Syftet med denna studie Àr att lÄta deltagare i LARO-programmet (LÀkemedelsassisterad Rehabilitering vid Opiatberoende) berÀtta om samt ge uttryck för sin syn pÄ den begandlingsform som programmet erbjuder. Bakgrunden till att vi valt att fokusera pÄ LARO-programmet Àr att anvÀndandet av substitutionsbehandling har ökat i Sverige och en statlig utredning föreslÄr att mer resurser skall satsas denna typ av behandling. SjÀlva ansatsen Àr deduktiv och innebÀr att vi utgÄr ifrÄn en tidigare etablerad teori, nÀmlingen Prochaska och DiClementes teori om förÀndringsprocessen, den sÄ kallade "Stages of Change". Som metod för att samla in den empiriska materialet har vi lÀmnat ut fÀrdiga frÄgeformulÀr som programdeltagarna fÄtt besvara pÄ egen hand och dÀrefter returnerat till oss. Vi har i sin tur valt ut de svar och som vi anser vara av betydelse eftersom vi vill lyfta fram deltagarnas livsberÀttelser.

Syfte: Uppsatsen behandlar tillÀmpligheten av teorin om den varumÀrkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka Àr de specifika krav som stÀlls pÄ varumÀrkesbyggande inom detaljhandel. Om nÄgra specifika krav stÀlls pÄ detaljhandeln Àr det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan anvÀndas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktivmetod. Den tar sin utgÄngspunkt i Mats Urdes teori om den varumÀrkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivÄ som Àr specifik för Gröna Konsum.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur de fattigas- samt rÀttighetsperspektivet kommer till uttryck i Sveriges politik för global utveckling. Uppsatsen Àmnar ocksÄ att diskutera samstÀmmighetspolitikens prestation utifrÄn en jÀmförelse mellan Barometern och handelspolitiken i PGU. Uppsatsens syfte har brutits ned i ett antal konkretiserade frÄge-stÀllningar för att det ska kunna besvaras. Dessa Àr: Hur uttrycks de fattigas perspektiv och rÀttighetsperspektivet i PGU? Vilka utvecklingsaspekter eller önskade förÀndringar lyfts fram i PGU? Vilka problem identifieras i samband med global utveckling och hur ska dessa problem hanteras? Vad sÀger Barometern om den svenska politikens prestation med PGU? Vilka förutsÀttningar har samstÀmmighetspolitiken? Uppsatsen bygger pÄ en icke- positivistisk och hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebÀr att syftet Àr att nÄ kunskap och förstÄelse genom tolkning.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudrÀkningsförmÄga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om rÀknelagars betydelse för elevers huvudrÀkningsförmÄga. Metoden som anvÀnts för att samla in material var intervju med elever samt deras lÀrare. Resultaten frÄn elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrÀdesvis av de elever som uppnÄdde höga poÀng i huvudrÀkningstestet och anvÀnde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav Àven stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas anvÀndning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudrÀkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en vÀlutvecklad taluppfattning bÄde ge eleven förutsÀttning att kunna anvÀnda hoppstrategier och kunna förstÄ rÀknelagar.

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Denna uppsats handlar om hur nÄgra pedagoger beskriver att de arbetar tematiskt med yngre barn och vad de grundar sitt tematiska arbete pÄ. Mina frÄgestÀllningar var: Hur beskriver pedagogerna att de arbetar tematiskt? Vad grundar pedagogerna sitt tematiska arbete pÄ? För att fÄ reda pÄ detta valde jag att intervjua tre pedagoger som Àr verksamma i förskolan och i förskoleklass. Alla tre pedagoger arbetar regelbundet tematiskt med yngre barn. Min slutsats Àr att det blir skillnader i det tematiska arbetssÀttet, beroende pÄ vilken teori man vÀljer att utgÄ ifrÄn eller vilket synsÀtt man har.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att fÄ förskollÀrares egna berÀttelser och perspektiv vÀljer jag att anvÀnda mig av intervju som metod. Jag utgÄr ifrÄn Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssÀtt lÄter de teoretiska och de estetiska Àmnena samarbeta. LekvÀrldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen fÄr en mening och lÀrandet blir lustfyllt.

