Den hÀr uppsatsens syfte Àr att utforska de problematiska aspekterna av begreppet vÀrldsmusik och undersöka hur de pÄverkar det konstnÀrliga utrymmet för musiker verksamma inom genrer som kategoriseras som vÀrldsmusik. Den undersöker begreppet utifrÄn ett musikerperspektiv genom att fokusera pÄ musikers egna upplevelser. Det empiriska materialet bestÄr av fem djupintervjuer med sex musiker som sjÀlva Àr kritiska till begreppet och materialet har bearbetats och analyserats med kreativt akademiskt skrivande som metod.Uppsatsens resultat bidrar med musikers subjektiva upplevelser av vÀrldsmusikbegreppets problematiska aspekter, vilket saknas i den tidigare forskningen. Den lyfter ocksÄ fram strategier för att hantera problemen och att göra motstÄnd mot dem, samt hur vÀrldsmusikbegreppet och de förtryckande strukturer som det hÀnger ihop med begrÀnsar det konstnÀrliga uttrymmet men Àven kan fungerar som en katalysator för kreativa processer. Resultaten har stor betydelse för lÀraryrket genom att de visar hur ett oreflekterat behandlande av musik som faller utanför vÀsterlÀndsk populÀr- och konstmusik bÄde riskerar att förstÀrka diskriminerande och andrafierande strukturer och att begrÀnsa elevers konstnÀrliga utrymme, samt att en breddning av musikundervisningens innehÄll krÀver en medvetenhet om förtryckande strukturer och ett ifrÄgasÀttande av den vÀsterlÀndska musikens position som norm för att kunna bidra till en verklig förÀndring..

Kognitiva modeller har föreslagit selektiv uppmĂ€rksamhet som en bidragande faktor till vidmakthĂ„llande av insomni. I denna studie tillĂ€mpades Dot-probe task inom ett experiment i syfte att undersöka huruvida graden av selektiv uppmĂ€rksamhet skiljer individer med insomni frĂ„n en matchad grupp individer med normal sömn och hur en sĂ„dan selektiv uppmĂ€rksamhet i sĂ„ fall Ă€r beskaffad. Även selektiv uppmĂ€rksamhet i relation till Ă„ngest och depression undersöktes. Resultaten visar pĂ„ en signifikant skillnad mellan grupperna avseende selektiv uppmĂ€rksamhet samt att skillnaden inte kan förklaras av Ă„ngest och depression. Resultaten visar specifikt att den selektiva uppmĂ€rksamheten utgörs av svĂ„righeter att avbryta fokus mot hot, snarare Ă€n en högre kĂ€nslighet för upptĂ€ckande av hot.

Den prekÀra konsthantverkarenPrekariatet, en framvÀxande ny klass som utmejslar konturerna av en social grupp. HÀr sammanförs individer under samma paraply, trots att de har helt olika utbildningar, eller ingen utbildning alls eller liknande sociala och ekonomiska förhÄllanden, sÄ delar de samma politiska verklighet. De som befinner sig i tillvaron upplever att den Àr provisorisk och de lider av kronisk otrygghet.Ordet ?prekÀr? betyder ?mycket bekymmersam?. Den nya samhÀllsklass som kallas ?prekariatet? har det just bekymmersamt.Syftet med mitt projekt Àr att anvÀnda material, en arbetsplatskultur och processer inom bemanningsbranschen och integrera dem med min konsthantverksprocess för att skapa en visuell berÀttelse om en klassposition..

Syftet med denna uppsats Ă€r att ur ett lĂ€rarperspektiv belysa musiklĂ€rares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lĂ€rares syn pĂ„ musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att mĂ€nniskor konstruerar sin identitet i relation till sin omvĂ€rld. För att analysera och diskutera vĂ„rt resultat har vi utgĂ„tt frĂ„n först och frĂ€mst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas pĂ„ tre nivĂ„er, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhĂ€llet som Ă„terspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade hĂ€rskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lĂ€rare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklĂ€rare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de fĂ„r frĂ„n skolledningen för att arbeta med genusfrĂ„gor. Vidare har vi diskuterat musiklĂ€rarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfĂ€llen i skolĂ„r 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de tvĂ„ berörda musiklĂ€rarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstĂ„ hur dessa tre omrĂ„den hĂ€nger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga mĂ€nniskors genusidentitet pĂ„verkas i musikundervisningen. Av musiklĂ€rarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lĂ€rarna uppfattar musiken som viktig.

Improvisation Àr ett Àmne som mÄnga bÄde studerar och utövar men det Àr ofta svÄrt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur sjÀlva improvisationsprocessen gÄr till. Syftet med studien Àr att hitta de strategier jag anvÀnder mig av nÀr jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsÀttningar som pÄverkar improvisationen, strategier jag anvÀnder och förhÄllningssÀtt jag har till improvisation klargör den hÀr studien en del av vad det innebÀr att improvisera fram musik. Den metod jag anvÀnt Àr videoinspelning dÀr jag spelat in ett uppspel som jag anser Àr den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag anvÀnt Àr fenomenologi.

