Artros Àr en sjukdom som blir vanligare med stigande Älder och drabbar bÄde mÀn och kvinnor. Sjukdomen pÄverkar en persons dagliga liv pÄ mÄnga sÀtt och smÀrta Àr det vanligaste symtomet. En total höftprotesoperation Àr den vanligaste behandlingen vilket reducerar smÀrtan, ökar personens livskvalitet och möjligheter att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att genomgÄ en total höftprotesoperation. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats och data samlades in med semi strukturerade intervjuer.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

Polisens befogenheter att anvÀnda vÄld Àr unika och i Sverige Àr polisen rutinmÀssigt bevÀpnad för att om det krÀvs kunna anvÀnda den yttersta graden av vÄld, att döda en annan mÀnniska. Den norska polisen har samma befogenheter nÀr det gÀller vÄldsanvÀndning men man har i Norge valt att inte ha en fast bevÀpnad poliskÄr. Syftet med detta arbete Àr att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvÀndning inom polisen. Vi har Àven undersökt vilket lands modell som Àr att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda polisen och allmÀnheten. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi lÀst publicerad litteratur i Àmnet.

I uppsatsen har det under arbetets gÄng framkommit att Àmnet Àr av en vÀldigt komplex natur och i allt vÀsentligt inte har varit föremÄl för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarlÀggande av rÀttslÀget har varit nödvÀndigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar Àr av betydande vikt för att Ästadkomma en likformig taxering och för att uppnÄ en enhetlig rÀttstillÀmpning. I dagslÀget förekommer samordnade bedömningar i viss mÄn, men det förefaller inte vara i nÀrheten av en tillfredsstÀllande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen Àr bristen pÄ resurser.

Att drabbas av en hjÀrtinfarkt innebÀr psykisk och fysisk pÄfrestning för patienten, och efterföljande hjÀrtrehabilitering stÀller krav pÄ livsstilsförÀndringar. Stödet frÄn vÄrdpersonal och socialt nÀtverk har betydelse för patientens förmÄga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjÀrtinfarkt. Studiens resultat baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna Àr i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser.

Bakgrund: Personer med Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) har ofta svÄrigheter att hantera sin vardag pÄ mÄnga olika plan. Arbetsterapeutisk behandling syftar till att underlÀtta det dagliga livet och dÀrmed minska svÄrigheterna som personer med ADHD upplever i sin vardag.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder samt dess effekt och betydelse för personer med personer med ADHD.Metod: Studien Àr en litteraturöversikt dÀr bÄde kvalitativ och kvantitativ forskning ingÄr. Sökningen efter aktuell forskning utfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. Totalt 11 artiklar uppfyllde urvalskriterierna. Interventionerna i studierna kategoriserades efter liknande innehÄll.Resultat: Interventionskategorierna syftade pÄ att förbÀttra den sociala och motoriska fÀrdigheten, anpassa miljön, förÀndra aktivitetsutförandet och att ge psykoeduktiv behandling till omgivningen.

Epiphany is a significant feature for a certain kind of short stories. In this essay Anna Westberg studies its importance for her short story writings in comparison to Alice Munro, one of the short story most prominent authors. The analysis is supported by a brief overview of the history of the short story and its development..

SkolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa Ă€r ett Ă€mne som i dagens samhĂ€lle kĂ€nns mer aktuellt Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Ämnet har genom en rĂ„dande hĂ€lsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom Ă€mnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, sĂ„ att dessa ges möjlighet till förutsĂ€ttningar för ett bestĂ„ende intresse av fysisk aktivitet. SĂ„ledes utgör utbildningen för lĂ€rare i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa en grundpelare och det Ă€r av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja Ă€mnets status och kvalitetssĂ€kra utbildningen, utexaminerar lĂ€rare med den kompetens yrket krĂ€ver. Syftet med uppsatsen Ă€r att inom lĂ€rarutbildningen för Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, undersöka förĂ€ndringen av examinationskrav, med fokus pĂ„ de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhĂ„llit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsĂ„r rĂ„dde höga examinationskrav ur sĂ„vĂ€l praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar Ă€ven att kraven pĂ„ den enskilde studentens individuella praktiska fĂ€rdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna Ă€r att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolĂ€mnet Idrott och HĂ€lsa att höja sin status. En annan slutsats Ă€r Ă€ven den att det under vĂ„r utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rĂ„dde nĂ„gra krav pĂ„ den individuella praktiska fĂ€rdigheten jĂ€mförelse med vad det gjorde vid tiden dĂ„ intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det faststĂ€llas att nĂ„gon form av antagningsprov för lĂ€rarutbildningen i Ă€mnet Idrott och HĂ€lsa, skulle innebĂ€ra en kvalitetshöjning för utbildningen och dĂ€rigenom skapa förutsĂ€ttningar för en högre nivĂ„ av lĂ€rarprofession..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som pÄverkar/inverkar pÄ personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och förÀldraskap. Samt hur kvalitén var pÄ gjorda studier inom detta omrÄde. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar frÄn fem lÀnder med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan Är 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som pÄverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfÀllig information, oro och rÀdsla kring hur graviditeten pÄverkar MS, behovet av stöd frÄn andra, barnens och kvinnornas vÀlbefinnande samt samhÀllets attityder.