NÀr kraven frÄn omvÀrlden ökar hittar organisationer nya sÀtt att vara sÄvÀl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gÀller gentemot kunder, anstÀllda, konkurrenter och samhÀllet i stort. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att med hjÀlp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger pÄ att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tidig vÀgledning bedrivs i skolan. VÄra frÄgestÀllningar handlar om vilken metod som anvÀnds för tidigare vÀgledning i grundskolan, samt vilka resurser och vilken samverkan som krÀvs. Kan tidigare vÀgledning förebygga kompromisser och begrÀnsningar för elever i grundskolan. För vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, dÀr vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika skolor. Forskningen har visat att barn mellan 9-13 Är Àr redo att ta till sig abstrakta kunskaper.

Denna uppsats behandlar Àmnet ledarskap. Vi sjÀlva kÀnde sÄvÀl en nyfikenhet som en osÀkerhet inför detta Àmne vilket bidrog till att vi ville undersöka hur vi kan ta till oss ledarskap. Uppsatsen syftar inte till att undersöka ett konkret problem utan vi gör istÀllet ett försök att ta med lÀsaren pÄ den resa vi sjÀlva gjort genom teori och praktik. Vi har en förhoppning om att resan ska ge bÄde oss och lÀsaren en insikt som skapar tankar och diskussion. Eftersom ledarskap Àr nÄgot som vi anser Àr vÀldigt individuellt Àr vi dÀrför inte ute efter generaliseringar.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att författarna vill belysa den problematik som fastighetsvÀrdering av flerbostadsfastigheter medför ur ett privatinvesterarperspektiv. Vi vill dessutom undersöka relevansen i den teori som finns pÄ omrÄdet. Metod: Denna studie grundar sig pÄ en kvalitativ metod. Genom intervjuer av personer verksamma i fastighetsbranschen samt en observation av en fastighetsvÀrdering sÄ har det empiriska materialet samlats in. Det empiriska materialet har sedan analyserats gentemot den etablerade teori som finns pÄ omrÄdet och renderat vÄr slutsats. Resultat & slutsats: Den problematik som författarna identifierat hos vÀrderingsförfarandet av flerbostadsfastigheter Àr de godtyckliga moment som vÀrderingsutlÄtandet bygger pÄ. För en privatinvesterare innebÀr detta ett bekymmer dÄ en fastighetsinvestering ej sÀllan medför en vÀsentlig utgift och risk.

Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att se hur privata hyresrÀttsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr fem hyresrÀttsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att anvÀnda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrÀttsmarknaden ser ut och gÄr sedan in pÄ olika företagsekonomiska strategier som kan anvÀndas inom företag. Empiri:Empirin innehÄller de data som insamlades under intervjuerna av de fem privata hyresrÀttsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem privata hyresrÀttsföretagen förhÄller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med nÄgon typ av strategi gentemot sina hyresgÀster. De ser inte att det finns nÄgon konkurrens i dagslÀget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget lÄngsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur privata hyresrÀttsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..

VÀpnade aktörer, terrorism och illegal handel (med mÀnniskor, narkotika och vapen) Àr alla företeelser som, i varierande omfattning, florerar i fallerade stater. Dessa företeelser Äterfinns inte minst i Colombia, som trots det inte bedöms vara fallerad.Uppsatsens syfte Àr att pÄvisa behovet av kvalitativa och kontextspecifika studier, dÄ vÄr förförstÄelse Àr att analyser av fallerade stater, som bygger pÄ kvantitativ forskning, missar orsaksperspektiven. För att göra detta prövas tvÄ teorier (Rotbergs kvantitativa och Buzans/Holstis kvalitativa) pÄ fallet Colombia.PÄ grund av att Rotbergs teori har en lÀgre validitet och inte förklarar vad som ligger bakom staters interna problem, kan Colombias situation mest framgÄngsrikt förklaras utifrÄn Buzans/Holstis teori. Buzan/Holsti missar dock flera för, Colombia centrala aspekter, som gÄr under benÀmningen ?the Hidden Form of State Failure?.Nyckelord: Fallerade stater, Rotberg, Buzan/Holsti, Colombia, ?the Hidden Form of State Failure?..

I syfte att undersöka om, och i sÄ fall hur, förskollÀrare arbetar med djuretik som en vÀrderingsfrÄga undersöks (1) förskollÀrares tolkning av lÀroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollÀrare arbetar med vÀrderingsfrÄgan djuretik och (3) vilken hÀnsyn de tar till lÀroplanens krav pÄ saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare varav 3 Àr vegetarianer. Analysen baseras pÄ poststrukturalistisk teori och teori om den dolda lÀroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar ocksÄ att förskollÀrarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.