Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva vilka behov som de intagna pÄ anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet Àr vidare att belysa om socialtjÀnsten och kriminalvÄrden erbjuder tillrÀcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.FrÄgestÀllningar: ? Vad har de som skall slussas ut frÄn anstalt för behov av hjÀlp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut frÄn anstalt, möjligheten att fÄ den hjÀlp och det stöd av kriminalvÄrden och socialtjÀnsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvÄrden och socialtjÀnsten i arbetet med utslussning av intagna frÄn anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning frÄn anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivÄrd, anstalt och socialtjÀnst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjÀnstens och kriminalvÄrdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfÀlligt.

Antalet och andelen Àldre ökar i vÄrt land och störst Àr ökningen bland dem över 80 Är. I dessa Äldrar Àr det vanligare Àn bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsÀttningar och ha behov av hjÀlp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lÀgger ansvaret för att Àldre och funktionshindrade fÄr det stöd de behöver pÄ samhÀllet men den hjÀlp som ges av anhöriga till Àldre som bor hemma Àr till omfattningen mer Àn dubbelt sÄ stor som den som ges av samhÀllet och tycks dessutom öka. Kvinnor lever lÀngre Àn mÀn och blir ofta ensamstÄende i slutet av livet. Syftet med denna studie Àr att beskriva Àldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och nÀrstÄendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsstÀllelsen.

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har mÄnga unika problem som skiljer sig frÄn de Àldres. Den kroniska sjukdomen innebÀr begrÀnsningar i det dagliga livet och pÄverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen pÄverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivÄ av Ängest angÄende frÄgor rörande barnens uppvÀxt, att ÄtervÀnda till arbete och för mÄnga personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 Är upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl dÀr 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) Àr en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för bÄde den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess nÀrstÄendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrÄn syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanstÀlldes till ett resultat.

Bakgrund: Cytostatika har sedan 1960-talet anvÀnts för att bota flera olika cancerformer. Cytostatika skadar tumörer men pÄverkar Àven friska celler vilket ofta medför en rad olika biverkningar. Cancerpatienter befinner sig ofta i en sÄrbar situation vilket krÀver omsorgsfull omvÄrdnad. Syfte: Syftet med studien var att studera patienters upplevelser av vanligt förekommande cytostatikaorsakade biverkningar (illamÄende och krÀkningar, fatigue, hÄrförlust, smak-och luktförÀndringar) samt vilka hanteringsstrategier de anvÀnder sig av. Metod: Denna litteraturstudie baseras pÄ nio kvalitativa artiklar.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom tvÄ inte var rÀdda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, Àr ett exempel pÄ en sÄdan mekanism.Det Àr tydligt att vi ser olika pÄ döden beroende pÄ vilken generation vi tillhör men ocksÄ beroende pÄ vilken erfarenhet vi har av att vara nÀra döden. Den yngsta intervjupersonen sÀger att ju yngre vi Àr desto odödligare tror vi att vi Àr. Hon tror ocksÄ att oron blir större nÀr man fÄtt barn, en tankegÄng som Arlebrink skriver om.

SammanfattningSprĂ„ket och hur vi kommunicerar med varandra intresserar mig mycket och det Ă€r dĂ€rför som jag har skrivit denna uppsats.En av lĂ€rarens frĂ€msta uppgifter pĂ„ de lĂ€gre stadierna i grundskolan Ă€r att ge eleverna verktygen för att hitta ett fungerande skriftsprĂ„k och att ?knĂ€cka lĂ€skoden? som professor Ingvar Lundberg sĂ€ger. Men hur gĂ„r det dĂ„ för de elever som har problem med sin sprĂ„kutveckling? Hur ser andra lĂ€rare pĂ„ problematiken? Är en dĂ„lig sprĂ„kutveckling en avgörande faktor för att barns lĂ€sinlĂ€rning inte fortskrider som förvĂ€ntat? Tas det hĂ€nsyn i dagens skola till barn med sprĂ„kstörning? Genom en intervjuundersökning, vill jag undersöka hur erfarna lĂ€rare uppfattar problematiken.DĂ„ sprĂ„ket Ă€r av yttersta betydelse för mĂ€nniskans tĂ€nkande, lĂ€rande och kommunikation vill jag med den hĂ€r uppsatsen ta reda pĂ„ lĂ€rares och specialpedagogers uppfattningar om fenomenet ?sprĂ„kstörning? och Ă€ven dess inverkan pĂ„ inlĂ€rningen av t.ex. lĂ€sning och skrivning.Jag har i min undersökning bland erfarna lĂ€rare funnit att de Ă€r mycket lösningsinriktade och Ă€gnar sig i mycket hög grad Ă„t att Ă„tgĂ€rda problemet istĂ€llet för att hitta orsakerna till en sprĂ„kstörning.Vidare kan man sĂ€ga att en sprĂ„kstörning först och frĂ€mst fĂ„r stora konsekvenser för barnet.

Den hÀr uppsatsen handlar om levnadsförhÄllanden bland kvinnor som Àr eller har varit verksamma inom nÄgon skÀrgÄrdsbunden nÀring i Norrbottens skÀrgÄrd. Den fokuserar pÄ de förÀndringar som arbetsförhÄllandena och det sociala livet genomgÄtt under perioden frÄn andra vÀrldskrigets slut fram till idag, 2006. Jag, som forskare och uppsatsförfattare, har försökt nÄ denna kunskap genom att söka svar pÄ frÄgor om hur kvinnornas stÀllning har förÀndrats i arbetet, i familjeförsörjningen och i det sociala livet. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ och baserad pÄ semistrukturerade intervjuer och kategorianalys av citat tagna frÄn intervjutranskriptionerna. Teorier som anvÀnts Àr Due Billings och Alvessons kritiskt tolkande perspektiv pÄ genus/kön, samt Zollinger Gieles och Holsts omarbetningar av Talcott Parsons begrepp adaptive upgrading, integration, inclusion och goal differentiation.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i GÀvle.