Erik Andersson: RAK HÅRD POP: Mottagandet i svensk press av The Jimi Hendrix Experiences konserter 1967. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap uppsats för 60 p., 2005Jimi Hendrix var en komplex artist med en karismatisk personlighet. Han var Ă€ven en skicklig musiker och kompositör. Dessutom var han en fĂ€rgad rockartist som frĂ€mst lockade till sig en vit publik. Det fanns med andra ord mycket för en svensk journalist att lĂ€gga vikt vid.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. UtifrÄn vÄr grundlÀggande teori, har tio intervjuer genomförts med lÀrare i förskola och grundskola.ForskningsfrÄgorna som har behandlats för att komma fram till resultatet Àr: Hur definierar lÀrarna begreppen estetik och estetiska lÀrprocesser? Arbetar lÀrarna med estetiska lÀrprocesser och om sÄ Àr fallet, pÄ vilket sÀtt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lÀrare har positiva instÀllningar till estetik och att de anvÀnder estetiska lÀrprocesser pÄ olika sÀtt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka anvÀnds för att skapa mening om kunskap och förstÄelse. Enligt Lindströms (2008) modell anvÀnder bÄde förskollÀrarna och grundskollÀrarna sig mest av lÀrande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjÀlp av estetiken, lÀr sig andra Àmnen.

Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbetet med den fonologiska medvetenheten kan se ut pÄ en svensk skola idag. Idén till detta vÀcktes av teorier som talade för att musik och rytmik kan pÄverka den fonologiska medvetenheten pÄ ett positivt sÀtt, varför eventuell integrering av musik i arbetet sÀrskilt beaktades. Det lÄg ocksÄ ett fokus vid vilken nivÄ av fonologisk medvetenhet som eleverna med svenska som andrasprÄk befann sig pÄ i förhÄllande till elever med svenska som modersmÄl. Studien utfördes pÄ en skola, och bestod av insamling av resultat frÄn ett standardiserat test av fonologisk medvetenhet, ett sÄ kallat fonolektest, samt observationer av arbetet i förskoleklass och Ärskurs ett och kompletterande intervjuer med klassernas klassförestÄndare. Resultaten visar att eleverna pÄ skolan presterade genomsnittligt, eller till och med bÀttre Àn sÄ, oavsett modersmÄl.

Personer stÀller upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förvÀntningar. SvÄrigheter att rekrytera och hÄlla kvar deltagare till studieslut Àr ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer vÀljer att delta i kliniska forskningsstudier frÀmst av hÀlsorelaterade skÀl.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

The aim of this thesis is to investigate what information needs arise from the interest in music, which sources are preferred, how this information is sought and what part does the public library play in providing music materials. Brenda Dervin`s Sense-Making theory is what serves as a theoretic framework for this study. A qualitative approach was undertaken in the investigation and nine interviews were conducted with people interested in music. Findings indicate that different ways of acquiring information are used depending on the situation in which the information is needed and also what kinds of music people prefer. The main findings of this study suggest that people interested in music are keen to constantly discover new music to perform or listen to.

Tidigare forskning har pÄvisat att sjÀlvkÀnslan Àr möjlig att tillfÀlligt förÀndra. Detta har undersökts genom experimentella studier dÀr manipulationer av olika slag har genomförts. Manipulationerna har bestÄtt av indirekta undersökningar om prestation och andra direkta undersökningar om individernas sjÀlvuppfattning.Studien undersökte om direkt och indirekt manipulation pÄverkade sjÀlvkÀnslan i tvÄ experiment. I Experiment 1 anvÀndes kunskapstest i geografi och i Experiment 2 skulle deltagarna avgöra om positiva eller negativa egenskaper passade dem. Resultatet visade att varken geografikunskaper eller egenskaper pÄverkade sjÀlvkÀnslan.

Att reharmonisera inneba?r att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan anva?nda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med fo?rklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad musiklÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är har för förhÄllningssÀtt till musikÀmnets egenvÀrde. Detta utreds genom tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ syftet till att musik anvÀnds i skolan samt hur musikÀmnets egenvÀrde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som anvÀnds för att undersöka detta Àr hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklÀrare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglÀdje och kreativitet, att ge eleverna avbrott frÄn teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lÀrande. Musikundervisning bedrivs Àven i syfte att vara kultur- och traditionsbÀrande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande.

Impression management (IM) handlar om enmedveten eller omedveten process att styra intrycken av sig sjÀlv som ges tillomgivningen i syfte att imponera och söka erkÀnnande. Tidigare forskning har istor utstrÀckning berört anstÀllningsrekommendation utifrÄn intervjuer och demest framgÄngsrika resultaten har visat sig vara sjÀlvförbÀttrande IM taktik.Studiens syfte vara att undersöka hur sjÀlvförbÀttrande IM taktik i personligtbrev, tvÄ kvalitéer av meriter, pÄverkar ett beslut omanstÀllningsrekommendation, samt undersöka hur en uppsÀttning personliga egenskaperrelaterar till sjÀlvförbÀttrande IM taktik. Deltagarna var studenter, 57kvinnor och 32 mÀn. Studien var experimentell 2 x 2 x 2 mellangruppsdesign. Deviktigaste fynden var att, högre kvalité av meriter innebar högre skattning avanstÀllningsrekommendation samt att högre skattning av egenskaper vidsjÀlvförbÀttrande IM taktik skattats.