Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lÀrobok i spanska som frÀmmande sprÄk för den svenska grundskolan. Syftet Àr att fÄ kunskap om hur genus skildras och i vilken utstrÀckning könsroller skiljer sig frÄn normer och stereotyper, funktioner och lÀgen mellan könen. Fokus har Àven varit pÄ vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktÀrer finns, i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt beskrivningarna skiljer sig frÄn den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit frÄn Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga screeningsinstrument som mÀter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de anvÀnds i vÄrden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka.

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Studien undersökte om de personer som anser sig vara minst sÄrbara för att bli manipulerade Àr de som frÀmst manipuleras av reklam. En experimentell design anvÀndes dÀr 204 studenter bedömde sitt intryck av en reklam, vars manipulationsgrad varierade. Ett frÄgeformulÀr som mÀtte upplevd osÄrbarhet mot manipulation fylldes Àven i. Deltagarna ansÄg att de var relativt osÄrbara mot att manipuleras samt att andra pÄverkades mer av reklam Àn de sjÀlva. Hypotesen att de personer som anser sig vara minst sÄrbara för att bli manipulerade Àr de som frÀmst manipuleras bekrÀftades inte.

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. UtifrÄn huvudsyftet formuleras tvÄ delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har nÄgra sprÄkliga strategier för att nÄ ut till andrasprÄksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andrasprÄk. Materialet Àr en webbtext frÄn Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder frÄn Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign Àr metodologisk triangulering med enkÀter, intervjuer, anvÀndartester med andrasprÄksbrukare och textanalys utifrÄn testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och anvÀnds för att sÀlja allt frÄn produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgÄngspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnÀrligt och politiskt uttryck i hela vÀrlden, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen Àr en vÀldigt praktiskt orienterad rörelse bestÄende av olika uttryck (musiken, dansen, mÄlandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. DÀrför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgÄngspunkt, nÀrmare pÄ hur ett band gör hiphopmusik. Hur gÄr de tillvÀga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg anvÀnds i skapandet? DÄ fÀrdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krÀvs för att utveckla en fÀrdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

Jag har presenterat komponenterna individ, teknik och marknad som utgör musikindustrins grundlÀggande drivkraft för förÀndring. I företagsintervjun har jag anvÀnt den kvalitativa metoden och diskuterat de individuella processerna, olika tekniker och varierande, ögonblickliga elektroniska marknadsplatser som kan förÀndra ett köpbeteende. Med historiska perspektiv belyses den nuvarande musikindustrins inkompetens och vidhÄllande till traditionella verksamhetsmetoder, samt musikbranschens interna oförmÄga att modernisera och möta den nya efterfrÄgan frÄn en musikintresserad allmÀnhet. Digitaliseringen har medfört en förÀndrad och utvecklad varudistribution av en elektronisk infrastruktur och nyuppfunna funktioner som verktyg för vardaglig musikavlyssning. Systemutvecklingen pÄ 00-talet har frambringat nya modeller och en tidsenlig anvÀndarvÀnlighet för varje producent och konsument av musik.

Denna studie syftade till att belysa vad som i musiklektionssammanhang fÄr gitarrelever att uppleva lust att lÀra och vad som ökar respektive minskar deras motivation att öva pÄ sitt/sina instrument ur ett elevperspektiv. Studien syftade Àven till att diskutera vikten av kvinnliga förebilder inom musikvÀrlden samt att undersöka om pojkar respektive flickor resonerar olika om en framtid med musiken i sina liv. En fenomenologisk metod har tillÀmpats för att uppnÄ syftet och datainsamlingen skedde genom kvalitativa forskningsintervjuer.Resultatet visar att det essentiella i elevernas upplevelser av vad som ökar deras lust och motivation Àr Personligt inflytande, LÀrarens positiva bemötande och KÀnsla av sammanhang och gemenskap. Det essentiella i deras upplevelser av vad som minskar lusten och motivationen Àr Att inte förstÄ varför, Att inte bli sedd som individ, Bristen pÄ personligt inflytande och KÀnslan av att inte utvecklas. Studien kan Àven konstatera att kvinnliga förebilder Àr av stor vikt inom musikvÀrlden för ? utöver att finnas dÀr som inspirationskÀllor för kvinnor att identifiera sig med ? att pÄvisa det faktum att det faktiskt Àr möjligt att lyckas som kvinna i de mansdominerade omrÄdena inom musikerbranschen..

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har av att anvÀnda de estetiska Àmnena musik, bild och drama som ett integrerat arbetssÀtt i samband med lÀs- och skrivinlÀrning. UtifrÄn syftet har följande problemformulering preciserats med tvÄ tillhörande underfrÄgor: Vilken uppfattning har pedagoger i Är ett och tvÄ om de estetiska Àmnena musik, bild och drama i integration med lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser deras egen verksamhet ut inom lÀs- och skrivinlÀrning??Hur ser de pÄ sin egen roll som pedagog i lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen? Undersökningen har utförts genom att studera litteratur inom omrÄdet och för att besvara syftet har det gjorts en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga respondenter i undersökningen ser positivt pÄ att integrera de estetiska Àmnena i lÀs- och skrivinlÀrning. De flesta respondenter i undersökningen vÀljer att kombinera olika metoder vid lÀs och skrivinlÀrning.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka olika uppfattningar om musikens betydelse för lÀrandet i stort och om musiken kan hjÀlpa elever att klara skolan i allmÀnhet och teoretiska Àmnen i synnerhet.Teori: I denna uppsats utgÄr jag ifrÄn det sociokulturella perspektivet, det vill sÀga tanken om att lÀrande och utveckling hör ihop och att en individs utveckling Àr beroende av den miljö hon vÀxer upp i. Enligt det sociokulturella perspektivet Àr lÀrande inte enbart förbehÄllet skolan, utan man ser istÀllet pÄ lÀrande sÄsom en stÀndigt pÄgÄende process som sker överallt dÀr barnet rör sig.Metod: Jag har anvÀnt mig av flera olika metoder. Jag har anvÀnt ostrukturerade frÄgor i flertalet av de intervjuer jag har genomfört, men jag har Àven anvÀnt mig av strukturerade frÄgor i en av intervjuerna. Vidare har jag Àven anvÀnt mig av experiment vid tvÄ olika tillfÀllen, ett med en enskild elev och ett med en elevgrupp.Resultat: De resultat jag har kommit fram till Àr följande: För det första finns det inget enkelt svar pÄ frÄgan om musik kan hjÀlpa barn och unga med olika försvÄrande förutsÀttningar, men det finns flera goda exempel pÄ hur musiken har varit behjÀlplig. De projekt som jag har tittat pÄ, RÀdda Barnens Musikprojekt och Vi slÄr pÄ trummor, inte pÄ varandra, visar bÄda pÄ positiva förÀndringar hos de deltagande eleverna.