Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.

Detta examensarbete a?r en kvalitativ studie om ka?nslor, tankar och minnen av musikundervisningen i den svenska folkskolan mellan cirka 1925 och 1950, med sa?rskilt fokus pa? de personer som ka?nde sig utesta?ngda fra?n musikundervisningen, samt deras fo?rha?llande till musik senare i livet. Studien a?r baserad pa? intervjuer med 13 personer fo?dda mellan 1914 och 1942.Pa? den ha?r tiden sa?g samha?llet och skolan helt annorlunda ut a?n de go?r idag och det speglas naturligtvis i synen pa? musikalitet, sa?ngfo?rma?ga och bega?vning, och a?ven pedagogik.Resultaten pekar pa? att undervisningen i musik vid den ha?r tiden skilde sig fra?n dagens undervisning ganska mycket i na?gra avseenden. Idag stra?var la?rare mot att alla elever ska na? ma?len i kursplanen och det a?r en ota?nkbarhet att utesluta na?gon fra?n undervisningen, men mellan 1925 och 1950 kunde detta fo?rekomma i skolorna.

This pilot study investigates possible treatment effects and participants' experience in an internet-based treatment of specicfic phobia. Changes in self-reported phobic fear were examined in a series of case studies and changes in attitudes towards avoidance and approach strategies were examined at group level. Seventeen DSM-IV diagnosed patients with specific phobia participated and 10 out of these completed the treatment.The results show that 80 % of the completing participants were clinically improved after the treatment and that the completing participants were significantly more negative towards avoidance strategies after the treatment. The evaluation of the disposition and user-friendliness of the treatment showed that the participants' overall view of the treatment was positive. The main advantage perceived was the flexible nature of the treatment, while the main disadvantages were the high level of motivation and discipline required from the participants.

Fotledsdistorsion är bland den vanligast förekommande skadan inom idrotten, där symtom som smärta, svullnad och funktionell instabilitet oftast blir en följd av skadan. Beroende på hur allvarlig skadan är kan det innebära långa tidsperioder ifrån idrotten. Det finns olika rehabiliteringsmetoder efter fotledsdistorsion där oftast PRICE ingår. Syftet med studien var att granska den vetenskapliga litteraturen avseende effekterna av rehabiliteringen efter akut eller subakut fotledsdistorsion. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PEDro och Pubmed, vilket resulterade i att 25 artiklar inkluderades.

Syftet med denna studie var att belysa behandlares erfarenheter av att arbeta medklienter som varit utsatta för sexuella övergrepp i barndomen. Behandlarna somintervjuades i studien visade sig ha erfarenhet av klienter som har utsatts för sexuellaövergrepp, dock oftast inte via egen upptäckt, utan socialtjänsten meddelade detta vidplacering. Resultatet visade att erfarenheterna handlar mest om hur behandling ochbemötande sker vid ett redan bekräftat övergrepp. Behandlarna talar om vikten avbemötandet som ett resultat av dessa erfarenheter. Att vid arbete med barn så ärgrundidén att de jobbar ur ett barnperspektiv, och för att nå barnet sker arbetet såmycket som möjligt genom föräldrarna.

Kronisk njursvikt är ett sjukdomstillstånd som innebär att njurarnas funktion går förlorad. Vanliga orsaker till kronisk njursvikt är inflammationer i njuren, ärftliga njursjukdomar och diabetes. När njurarna inte längre kan rena kroppen från slaggprodukter krävs behandling med dialys eller njurtransplantation för att patienten ska överleva. Hemodialys innebär att kroppen renas från slaggprodukter och befrias från överskott av vatten och elektrolyter via blodet. Det är en kontinuerlig och tidskrävande behandling med flera behandlingstillfällen i veckan.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Kronisk njursvikt ökar varje år och vid terminal njurinsufficiens ses njurtransplantation som förstaval av behandling. Behovet av donerade njurar är större än tillgången, vilket leder till en lång väntan för individen. Studiens syfte var att beskriva individers upplevelser i väntan på en njurtransplantation. Metoden var en litteraturstudien där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. I analysen framkom tre teman som utgjorde resultatet: behandling för att överleva där dialysbehandlingen sågs som en begränsning i livet och gjorde det svårt att leva som dem gjort tidigare, känna hopp där en transplantation var något att hoppas på, ett sätt att ta sig ur dialysen och få tillbaka sitt gamla liv, samt känna hopplöshet där rädsla för att njurtransplantationen aldrig skulle bli av och känslor av att vara på is i väntan uppkom.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Opioidtolerans innebär att dos-responskurvan är förskjuten åt höger. Det krävs en högre dos för att uppnå samma effekt som tidigare efter att toleransutveckling har uppstått. Tolerans utvecklas efter första administreringen och kan kvarstå under lång tid. Därför är det förvånande att flera studier ifrån kliniska situationer på humansidan visar att tolerans vid opioidbehandling många gånger är ringa eller uteblir. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av smärta för toleransutveckling vid opioidbehandling samt om toleransutveckling skiljer sig åt mellan olika opioider. När opioidreceptorn har aktiverats av en agonist fosforlyseras den vilket leder till att den bli desensitierad. Fosforlyserade receptorer kan sedan endocyteras och antingen brytas ned eller resensitieras.

Det har i studier, av bland annat kriminologen Trevor Bennett (2005), visats att kriminalitet interagerar med droger, vilket även har en ömsesidig effekt. Man har dessutom sett att underhållsbehandling gett positiva resultat vid behandling av heroin- och opiatberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilken effekt underhållsbehandling vid opiatmissbruk har på kriminaliteten. Med hjälp av Willman och Stoltz (2002) sju-stegs-metod har data samlats in genom en systematisk litteraturstudie för randomiserade kontrollerade studier. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databasen PubMed.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva sma?rtskattning och sma?rtlindring fo?re och efter omfattande buk- och thoraxkirurgi pa? barn va?rdade pa? en neonatal intensivva?rdsavdelning. Metod: Retrospektiv kvantitativ journalgranskning. Totalt granskades 35 journaler utifra?n en journalgranskningsmall.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).