I kölvattnet av Nollvisionen uppstÄr problem för oskyddade trafikanter. Vid mittseparering av 13-metersvÀgar blir utrymmet för dessa trafikantgrupper otillrÀckligt och nya lösningar mÄste till. Detta examensarbete syftar till att förbÀttra framkomligheten och trafiksÀkerheten för oskyddade trafikanter pÄ s k MLV (Mötesseparerad LandsVÀg). MÄlet med examensarbetet har varit att inventera problem, identifiera förbÀttringsomrÄden, finna bra lösningar samt att berÀkna vilka kostnader som dessa lösningar orsakar.Som ett resultat av arbetet har framkommit att det saknas en nationell samstÀmmighet i synen pÄ hur oskyddade trafikanter pÄ MLV, skall behandlas. Vidare existerar det en stor fokusering i centrala direktiv, kanske mest inofficiella, pÄ bilisters och transportörers behov vid utformningen av MLV.

Forskning visar att fÄ personer har möjligheten att fÄ vÀlja att dö i sina egna hem. De viktigaste faktorerna som inverkar pÄ möjligheten att fÄ vÄrdas hemma Àr tillgÄng till anhöriga och personella resurser. Patienter och anhöriga mÄste kunna kÀnna sig trygga i hemmet och att de resurser som behövs finns tillgÀngliga. De professionella vÄrdarna ska kunna lyssna och skapa en god relation med patienterna och de anhöriga. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa möjligheten för patienten att kunna vÀlja att vÄrdas hemma under sista tiden i livet.

Bakgrund och problemformulering: Att emigrera till ett frĂ€mmande land som Ă€ldre medför att individen ofta stĂ€lls inför flera problem pĂ„ grund av begrĂ€nsning av egna resurser. Äldre invandrare som lĂ€mnat sitt hemland stĂ€lls inför ovĂ€ntade situationer dĂ„ relationen till det gamla livet bryts och de börjar om pĂ„ nytt igen i det frĂ€mmande landet. Det leder till att kontinuiteten i livet förĂ€ndras vilket resulterar i en förlust av sammanhang, mening, identitet, hopp och sociala kontakter, och de har dĂ„ en sĂ€rskild hög tendens för att utveckla ohĂ€lsa.Syftet: Syftet med studie Ă€r att belysa hur Ă€ldre invandrare upplever sin hĂ€lsa.Metod: Uppsatsen Ă€r en litteraturstudie dĂ€r sju kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats. Databaserna som anvĂ€ndes för att söka artiklar var Samsök, Google Scholar, Cinahl och Academic Search Elite. Med kvalitativ metod kunde vi sammanstĂ€lla kvalitativa studier utifrĂ„n den enskildes upplevelse och livsberĂ€ttelser, dĂ€r individen uttryckte sig med egna ord.Resultat: I analysen framkom olika faktorer som visade sig vara av betydelse för Ă€ldre invandrares upplevelse av hĂ€lsa.

Bakgrund och problemdiskussion: Det finns mycket forskning om utomstÄende styrelseledamöter i familjeföretag och vad de bidrar med i styrelsearbetet. Det Àr intressant att studera utomstÄende styrelseledamöters roller i familjeföretagens styrelser eftersom det Àr styrelsen som har det yttersta ansvaret i ett företag och dÀrigenom en viktig roll i företaget. Genom att studera de utomstÄende ledamöternas roller enligt Goffmans sociologiska teori sÄ vill vi skapa förstÄelse för utomstÄende ledamöters roller i familjeföretag.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att skapa differentierad förstÄelse för utomstÄende styrelseledamöters roller i olika familjeföretag.Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Den teoretiska forskningen som anvÀnts Àr tidigare forskning om familjeföretag, styrelser, utomstÄende ledamöter och bolagsstyrningsteorier för att skapa förstÄelse om styrelsearbetet i familjeföretag. Vi har Àven anvÀnt oss av Goffmans sociologiska teorier för att tolka rollen som de utomstÄende ledamöterna fÄr i familjeföretagens styrelser.

Vi har gjort en undersökning med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr vÄra respondenter har haft samma förutsÀttningar vad det gÀller miljö och frÄgor. Undersökningen handlar om hur socialsekreterarna pÄ en kommunal socialförvaltning i VÀrmland ser pÄ konsekvenserna av den nu mer skÀrpta tillÀmpningen av rÀtten till sjukpenning frÄn försÀkringskassan. Detta Àr ocksÄ vÄr problemstÀllning. Syftet med undersökningen var att belysa ett nytt fenomen i samhÀllet. Det Àr en ny grupp individer som söker sig till socialförvaltningen.

BipolÀr sjukdom Àr en kronisk sjukdom karaktÀriserad av episoder med mani och depression. Symtom pÄ mani kan vara ökad energi och förhöjd sinnesstÀmning och depression kÀnnetecknas av sÀnkt sinnesstÀmning och minskad aktivitet. Sjukdomen behandlas oftast farmakologiskt men det Àr Àven betydelsefullt med psykologiskt inriktade ÄtgÀrder. DÄ bipolÀr sjukdom Àr en relativt vanligt förekommande sjukdom Àr sannolikheten stor att sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa patienter. SvÄrigheter kan finnas för sjuksköterskan att leva sig in i livsvÀrlden hos patienter med bipolÀr sjukdom och förstÄ att sjukdomen genomsyrar stora delar av det dagliga livet.