Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Denna studie handlar om personalvårdsförmånen friskvårdstimmen parallellt med motionsvanor i allmänhet. Vi har i studien utgått från ett generellt hälsoperspektiv, för att sedan smalna av till att inrikta oss på hälsa inom arbetslivet, närmare bestämt friskvårdstimmen. Vår studie följer därmed en så kallad ?Top-down modell?. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som nyttjar friskvårdstimmen samt vad som motiverar individer till att motionera.

Bakgrund: Samhällets   äldre befolkning ökar. Många behåller sina egna tänder långt upp i åren och då   äldre drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdomar riskerar munvården att   bli eftersatt. Detta kan få stora konsekvenser för såväl munhälsan som den   allmänna hälsan då oral hälsa är sammankopplad med systemisk hälsa. Orala   problem kan till exempel leda till smärta, nutritionsproblem och infektioner.   Munhälsa är också kopplat till välbefinnande och har stor betydelse för   människors självbild och sociala självförtroende.

Syftet med detta projekt är att med grafisk design upplysa om hälsorisker vi utsätts för genom kemiska tillsatser och bekämpningsmedel i maten. Jag vill förändra uppfattningen om den mat vi äter idag som inte är ekologisk, det val som man oftast gör på grund av att de är det billigaste alternativet. Med på köpet får vi en rad olika hälsorisker. Idag får allt fler barn diagnosen ADHD när de egentligen är glutamatförgiftade. Glutamat är en kemisk tillsats som används som smakförstärkare i livsmedel.

En viktig förutsättning för en god hälsa och välmående är fysisk aktivitet. I dagens samhälle är stillasittande ett problem då maskiner ersätter våra arbeten och många har stillasittande arbeten, flertal hushålls maskiner i hemmet vilka bidrar till mindre fysisk aktivitet. Vilket leder till att vi inte rör på oss i samma utsträckning som förr. Detta leder till sämre hälsa och större risk för sjukdomar. Arbetsplatsen är en bra arena för att introducera fysisk aktivitet för individen.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdomar ?r en av den moderna tidens vanligaste sjukdomar som kostar m?nga m?nniskors liv. Vid misst?nkt akut hj?rtinfarkt ?r tiden till behandling kritisk d? d?dligheten ?kar med 7,5 % f?r varje 30 minuters f?rdr?jning tills ocklusionen ?r ?tg?rdad. D?rf?r ?r det av vikt att tidigt ta EKG (elektrokardiogram) d? det ofta via EKG-bilden g?r att se hur akut hj?rtinfarkten ?r vilket i sin tur kommer styra den fortsatta handl?ggningen av patienten.

??Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011.Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor.Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet.Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga ? mittemellan" eller "mindre bra.

I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem.

Bakgrund: En ökad medveten närvaro kring måltiden och ätandet genom mindful eating har i ny forskning visat sig vara en effektiv metod för att minska en rad olika sjukdomar och hälsorelaterade problem samt bidra till gynnsamma hälsoeffekter. Trots detta finns få studier genomförda i en svensk kontext.Syfte: Undersöka och beskriva graden av mindful eating hos en grupp individer på sociala medier i förhållande till Body Mass Index och demografiska variabler.Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. Ett tidigare utvecklat instrument, Mindful Eating Questionnaire (MEQ), översattes och distribuerades som en webbaserad enkätundersökning. Respondenterna rekryterades under en veckas tid genom ett snöbollsurval på det sociala nätverket Facebook. Inklusionskriterierna var att deltagarna skulle behärska det svenska språket, vara mellan 20-65 år och användare av Facebook.

Arbetet handlar om blodbank för hund och katt, det innehåller information om bloddonator, blodtappning, rutiner vid hantering av blodprodukter, vad det finns för blodprodukter och deras användningsområden, samt blodtransfusion och transfusionsreaktioner. För att bli bloddonator ska vissa kriterier uppfyllas, donatorn ska vara frisk, ha bra temperament, uppnå en viss vikt, ha bra blodvärden, inte bära på smittsamma sjukdomar med mera. Vid blodtappning på hund används oftast slutna humansystem, medans man på katt använder små specialanpassade system. Antikoagulantia och näringslösningar används i systemen så att blodet inte ska koagulera samt att blodprodukten ska få längre hållbarhets tid. Det är viktigt att blodtappningen sker med hög aseptik så risken för bakteriekontamination blir så liten som möjligt.

Bakgrund: Samhällets   äldre befolkning ökar. Många behåller sina egna tänder långt upp i åren och då   äldre drabbas av funktionsnedsättningar och sjukdomar riskerar munvården att   bli eftersatt. Detta kan få stora konsekvenser för såväl munhälsan som den   allmänna hälsan då oral hälsa är sammankopplad med systemisk hälsa. Orala   problem kan till exempel leda till smärta, nutritionsproblem och infektioner.   Munhälsa är också kopplat till välbefinnande och har stor betydelse för   människors självbild och sociala självförtroende.

Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

Patienter som långtidsmedicinerar följer ofta inte sina läkemedelsordinationer. Följden kan bli ökad sjuklighet och ökade kostnader inom sjukvården. Detta problem är också känt vid medicinering mot obstruktiva sjukdomar som astma och kol. Syftet med denna studie har varit att studera följsamheten till läkemedel som används mot obstruktiva lungsjukdomar för åldersgruppen 20 till 29 år. Data till studien hämtades från den s.k.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.