Vi har genomfört en studie om estetiska uttrycksformer i förskolan och grundskolan. Syftet med denna undersökning Àr att belysa estetiska lÀrprocesser i förskola och skola ur ett barn/elev- och lÀrarperspektiv samt ta del av lÀrarnas och barnens/elevernas tankar om estetik och estetiska uttrycksformer. VÄrt intresse för lÀrandet via estetiken samt sprÄkutveckling har avgjort valet av innehÄll i denna studie. De metoder vi anvÀnde i vÄr studie var barn och elevsamtal, observationer och intervjuer. Resultatet visade att alla barn tycker att estetiska uttrycksformer Àr roligt och att kreativiteten gör förskolan och skolan rolig.

This report is about the experiments with mixing of the separated water and the vacuum pump seal water at Hellisheiði power plant. This is done to prevent silica scaling and clogging in pipes and reinjection wells as well as eliminating vacuum pump seal water from the plant. The experiments were done in four stages: the first stage comprised of tests with different flows of separated water at 70°C, the second stage was carried out by mixing the separated water at 70°C and the seal water with different amounts of the seal water, the third and the fourth stages were like the first and second but with the separated water at 120°C. The results show that this method is good if the mixture is around 50/50 separated water and seal water, to control the silica scaling in the separated water and to be able to reinject the seal water with the separated water. This does not eliminate the silica scaling in all of the separated water because the amount of separated water is much more than the amount of seal water that comes from the plant. .

I mitt examensarbete har jag valt att försöka undersöka i vilken utstrÀckning det i en hemmastudio Àr möjligt att Äterskapa ett sound frÄn en professionell inspelningsstudio. Denna frÄga Àr intressant för mig dÄ jag fastnade för hur en produktion lÀt i ljudbilden. Dels instrumentuppsÀttningen och deras rytmisering men frÀmst soundet pÄ helheten i mixen. Det kÀndes luftigt, stort och brett i lyssningsspektrat trots att det inte var sÄ mycket instrument. Jag har alltid velat utveckla min förmÄga att skapa och producera musik men har inte tillgÄng till sÄ mycket kvalitativ utrustning.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med det examensarbete som genomförts har varit att kartlÀgga processen för att pÄ egen hand lansera sin musik i form av ett fullÀngdsalbum tillgÀngligt att köpas bÄde i form av digitala nedladdningar och som traditionell CD-skiva.I arbetet har vi bekantat oss med viktiga aspekter angÄende distributionsavtal, upphovsrÀtt, marknadsföring, design, foto, logotyper, texter och koder man bör kÀnna till. En stor del av arbetet har Àven Àgnats Ät att förklara och utreda den sista delen i ljudbearbetningen - mastring. Dessutom har vi satsat pÄ marknadsförning och exponering pÄ Internet samt olika betalningslösningar som möjliggör skivans försÀljning.För att erhÄlla de nödvÀndiga delarna i arbetsprocessen har kontakt upprÀttats med bland andra: IFPI, Grammotex, N©B och Dicentia.I rapporten fÄr vi följa den progressiva rockgruppen Cap Outrun och deras vÀg till mÄlet i form av en fallstudie..

Syftet med vÄrt arbete Àr att fÄ insyn i fem unga kvinnors upplevelser av att vara instrumentalist i ensemblespel vid ett musikestetiskt program. Vi har valt att intervjua fem unga kvinnor vid ett gymnasium i norrland. Intervjuerna spelades in och skrevs ner ordagrant. Svaren frÄn intervjuerna sammanstÀlldes och bearbetades i förhÄllande till fyra rubriker som tÀcker vÄrt syfte. Resultatet har vi sedan jÀmfört med tidigare forskning inom omrÄdet.

TvÄ upplevelseproducenter har i den hÀr examensuppsatsen undersökt begreppet autenticitet, hur det ter sig och vad detta innebÀr i musik som sÄdan men Àven som en upplevelseprodukt i musikbranschen. Med ett hermeneutiskt synsÀtt har vi valt att göra fyra stycken kvalitativa intervjuer med musiker och andra nyckelpersoner inom musikbranschen.Vi har inte presenterat ett klart och tydligt svar, det skulle inte göra ett komplext Àmne som detta rÀttvisa, utan istÀllet utarbetat modeller som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt att arbeta efter. Den första handlar om ett förhÄllningssÀtt för att bibehÄlla autenticitet i bland annat olika processer. Den andra redovisar för hur ett sammansvetsat team som byggs upp likt en plattform kan vara ett hÄllbart alternativ för mÄnga, denna modell har vi valt döpa till KBM-plattformen, vilket stÄr för Kreatör, Business och Management. Med denna modell vill vi visa hur dessa tre funktioner kan samspela.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.

