Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet ställer ett högre krav på energi och näringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och näringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock många dieter och kostråd i träningskretsar och i media som är långt ifrån det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det därför vara svårt att veta vad som är evidensbaserat och vad som inte är det när det existerar ett stort informationsbrus.Syfte: Syftet med studien var att undersöka kännedom, självskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostråd hos en grupp fysiskt aktiva vuxna.Metod: En kvantitativ studie gjordes där en enkät distribuerades via mail till operativ personal på Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & Träning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkäter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder.Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kännedom om kostråden.

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner.

BakgrundMed rätt typ av kost kan man förebygga ett flertal sjukdomar, så som vissa cancertyper, kardiovaskulära sjukdomar, övervikt och högt kolesterol. Samtidigt visar studier att få människor äter tillräckligt med fisk, fiber, frukt och grönsaker som kan förebygga ohälsa. Skiftarbete är en riskfaktor för bland annat hjärt- kärlsjukdom, övervikt och sömnbrist. Därför är det extra viktigt för skiftarbetande med en hälsosam kost. Med hjälp av en måltidsplanering kan problematiken kring ohälsosamma matvanor förändras tilldet bättre.

Bakgrund: En ofördelaktig hälsotrend relaterat till bristande kostvanor sprider sig över världen. Flera studier visar att universitetsstudenter har bättre kostvanor än personer med lägre utbildning. Vana är en stark komponent när det kommer till livsmedelsval. Kostråd ges ut för att främja folkhälsan, men följsamheten och kunskapen kring råden är låg.Syfte: Att undersöka vad studenter väljer för matfett vid matlagning, bakning och smörgåsberedning, samt i vilken omfattning de äter fisk. Vidare undersöka anledningar till dessa val och hur fördelningen ser ut för kvinnor respektive män, samt vilka källor till kostinformation studenterna använder sig av.Metod: En enkätstudie genomfördes vid två campus vid Uppsala Universitet.

Kosten är en viktig komponent som påverkar människans hälsa och arbetsprestation. Gruppen arbetare har en dålig kosthållning vid jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Scania CV AB prioriterar sin personals hälsa samt har som målsättning att effektivisera sin produktion. Arbetet i verkstaden är beroende av att produktionspersonalen håller ett visst tempo och koncentration. Det är följaktligen viktigt att arbetarna är välmående och får i sig ett gott näringsintag på regelbundna tider.Syftet är att kartlägga måltidsordning och kostkvalitet, gällande frukt, grönsaker och tomma kalorier hos Scanias produktionspersonal i transmissionsverkstaden.

Bakgrund: En ofördelaktig hälsotrend relaterat till bristande kostvanor sprider sig över världen. Flera studier visar att universitetsstudenter har bättre kostvanor än personer med lägre utbildning. Vana är en stark komponent när det kommer till livsmedelsval. Kostråd ges ut för att främja folkhälsan, men följsamheten och kunskapen kring råden är låg.Syfte: Att undersöka vad studenter väljer för matfett vid matlagning, bakning och smörgåsberedning, samt i vilken omfattning de äter fisk. Vidare undersöka anledningar till dessa val och hur fördelningen ser ut för kvinnor respektive män, samt vilka källor till kostinformation studenterna använder sig av.Metod: En enkätstudie genomfördes vid två campus vid Uppsala Universitet.

Livsmedelsverket rekommenderar att man bör äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthållning främja hälsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det är dessutom så att yngre äter mindre frukt och grönt än äldre. Detta kan på sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.Syftet med vårt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker.

Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige.Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn.Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn.

Aspirationspneumoni är en vanligt förekommande komplikation hos personer med stroke och dysfagi. Omvårdnadsåtgärder som bedömning av patientens sväljningsfunktion bör utföras tidigt och kan genomföras på olika sätt. Syftet med denna litteraturstudie är att granska vetenskaplig litteratur för att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga aspirationspneumoni hos patienter med stroke och dysfagi. Goodmans modell användes som inspirerande modell för att strukturerat sammanställa tillgänglig litteratur. Efter granskning enligt protokoll ansågs elva artiklar innehålla sådan kvalitet att de kunde ingå i sammanställningen.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

This exam is about student?s perception of food and dietary advice. I illustrate food and eating from the youth's own perspective. The aim is to investigate how students perceive as "good" diet. It also reveals that students at the surveyed schools have poor knowledge of what is plate model.

Bakgrund Barn har idag ett för högt intag av mättat fett, vilket ökar risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar därför att lättmjölk och lättmargarin skall serveras i skolan för att uppnå en näringsriktig skolmåltid.Syfte Syftet var att undersöka föräldrars inställning till Livsmedelsverkets rekommendationer kring serveringen av lättmjölk och lättmargarin i skolan, hur konsumtionen av mjölk och margarin ser ut i hemmet samt samband med föräldrarnas kön, ålder och utbildningsnivå.Metod En enkätstudie genomfördes på tre utvalda skolor, innehållande elva frågor om inställning till och konsumtion av lättmjölk och lättmargarin. SPSS 20.0 användes för att analysera och bearbeta data där en signifikansnivå sattes till p<0,05.Resultat Deltagare i denna studie var 106 stycken, 81 kvinnor och 25 män. Majoriteten av deltagarna var negativa till de påståenden som lyfter fram lättmjölkens fördelar. Endast ett fåtal deltagare instämde i påståendet lättmjölk och lättmargarin minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.