Sök:

Sökresultat:

674 Uppsatser om Locka till läsning - Sida 4 av 45

RörelseglÀdje : Hur förskollÀrare arbetar för att locka fram rörelseglÀdjen hos barn i förskoleklass.

Julia Fransson och Amanda KnutssonRörelseglÀdjeHur förskollÀrare arbetar för att locka fram rörelseglÀdjen hos barn i förskoleklass.Antal sidor: 28_______________________________________________________________________Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehÄlla fysisk aktivitet dÀr alla barn inspireras och kÀnner rörelseglÀdje.PÄ vilket/ vilka sÀtt arbetar förskollÀrarna för att fÄ barn i förskoleklass att kÀnna rörelseglÀdje och utveckla en fortsatt hÀlsosam livsstil?Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollÀrarna inte har funnit rörelseglÀdjen?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes kvalitativa intervjuer med Ätta förskollÀrare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska fÄ kÀnna rörelseglÀdje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och fÄ in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det Àr viktigt att arbeta med saker barnen Àr bra pÄ för att pÄ sÄ sÀtt stÀrka deras sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.

Effekter av ny infrastruktur

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

Projekt annorlunda : Hur man pÄ ett annorlunda sÀtt lockar ungdomar till tekniska och industriella gymnasieutbildningar

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Den hypergeometriska differentialekvationen och dess l?sningar i det komplexa planet

I detta kandidaterbete studeras Gauss hypergeometriska differentialekvation, samt hur den hypergeometriska funktionen kan anv?ndas f?r att l?sa kopplingsproblemet (jfr. eng. connection problem). Den hypergeometriska funktionen ger uttryck f?r de lokala l?sningarna kring differentialekvationens tre singulariteter.

Effekter av ny infrastruktur

Arbetets utgÄngspunkt Àr att ta reda pÄ vilka effekter en ny infrastruktur kan fÄ pÄ en kommun och pÄ ett samhÀlle i kommunen samt vilka fysiska ÄtgÀrder berörda aktörer avser vidtaga pÄ grund av satsningen. Jag har anvÀnt mig av Ale kommun som exempel nÀr jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över tvÄ liknande omrÄden, som ocksÄ pÄverkats av ny infrastruktur. DÀrefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se nÄgra samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till Àr lite olika.

"Ga? hem och la?s texten" : metodutveckling av textgestaltning fo?r sa?ngare

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

KÀrnten; ett turistomrÄde att lÀra av? : En benchmarking inom segmentering och marknadsföringskanaler i syfte att locka mer turister

Resandet mellan lĂ€nder i vĂ€rlden har ökat vilket Ă€ven medfört att fler turister frĂ„n andra lĂ€nder besöker Sverige. Vilhelmina kommun som Ă€r belĂ€get i Lappland anses av utlĂ€ndska turister vara ett exotiskt resmĂ„l, men har trots detta erfarit att turismen minskat. Welw AB Ă€r ett turistföretag som marknadsför naturturism i Vilhelmina kommun och som med stöd frĂ„n kommunen vill Ă€ndra den negativa turistutvecklingen. Welw AB vill genom att se hur andra liknande turistföretag lyckats locka turister, hur de arbetar med sin marknadsföring och lĂ€ra och anamma deras tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt.Med denna utgĂ„ngspunkt valde vi i samrĂ„d med Vilhelmina kommun och Welw AB att göra en benchmarking dĂ€r Welw AB jĂ€mförs med tvĂ„ liknande turistföretag i KĂ€rnten, Österrike. I KĂ€rnten, som anses vara ett vĂ€lkĂ€nt turismomrĂ„de, finns liknande natur och möjlighet till aktiviteter som finns tillgĂ€ngliga i Vilhelmina kommun.

Jakten pÄ framtidens nyhetskonsumenter: En kvalitativ studie av ungas nyhetskonsumtion

Syftet med den hÀr uppsatsen var att diskutera hur 20-30 Äringar konsumerar nyheter och hur de skulle vilja konsumera nyheter.Idén till det hÀr arbetet uppkom i samband med att vi upptÀckte att SVTs stora nyhetsprogram Aktuellt och Rapport tappade tittare och lockade vÀldigt fÄ unga konsumenter.  Vi valde en fokusgrupp som vÄr metod till att undersöka frÄgestÀllningarna; Hur konsumerar 20-30 Äringar nyheter idag? Hur vill 20-30 Äringar konsumera nyheter? Vilka slutsatser kan vi dra av resultatet för att fÄ fram hur SVT borde producera och distribuera sina nyheter till unga vuxna i framtiden? Vi gjorde ocksÄ en intervju med bitrÀdande programdirektör för nyheter och samhÀlle pÄ SVT. I den hÀr uppsatsen har vi kommit fram till att SVT har de resurser som behövs för att göra kvalitativa nyheter till de unga. Det svÄra Àr att producera och distribuera nyheter till en generation som lever i konvergenskulturen dÀr all media Àr i stÀndig förÀndring.