Den hÀr undersökningen fokuserar pÄ vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger pÄ teorier kring att det finns en jÀmbördig smak bland musikkritiker. Syftet Àr att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tÀnker kring musikrelationer, smak och förtroende.Det analyserade materialet bestÄr av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer frÄn olika medier dÀr musikkritik bedrivs, dÀribland etermedia, lokal-/kvÀllstidning, musiktidning samt musikblogg.Som teoretisk utgÄngspunkt ligger Bourdieus fÀltteorier med fokus pÄ habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför sÄ mÄnga musikkritiker tycker likadant.

Syftet med uppsatsen har varit att genom kvalitativa intervjuer lyfta fram motpolerna kringdagens konsumtion av digital underhÄllningsmedia och faststÀlla om konsumenters syn pÄ vÀrdekan relateras till deras val av att antingen betala för Àgandet eller för tillgÀnglighet av den. Metoden har bestÄtt av Ätta stycken kvalitativa intervjuer dÀr respondenter fÄtt frÄgor om sinkonsumtion av digitala underhÄllningsmedia inom; musik, video, spel och podcasts. Uppsatsen kommer fram till att konsumenter ser vÀrdet i anvÀndningen av mediet och inte iÀgandet av det. Konsumenterna vill sÄledes hellre strömma sin media Àn att ladda ner den. DevÀljer dÀrför mer eller mindre obehindrat den tjÀnst som har bÀst utbud.

Syftet med den hĂ€r texten Ă€r att med hjĂ€lp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms anvĂ€nder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin dĂ€r den gemensamma kontexten Ă€r att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler frĂ„n BĂ€llingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehĂ„ller lĂ„tar som var en del i valrörelsen. Orsaken Ă€r att Sundström ser sig sjĂ€lv som den musikaliska delen av ett vĂ€nsterpolitiskt motstĂ„ndsmaskineri. Texten diskuterar ocksĂ„ hur historia kan anvĂ€ndas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar pĂ„ att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förĂ€ndring, vad RĂŒsen kallar ett ?borderline event?.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om det finns ett samband mellan de försÀmrade musikteoretiska kunskaperna bland de sökande till musikhögskolorna och utbudet av teoriundervisning pÄ de svenska musik- och kulturskolorna. För att uppnÄ detta har jag gjort en kartlÀggning av förekomsten av musikteori som enskilt Àmne pÄ de svenska musik- och kulturskolorna, samt hur denna bedrivs. Jag har anvÀnt mig av en enkÀt som rektorer eller lÀrare i musikteori har svarat pÄ, samt undersökt antagningsproven (C-proven) i musiklÀra och satslÀra frÄn olika Är pÄ Ingesunds musikhögskola. EnkÀtsvaren visar att en tredjedel av dem som svarat, erbjuder musikteori som eget Àmne. Dessa skolor hittar vi i bÄde stora och smÄ kommuner medett varierat elevantal.

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

I denna rapport utvÀrderades pÄ uppdrag av Scania CV AB olika mÀtmetoder för bestÀmning av akustiska materialparametrar hos porösa ljudabsorbenter. Syftet med detta Àr att den uppmÀtta datan sedan skall kunna anvÀndas i datorprogram för att berÀkna akustiska egenskaper hos olika typer och konfigurationer av absorbenter i en lastbils förarhytt.Den metod som anvÀndes vid mÀtningarna kallas fyramikrofons- och överföringsmatrismetoden. Metoden syftar till att med hjÀlp av ett mÀtrör med fyra mikrofonpositioner, en bredbandig ljudkÀlla och en ekofri avslutning mÀta överföringsfunktionen mellan en referenssignal och de fyra mikrofonerna. Dessa överföringsfunktioner kan sedan med hjÀlp av ett MatlabŸ-program anvÀndas för att fÄ fram de olika parametrarna.Resultaten frÄn mÀtningarna hade i allmÀnhet stora fel. Detta beror pÄ att mÀtobjekten antingen var missanpassade för de antaganden som görs eller hade för ojÀmn geometri.

Specialundervisning och nivÄgruppering i matematik har inte sÄ stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vÄr skollag (2010:800) gör gÀllande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgÄngspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i Är tvÄ under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjÀlp av strukturerad undervisning kan ge effekt pÄ elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talomrÄde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fÀltexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fÀltanteckningar och diagnoser.