Skolsköterskans stöd till ungdomar med diabetes typ 1
I Sverige finns idag cirka 7000 barn och ungdomar med den kroniska sjukdomen diabetes. Ungdomar med diabetes typ 1 har ibland tendens att experimentera och ta risker genom att testa gränser för att utveckla sin kunskap. Risktagandet vid en kronisk sjukdom kan innebära medicinska konsekvenser för ungdomarna. En god vård är därför av betydande vikt. En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats genomfördes där syftet var att beskriva skolsköterskans stödjande insatser ungdomar med diabetes typ 1, utifrån Orems teori omstödjande och undervisande omvårdnadssystem. De vetenskapliga artiklarna eftersöks i databaserna Cinahl och Pubmed och sammanlagt hittas 16 artiklar som svarade mot syftet. Databearbetningen utfördes i form av temaanalys.Resultatet visade fyra kategorier av stödjande insatser som ungdomar med diabetes typ 1 är i behov av från skolsköterskan. Utifrån Orems teori om stödjande och undervisande omvårdnadssystem delas de in i: stöd ? fysiskt och psykiskt, vägledning, undervisning och skapa en utvecklande miljö. Det fysiska stödet bestod av att ha en fysiskt närvarande skolsköterska som befann sig på plats och gav stöd åt ungdomarna när diabetesrelaterade problem uppkom. Det psykiska stödet bestod av att ha en god lyssnare som en som förstod ungdomarnas livssituation och deras känslor. Det vägledande stödet bestod i att ha en skriftlig vårdplan för att kunna hantera ungdomarnas diabetes i skolan. Stöd i form av undervisning till ungdomarna med diabetes, lärarna och övrig skolpersonal ansågs viktigt. För att ungdomar med diabetes ska kunna hantera sin sjukdom och egenvård krävdes en anpassad miljö. I en stödjande miljö fanns behov, tid och tillgänglighet av mat. Det var viktigt för att fler personal på skolan skulle ha kunskap och handlingsberedskap vid eventuella akuta situationer som kunde uppstå. Kunskapen som framkommit är viktig i skolsköterskans kliniska arbete, för att kunna ge ungdomar med diabetes typ 1 en trygg tillvaro under sin skoltid. Vidare kvalitativ forskning behövs för att förbättra skolsköterskans stödjande insatser till ungdomar med kronisk sjukdom. Metoder för att skapa en anpassad och säker miljö för ungdomar med kroniska sjukdomar behöver utarbetas.