I vÀstvÀrlden anvÀnder de flesta personer tandborste för rengöring av tÀnderna. I andra delar av vÀrlden kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att mÀnniskor istÀllet anvÀnder sig av tuggpinne som tandrengöringshjÀlpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar anvÀndandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jÀmfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fÀltstudie som utformades sÄ att tvÄ olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen anvÀnde tandborste och den andra anvÀnde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tÀnderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmÀnt rÄd med tillhörande vÀgledning för större onoterade företag, K3. K3 Àr tÀnkt att vara huvudregelverk i K-projektet som bestÄr av K1, K2 och K4, dÀr K1 Àr till för de minsta företagen, K2 Àr för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit efterstrÀvan att nÄ en ekonomisk jÀmförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översÀttning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vÄr uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De omrÄden vi valt att undersöka Àr immateriella tillgÄngar, rörelseförvÀrv och goodwill samt leasing dÄ dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsÀtt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gÀllande reglerna och rekommendationerna.

Digitala ytmodeller (Digital Surface Model ? DSM) anvÀnds ofta i geodetiskt sammanhang. DSM har lÀnge skapats bland annat med hjÀlp av fotogrammetri dÀr flygbilder har tagits med traditionella flygningar. Intresset tilltar nu för att framstÀlla DSM med hjÀlp av obemannade flygfarkoster, sÄ kallade UAS (Unmanned Aircraft System). Den största fördelen med UAS Àr att det gÄr snabbt och enkelt att fÄ den lilla flygfarkosten upp i luften för att ta flygbilder och framstÀlla DSM kostnadseffektivt.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilken höjdosÀkerhet som kan uppnÄs i DSM som framstÀllts genom fotogrammetri med UAS.

Som ett led i den internationella harmoniseringsprocessen inom redovisningen ska alla noterade bolag i Sverige frÄn och med 1 januari, 2005 följa de Europeiska redovisningsstandarderna IFRS pÄ koncernnivÄ. För svenska företag innebÀr detta stora förÀndringar för redovisningen eftersom att IFRS skiljer sig mot tidigare inhemska rekommendationer. Historiskt sett har ett av de mest kontroversiella omrÄdena inom redovisningen varit goodwill och frÄgan om dess vÀrdering. Den 31 mars 2004 publicerade IASB standarden IFRS 3 som behandlar redovisning av företagsförvÀrv. Denna rekommendation innebÀr att Europeiska företag för första gÄngen följer gemensamma regler kring goodwill.

Detta examensarbete inom lean produktion anpassar, tillÀmpar och utvecklar metoden för vÀrdeflödeskartlÀggning pÄ Siemens Industrial Turbomachinery AB:s tillverkning av mellanvÀggar. Företaget ser en ökad efterfrÄgan pÄ Ängturbiner, dÀr mellanvÀggar Àr ingÄende komponenter. Produktionen av mellanvÀggar sker idag i funktionell verkstad dÀr mellanvÀggen genomgÄr drygt 20 operationer. VÀrdeflödeskartlÀggningen ska presentera ett förbÀttrat produktionssystem för mellanvÀggar som kan möta den prognostiseradeefterfrÄgan.Metoden för vÀrdeflödeskartlÀggning har sitt ursprung hos Toyota och bilindustrin. Examensarbetet utvecklar metoden för kundorderstyrd lÄgvolymproduktion och presenterar en metodhandbok för leanimplementatörer.

Bakgrund: Det förekommer stora nutritionsproblem pÄ Àldreboenden i Sverige och andra delar av vÀrlden. Sjukdom och Äldrande Àr riskfaktorer för nÀringsmÀssiga störningar. UndernÀring hos Àldre Àr associerad med ökad dödlighet och sjuklighet samt en ökad risk för trycksÄrsutveckling och infektioner. Socialstyrelsen har utfÀrdat en rekommendation angÄende nattfastans lÀngd för att motverka undernÀring och dess komplikationer, samt för att öka energi- och nÀringsintaget hos vÄrdtagarna. Syfte: Att belysa nattfastan pÄ Àldreboenden i en stad i södra Sverige samt undersöka kunskap och attityder om nattfasta hos omvÄrdnadspersonalen pÄ Àldreboenden.

