Trafikverket gÀllande examensarbetets syfte. Det gjorde det enkelt för oss att avgrÀnsa arbetet efter de riktlinjer som var angivna och möjliga att genomföra.Studiens syfte var att förstÄ varför det inte gÄr ge ut relevant trafikinformation. I dagslÀget har man tekniken för ett vÀl fungerande system. Ett system dÀr man enkelt kan fÄ realtidsinformation i samband med trafiken, vÀgarbeten och eventuella hinder.I rapporten har vi Àven sammanfattat alla navigationssystem som man kan ha anvÀndning av som trafikant.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Sammandrag Rapporten Àmnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder vÀrderar nÀr de letar efter sin marknadsföringsleverantör men Àven vilka faktorer som gör att kunden vÀljer att byta byrÄ. Vidare för rapporten Àven en diskussion kring hur företagen bör göra nÀr de ska leta efter en ny byrÄ. Syftet med rapporten Àr sÄledes att göra branschen uppmÀrksam pÄ hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som fÄr samarbetet att hÄlla lÀngre, men Àven för företagen att se hur de kan fÄ ut mer frÄn branschen genom att utföra en ordentlig byrÄvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak pÄ gjorda intervjuer samt enkÀtundersökningar, uteslutande genomförda i SkÄne. Anledningen till denna geografiska avgrÀnsning Àr för att begrÀnsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byrÄns kreativitet samt god kommunikation som de tvÄ viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen ocksÄ pÄ att nÄgra av företagen hade valt sina nuvarande byrÄer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket Àr nÄgot som teoretikerna inte rÄder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare Àn andra Àr svÄrt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet Àr att kartlÀgga dessa.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med ett företag som önskar vara anonymt i rapporten. Företaget har nyligen fÄtt höjda produktionsmÄl dÄ de fÄtt ta över produktion frÄn en fabrik som hÄller pÄ att avvecklas. DÄ arbetskraften fortfarande Àr densamma har detta lett till att de anstÀllda fÄr jobba övertid. Studien har huvudsakligen fokuserats pÄ en avdelning inom företaget men till viss del har studien ocksÄ krÀvt att mindre delar av de tvÄ andra avdelningarna ocksÄ studerades.Syftet med projektet var att se över hur arbetsprocessen kunde effektiviseras sÄ att mÄlen kan nÄs utan att personalen behöver jobba övertid. Som ramverk för projektet anvÀndes en version av Six Sigmas lösningsmetodik DMAIC, nÀmligen RDMAIC, dÀr en Recognize-fas har lagts till i starten av arbetet.

Aldrig förr har media haft en sÄdan central roll i mÀnniskors liv och idag Àgnas ett stort in-tresse för hÀlsofrÄgor. Media Àr en kÀnd plattform för nÀringslÀra, och information om kost och nÀring samt risker och fördelar relaterat till kost finns idag tillgÀnglig i alla typer av sam-manhang. Debatten om fetter har pÄ senare Är varit stor och hÀlsomagasin sÀrskilt har en stor influens pÄ mÀnniskors hÀlso- och kostvanor. DÀrför kan det vara betydelsefullt att undersöka hur fett som nÀringsÀmne framstÀlls i hÀlsomagasin. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilka versioner av hur fett som nÀringsÀmne och fettrika livsmedel framstÀlls i ett hÀlsomagasin.

Det konstrueras i stor utstrÀckning bristfÀlliga detaljlösningar pÄ byggnader i dagslÀget. Den bÀrande stommen i konstruktionen prioriteras ofta medan det inte Àgnas lika mycket fokus Ät att tillgodose de byggnadsfysiska aspekterna. Anledningen till de bristfÀlliga detaljerna Àr Àven att den som utför arbetet saknar rÀtt kunskap och tid. För att skapa en förbÀttring behövs ett hjÀlpmedel!Kunskap och erfarenhet om hur bra detaljer skapas finns redan i företag, svÄrigheten Àr dock att sprida kunskapen till de som Àr i behov av den.MÄlet med denna rapport Àr att skapa en metodik som blir startskottet för ett omfattande arbete kring framtagandet av ett detaljbibliotek, vars syfte Àr att sprida byggnadsfysiska kunskaper inom företaget och inspirera konstruktörer till att konstruera bra detaljlösningar. Biblioteket ska innehÄlla byggnadsfysiskt utredda detaljlösningar som analyserats enligt den utarbetade metodiken.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme nÀr det gÀller vilken metod som ska tillÀmpas vid nedskrivning av anlÀggningstillgÄngar.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskÀrnan har lett till att inblandade aktörer i stadskÀrnan bör strÀva efter att tillgodose konsumenternas önskemÄl och behov för att öka sin attraktionskraft. För att vÀrde för konsumenten ska uppstÄ bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare vÀrdesÀtter i stadskÀrnan. Om aktörerna baserar sin profil pÄ vad de tror att kunderna efterfrÄgar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna vÀrdet uppstÄ. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur skapas överensstÀmmelse mellan vad invÄnare vÀrdesÀtter och hur aktörer samverkar för att skapa vÀrde?Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt vÀrde och attraktionskraft av och för en stadskÀrna.Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av bÄde en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnÄ studiens syfte.

AmbulanssjukvÄrden har gÄtt frÄn att ha varit en ren transportenhet till att vara en i det nÀrmaste rullande akutmottagning. Till sin hjÀlp har ambulansbesÀttningen behandlingsriktlinjer som de bör följa. Behandlingsriktlinjer Àr sammanstÀllningar av praktisk information som bistÄr vÄrdare och patienter i att ta sjukvÄrdsgrundande beslut under vissa specifika kliniska omstÀndigheter, som Àven gÀller som generella lÀkemedelsordinationer. Syftet med denna undersökning Àr att granska och jÀmföra variationer i VÀstra Götalands behandlingsriktlinjer inom ambulanssjukvÄrden med avseende pÄ patienter som drabbats av höftfraktur samt hur de överensstÀmmer med vetenskap och beprövad erfarenhet.De fem ambulansomrÄdenas behandlingsriktlinjer i VÀstra Götalandsregionen avseende omhÀndertagandet av patienter med misstÀnkt höftfraktur undersöktes. Granskningen av behandlingsriktlinjerna utfördes med hjÀlp av granskningsinstrumentet AGREE II.