PÄ VÀg ? om frÀmjandet av kollektivtrafik

LÀngre resor har blivit nödvÀndiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlÀgsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag Àr ett samhÀlle prÀglat av bilism. Detta pÄverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trÀngsel. Kollektivtrafiken Àr en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan frÀmjas för att locka fler resenÀrer med avseende pÄ ett antal pÄverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige Àr under förÀndring i och med en ny kollektivtrafik lag som trÀder i kraft Är 2012 dÄ Àven kommersiell kollektivtrafik kommer att tillÄtas. I Göteborg införs dessutom trÀngselskatter Är 2013 och stora satsningar pÄ kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det VÀstsvenska paketet.

Gastric bypasskirugi : patientupplevelser ur psykosocialt och krppsligt perspektiv

Fetma a?r ett av de allvarligaste ha?lsoproblemen i va?rlden. O?vervikt i sa?va?l ungdomen och vuxenlivet a?r associerad med en o?kad do?dlighet. Besta?ende viktminskning minskar risken att do? i fo?rtid.

Om mötesplatser och trygghet : En fallstudie av Bibblerian i HÀsselby gÄrd

Vad Àr egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, nÄgot upplevt, Àr eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras pÄ mÄnga sÀtt. Tanken Àr ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs Àr en annan sak. Stockholms stad har inga sÀrskilda strategier för mötesplatser utan arbetar pÄ olika sÀtt för att uppnÄ trygg- och sÀkerhet.

E-lojalitet: Vid din sida fo?r alltid? : En kvalitativ studie om hur konsumenter pa?verkas av fo?retags strategier fo?r att skapa e-lojalitet

Bakgrund: Internet har skapat nya och billigare sa?tt fo?r konsumenter att genomfo?ra ko?p samt att so?ka efter information. Konsumenter a?r da?rfo?r sva?rare att beha?lla i det nya affa?rsklimatet. E-lojalitet beskrivs som den viktigaste faktorn fo?r e-handlare da? det skapar lo?nsamhet och ho?g avsikt fo?r upprepat ko?p.

Tre kommuner ur ett framtidsperspektiv : ScenarioframstÀllning ? ett innovativt verktyg

Sveriges kommuner stÄr inför ett omfattande generationsskifte dÀr viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver ocksÄ jobba pÄ sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att strÀcka sig till 2011 och syftar till att underlÀtta det generationsskifte som vÀnta. HÄbo kommun Àr den drivande kommunen och likvÀl vÄr uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet Àr att kommunerna i projektet Kompetensbron ska fÄ mer material att arbeta med men framförallt att de ska fÄ ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.FrÄgestÀllningar som styrt studien Àr: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn pÄ sin arbetsgivare? Vad anser de utmÀrker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn pÄ kompetens?Rapporten prÀglas av en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i HÄbo kommun, Enköping kommun samt Upplands VÀsby kommun.

LÀsflöde eller lÀsmöda? : Ett arbete om hur la?sning pa?verkas (och inte pa?verkas) av olika element pa? en webbplats fo?rstasida.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

Profilval pÄ omvÄrdnadsprogrammet. En möjlighet eller ett hinder

Antalet elever som idag söker till omvĂ„rdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker dĂ€rför hitta nya vĂ€gar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram ser pĂ„ innehĂ„llet i sin utbildningen. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning tillfrĂ„gades 47 elever som gĂ„r sitt tredje och sista Ă„r hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrĂ„n att de frĂ„n och med sitt andra Ă„r kunnat vĂ€lja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvĂ„rdnadsprogrammet och hur de sĂ„g pĂ„ sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvĂ„rdnadsprogrammet utifrĂ„n att det Ă€r ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre Ă€n hĂ€lften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ grund av den praktiska inriktningen.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->