Nya uppgifter för rätten och rättstillämpningen?
En rättssociologisk fallstudie om "att visa demokratins muskler"
SociallagstiftningRättssociologiKommunalrättPolitikNynazismSocial and welfare lawSocialrättSociologySociologiLaw and Political ScienceSocial Sciences
Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras. Genom att analysera ett fall av atypisk rättstillämpning, där en faktor är given, kan nytt ljus kastas över traditionella frågeställningar. Den givna faktorn utgörs av att en offentlig aktör givit rätten en roll att spela i en politiska agenda, i detta fall arbetet mot nynazism.Utgångspunkter: Uppsatsen hämtar sina analysverktyg från rättssociologiska och sociologiska forskare som Håkan Hydén, Antoinette Hetzler, Vilhelm Aubert och Thomas Mathiesen, samt från rättsvetenskapen, främst Håkan Strömberg, Gunnar Bramstång och Alf Bohlin. Utgångspunkten är paradigmatiskt det samhällsvetenskapliga studiet av rätten och rättens effekter, samt villkoren för rättstillämpningen. Den samhällsvetenskapliga framställningen kompletteras med översiktliga kommentarer från rättsvetenskapen.Slutsatser/Resultat: Undersökningen belyser flera centrala rättssociologiska problemområden. Kommunpolitikerna har försökt realisera ett latent innehåll i välfärdsstatens rätt, genom att påverka tjänstemännen att tillämpa en utom-rättsligt definierad premiss vid beslutsfattande. Lagstiftningens karaktär - den medger godtycke vid tillämpningen - har tillåtit att agendan varit i kraft. Resultatet beskrivs av aktören själv som en typ av trakasserier av de enskilda. På grundval av detta resultat diskuteras vilka möjligheter till realiserandet av politiska målsättningar som ligger inbäddade i centrala delar av välfärdsrätten.