Sjuksköterskans bemötande vid vård i livets slut
en litteraturstudie ur närståendes perspektiv
Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt. Detta resulterade i 22 artiklar, artiklarnas kostdata gällande fett, frukt och grönsaker analyserades via jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer och artiklarnas interventioner analyserades via en manifest innehållsanalys där kategorier skapades. Resultatet visade ett överintag gällande fett, framförallt procentantal av det rekommenderade totala energiintaget, och tendenser till underintag gällande frukt och grönsaker. De utförda interventionerna resulterade i tre kategorier: Att stärka individen, Kunskap och delaktighet och Fokus på viktminskning. Dessa representerar interventionernas tidiga arbete med att stärka individen och hjälpa denne att förändra sin egen situation samtidigt som detta fick dock låg prioritering i artiklarnas resultat och uppföljning, där det oftast var den eventuella viktminskningen som var huvudvariabel. Patienter med schizofreni har dåliga kostvanor gällande fett, frukt och grönsaker och interventionsstudier angående en förändring av kostvanor och hälsofrämjande arbete utvärderas sällan. Ytterligare forskning behövs både för hur en förändring av kostvanor påverkar, och vilka övriga näringsämnen som påverkar, schizofrenipatienters hälsa.