För en speldesigner Àr det viktigt att ha kunskaper om hur mÀnniskan fungerar. Det Àr av yttersta vikt vid skapande av spel att kontrollen fungerar som ett hjÀlpmedel för spelaren dÄ det Àr verktyget för att kommunicera med spelet.Det hÀr arbetet berör omrÄdet att med hjÀlp av tvÄ smÄ spel undersöka hur en person utan erfarenhet av Playstation kan lÀra sig att anvÀnda en spelkontroll utan att kÀnna sig osÀker pÄ vilken knapp som ska tryckas ned eller vart pÄ kontrollen rÀtt knapp sitter. Som underlag för den hÀr undersökningen anvÀnds teorier om automatiserade kognitiva processer vilket innebÀr att mÄlet med undersökningen var att fÄ försökspersonerna att komma till en punkt dÀr knapptryckningarna sker per automatik. Spelaren skulle pÄ sÄ sÀtt eliminera de moment dÀr han/hon mÄste tÀnka eller lokalisera för att genomföra rÀtt knapptryckning.Undersökningen visadetydliga tendenser om att trÀning ger bÀttre reaktionstider vilket visar pÄförbÀttrad kunskap om spelkontrollen, som Àr en Playstation 3 Dualshock3-kontroll. Dock gick det ej att konkret visa att nÄgon av försökspersonernahade gjort knapptryckningarna till en automatiserad kognitiv process.Undersökningen visarocksÄ att flera andra omrÄden bör tillÀmpas för att fÄ en mer tydlig bild av hur en person kan lÀra sig anvÀnda en spelkontroll.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

Stroke Àr en av de vanligaste orsakerna till död och funktionsnedsÀttning. Det Àr frÀmst personer över 65 Är som drabbas. Fysisk, psykisk och social pÄverkan förekommer ofta. HjÀrninfarkt och hjÀrnblödning Àr de tvÄ orsakerna till stroke och högt blodtryck Àr en bidragande orsak. Symtom pÄ stroke kan till exepmpel vara förlamning eller talsvÄrigheter.

I korthet har uppsatsens syfte varit att ge en bild av vilken social bakgrund de flickor hade som gick pÄ SnöÄ LanthushÄllsskola i Dala-JÀrna, att ta reda pÄ varför de valde att gÄ dÀr och att undersöka vad som hÀnde med eleverna senare i livet. Metoden som anvÀnts hör till den muntliga historieforskningens sÀtt att gÄ till vÀga: Under ett besök pÄ skolans 100-Ärs jubileum i september 2009 delades en enkÀt ut till ett hundrafemtiotal före detta elever, av vilka 15 stycken valdes ut. Dessa 15 delades in i tre grupper: den Àldre generationens elever frÄn 1936-1960, mellangenerationens elever frÄn 1961-1970, och slutligen den yngre generationens elever frÄn 1971-1989, varefter de intervjuades. Intervjuerna lÄg sedan till grund för uppsatsens resultat. Resultatet visar att elevernas sociala bakgrund har varierat, liksom ambitionerna bakom att söka till lanthushÄllsskolan och i vilken grad skolan fick betydelse för framtiden. Trenden verkar dock vara att det bland de tidigaste snöÄkullorna var vanligt att man ville bli en god husmor, medan 1950-, 1960- och det tidiga 1970-talets elever behövde kursen i lanthushÄllning för att kunna vidareutbilda sig.

SammanfattningSyfte: Att utifrÄn litteratur beskriva hur patienter som drabbats av Poststroke Depression (PSD) upplever sin livskvalitet.Design: Beskrivande litteraturstudie.Metod: Litteratur söktes i databaserna PubMed och CINAHL, som publicerats mellan 2002-2012. Resultatet baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Livskvalitet kan ses ur tvÄ dimensioner, psykiskt och fysiskt. DÄ livet förÀndras inom dessa dimensioner efter en stroke, kan detta pÄverka hur individen upplever sin livskvalitet. Patienter som drabbas av PSD kan uppleva en sÀmre livskvalitet, dÄ de kan uppleva minskad fysisk aktivitet, liksom nedsatt funktionsförmÄga och minskad sjÀlvstÀndighet i utförandet av aktiviteter i dagliga livet (ADL).

De allra flesta fastighetsmÀklare i Sverige arbetar med provisionslön. Syftet med det hÀr arbetet Àr dÀrför att förhoppningsvis skapa en diskussion i fastighetsmÀklarbranschen om det Àr nödvÀndigt med provisionslön. Vi har intervjuat sex fastighetsmÀklare och bland annat kommit fram till att det Àr dags för en förÀndring i fastighetsmÀklarbranschen och att det bör föras en gemensam diskussion om lönesÀttningen..