Sökresultat:
961 Uppsatser om Ljus- och skuggförhćllande - Sida 58 av 65
PÄ en mansdominerad arbetsplats : Manlighet, organisationskultur och rollintagande pÄ en arbetsplats i form av en brandstation dÀr alla brandmÀn Àr mÀn.
Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas pÄ en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi anvÀnder oss utav Ätta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att fÄ en klarare bild av organisationen som sÄdan. Insamlad empiri analyserar vi utifrÄn tre för Àmnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnÄ avsatt syfte uppstÄr ett flertal frÄgestÀllningar.
Upplevelser av ljus i en mörk kammare : tillit, hopp och mening hos mÀnniskor som insjuknat i amyotrofisk lateralskleros
Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.
Design av vÀggbelysningsarmatur
Examensarbetet har utförts pÄ Fagerhults Belysning AB, i Habo, 30 kilometer nordvÀstlig riktning frÄn Jönköping. Examensarbetet leder fram till ett koncept av en vÀggbelysningsarmatur med tilltalande design. Armaturen Àr nyskapande och innehÄller innovativ teknik. Möjligheten att anvÀnda dioder som ljuskÀlla undersöktes. Det har varit viktigt i examensarbetet att samla mycket information genom intervjuer med personal och mÄlgruppen för försÀljningen, arkitekter.
Plats pÄ scen för recensionerna : En undersökning om teaterrecensioners innehÄll i svensk dagspress
SÀttet man skriver recensioner pÄ Àr vÀldigt fritt, det finns egentligen inga regler. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera hur olika teaterrecensioner Àr uppbyggda ? vad som stÄr, pÄ vilket sÀtt man skrivit och i vilken utstrÀckning man diskuterar olika element. Tidigare studier som granskat recensioner i Stockholms dagspress mellan 1890 och 1941 har pÄvisat att det Àr skÄdespelarna och handlingsreferaten som fÄr den största platsen i recensionstexterna, och det finns indicier som tyder pÄ att recensionerna som skrivs och publiceras idag inte Àndrats sÀrskilt mycket jÀmfört med dem som skrevs för hundra Är sedan. Det Àr vad som ska undersökas och benas ut i den hÀr studien.
Konflikten & konsulten : En studie om konflikthanteringsprocessen
Syfte och frÄgestÀllningUppsatsens syfte Àr att utifrÄn ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för tvÄ fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess bestÄr av och vad de respektive stegen innehÄller. Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon vÀljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv. ResultatOrganisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade frÄn ett nulÀge till önskelÀge. Fem stycken övergripande processteg identifieras. Stegen Àr generella för studien dÄ de Àr gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning. Det första steget benÀmns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mÄl. Andra steget benÀmns definiera relation och handlar om att konsulten sÀkerstÀller en förstÄelse hos de inblandade om hur han/hon tÀnker arbeta och vad detta innebÀr för de inblandade i konflikthanteringen.
InnovationsförmÄgans pÄverkan pÄ varumÀrket : En vindlande resa om redovisningens sva?righet att informera om det mest va?sentliga
Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.
Nya uppgifter för rÀtten och rÀttstillÀmpningen? : En rÀttssociologisk fallstudie om "att visa demokratins muskler"
Bakgrund/FrÄgestÀllning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekÀmpa grupperingen. Detta arbete gick ut pÄ att kommunen genom tillÀmpning av den befintliga lagstiftningen ville försvÄra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rÀttstillÀmpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rÀttssociologiska frÄgestÀllningar pÄ grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. FörutsÀttningen för en sÄdan diskussion Àr att kommunens policy utreds och presenteras.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
Hantering av schaktmassor med hÀnsyn till miljömÄlen "giftfri miljö" och "begrÀnsad klimatpÄverkan"
I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.
VĂ€gen till e-handel - En fallstudie
E-handel har under de senaste a?ren va?xt i en snabb hastighet och har blivit en viktig fo?rsa?ljningskanal i ma?nga branscher. Livsmedelsindustrin a?r en av de branscher da?r e- handeln inte har haft samma utveckling men under de senaste a?ren sa? har fo?rsa?ljningen bo?rjat ta fart o?ver internet och idag sa? a?r det den bransch som spa?s va?xa mest o?ver internet na?stkommande a?r. DUA? a?r en delikatess- och matbutik som a?r lokaliserad i centrala Umea? och som ser o?ver mo?jligheterna med att pa?bo?rja en e-handel.
Tryggt och vackert? Hur behandlar kommunala belysningsprogram estetik och trygghet?
Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.
Kundernas behov i butiksmiljöer : Skillnaderna mellan handlares och kunders uppfattning av kundernas behov i klÀdbutiker
Konkurrensen inom detaljhandeln blir allt hÄrdare, bÄde frÄn andra butiker men Àven frÄn e-handeln, vilket sÀtter press pÄ fysiska butiker att ha nöjda kunder som fortsÀtter handla i butiken. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för att möta den hÄrdnande konkurrensen Àr att ha en butiksmiljö s.k. servicescape som Àr utformad efter kundernas behov, vilket dock förutsÀtter att handlarna vet vilka behov sina kunder har. Har handlarna en felaktig uppfattning om kundernas behov föreligger det ett gap som minskar chansen att kunderna blir nöjda och dÀrmed butikens konkurrenskraft. En avgrÀnsning gjordes till klÀdbutiker, dÄ klÀdbutiker Àr bland de butikstyper som Àr mest konkurrensutsatt.Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga hur kundernas behov överensstÀmmer eller skiljer sig frÄn handlarnas uppfattning om deras behov.
Third party ownership inom professionell fotboll
Uppsatsen behandlar third party ownership (TPO) inom den professionella fotbollen da?r fokus fra?mst ligger pa? den europeiska toppfotbollen. Vidare tas fotbollens autonoma sta?llning till samha?llets o?vriga grenar upp och belyses. Syftet med uppsatsen a?r till stor del att belysa en problematik som den traditionella juristka?ren inte anammat.
3G- fiasko eller succé?
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att granska teleoperatörernas beslutslogik. Varför vill de riskera pengar pÄ det nya mobiltelefonsystemet 3G som mÄnga kritiker inte tror kommer att bli lönsamt? Vi försöker att besvara frÄgan utifrÄn olika synvinklar. De olika perspektiv som vi Àmnar anlÀgga pÄ det empiriska objektet Àr kalkylmÀssiga, ekonomhistoriska och strategiska perspektiv. Metod: TvÄ av de ben uppsatsen vilar pÄ Àr kalkyler och scenarieanalys.
Göra det lÀttare att dra fördel av vÀxters hÀlsoegenskaper
"Hur kan man fÄ mÀnniskor som aldrig bryr sig om vÀxter att kunna ha vÀxter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hÀlsoeffekter?"SÄ lyder min frÄgestÀllning i detta projekt.Det finns studier som visar att mÀnniskor som exponeras för vÀxtlighet lever lÀngre, mÄr bÀttre och Àr mindre sjukskrivna Àn andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter pÄ sjukhus tillfrisknar snabbare med vÀxtlighet i rummet - det rÀcker till och med om de kan se sjÀlva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde ocksÄ fÀrre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvÀr efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) pÄverkas mÀnniskor till det bÀttre av vÀxter, oavsett kulturell bakgrund.