Scania utvecklar och tillverkar lastbilar, bussar, industri- och marinmotorer. Största delen av Scania Sverige ligger i SödertÀlje, dÀr Àven den mesta utvecklingen av produkterna sker. Företaget Àr verksamt i ca 100 lÀnder och har 34 000 anstÀllda. Forskning och utveckling bestÄr av ca 2 400 anstÀllda. [1]Scania Motormontering SödertÀlje tillverkar motorer för Scanias europeiska produktion av lastbilar och bussar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhÄller sig till implementeringen av komponentavskrivningar.Teorier: De teorier som anvÀnts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Vi har bl.a. anvÀnt oss av Burns & Scapens ramverk som ingÄr i den institutionella teorin, vilket Àr den teori som studien utgÄtt ifrÄn.Metod: Studien utgÄr ifrÄn den kvalitativa ansatsen med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning.Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation.Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svÄrbedömd process som prÀglas av en inre tröghet pÄ grund av pÄverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstÄnd byggts upp pÄ grund av svÄra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har pÄkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag vÀrderar historisk ekonomiskinformation och information frÄn kompletterande kÀllor vid kreditbedömning av aktiebolagsom hyresgÀster. UtgÄngspunkten för studien var att de pÄ grund av den komplexakreditgivningen fastighetsbolagen har, sÄ mÄste de ta hÀnsyn till en rad faktorer. Förutom attta hÀnsyn till historisk ekonomisk information, sÄ bör fastighetsbolagen Àven ta hÀnsyn tillickefinansiella kÀllor som t.ex. hyresgÀstens affÀrsidé och hyresgÀstens kompetens somföretagsledare. Vi ville Àven undersöka om det fanns upparbetade rutiner förkreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen avnystartade och etablerade företag.

Uppsatsen analyserar huruvida rekryterings- och befordringsförfaranden som tillÀmpas inom ett logistik- och postföretag har betydelse för könsfördelningen pÄ olika befattningsnivÄer. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka rekryteringsförfaranden tillÀmpas inom organisationen? Kan rekryteringsförfaranden förklara hur en könsfördelning skapas och Äterskapas, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar i huvudsak utbuds- och efterfrÄgerelaterade förklaringar, samt olika rekryteringspraxis.Avsikten var att genom en jÀmförande fallstudie, mellan kontor med jÀmn respektive ojÀmn könsfördelning, analysera huruvida rekryterings- och befordringsförfarande kan förklara en ojÀmn könsfördelning.  Empirin inhÀmtades genom semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer och tvÄ regionchefer. Följaktligen analyserades materialet genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultaten tyder pÄ att anvÀndning av informella informationskanaler, exempelvis rekommendationer, kan leda till skapande av en ojÀmn könsfördelning.

Den pÄgÄende övergÄngen till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stÀrkas och jÀmförbarheten öka, finns oro för att en mÀngd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjÀrde bolagsdirektiv har begreppet ?rÀttvisande bild? kommit in i den svenska Ärsredovisningslagen och i Sverige har RedovisningsrÄdet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel pÄ detta Àr RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige frÄn och med Är 2002.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

Bakgrund:Diabetes typ 2 Àr en sjukdom som tre procent av Sveriges befolkning lever med idag, vilken genom livsstilsförÀndringar kan bli kontrollerbar utan bruk av medicin. Patienter med diabetes typ 2 uttrycker en kÀnsla av osÀkerhet och att de ofta blir utsatta för krav, kritik och tillrÀttavisanden. Detta kan relateras till dÄlig kunskap hos bÄde patient och sjuksköterska men Àven till brist pÄ tid. För att en livsstilsförÀndring skall kunna ske Àr motivation en viktig faktor för utförandet.Syfte:Syftet Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera livsstilsförÀndringar hos patienter med diabetes typ 2.Metod:En litteraturöversikt baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel har utförts. Databaserna som anvÀnts Àr Cinahl, PubMed, Medline och SwePub.