Detta examensarbete behandlar lärares sätt att se på och undervisa i etik, samt lärares påverkan på barns etiska och moraliska utveckling. I arbetet kommer det fram att lärarna i min undersökning ser som sin främsta uppgift att stödja barnens utveckling, så att de ska klara av framtida konflikter och problem. Detta sker bl a genom etikundervisning, ofta i form av diskussion eller värderingsövningar. Informanterna anser att deras påverkan på barnens utveckling är väldigt stor, något som styrks av litteraturgenomgången..

Undersökningens huvudsyfte är få en insikt i vilka skönlitterära texter som läses på högstadiet. Lärare ifrån tre högstadieskolor har medverkat. Litteraturundervisningen är en stol del av svenskämnet och svensklärare har således ett stort ansvar när det gäller att välja ut adekvata texter. Därför är det intressant att ta reda på vilka texter som läses i sin helhet på högstadiet idag. Tidigare undersökningar är främst utförda på gymnasienivå och har visat att litteraturundervisningen tenderar att vara starkt styrd av lärare och gamla styrdokument samt förmedlar litteratur som ligger långt ifrån elevernas litterära register.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Detta examensarbete handlar om högläsning och högläsning som ett pedagogiskt verktygi skolan. Syftet med arbetet är att se om och hur högläsning används i skolan och hureleverna påverkas av högläsning. Jag har använt mig utav kvalitativa intervjuer när jagundersökt hur fyra pedagoger ser på högläsningen. Intervjuerna har genomförts på enskola i en mellanstor stad i Sverige. Jag har analyserat och studerat relevant litteratur ochforskning om ämnet och resultatet visar hur pedagogernas uppfattning förhåller sig tilllitteraturen och tidigare forskning.

The purpose of this thesis is to study how swedishness is constructed and narrated in two Swedish documentary series that picture the Swedish participation in the international ISAF mission in Afghanistan. The main focus lies on how the Swedish soldier as such is portrayed, on which values, characteristics and qualities that they are said to embody and how these are linked to notions of swedishness, particularly the strong historical narrative, formed during the second half of the twentieth century, that defines Sweden as a peaceful, neutral and humanitarian state, with peaceful, enlightened and democratically minded citizens. Theoretically it draws on the concept of metanarrative to explain how ideas of shared national origin translates in to a broad organizing discourse, that defines, interprets and communicates notions of what it means to be a Swede and what is needed to make claims on swedishness. Another concept, that of national bodyscape, is also used to further define and explain how ideas of nationality are embodied and take the form of specific characteristics and  personal qualities. The meaning-making in these two series makes use of the above mentioned definition of swedishness as defined by humanitarian concerns, democratic ideals and moral superiority to construct an image of the Swedish soldiers as on the one hand soft, humanitarians, who are needed in Afghanistan because of their especially strong sense of justice and moral, and, on the other, as tough soldiers, who are able to participate in every aspect of the war as fighters.

Min uppsats handlar om mottagandet i media av Åsne Seierstads två böcker, Bokhandlaren i Kabul (2002) och Med ryggen mot världen ? Serbiska porträtt (2004). Jag har gjort en receptionsanalys där jag använt recensioner från olika media som material. Min teoretiska utgångspunkt är från ett västerländskt perspektiv och har stämt väl med mitt resultat av undersökningen..

Uppsatsen handlar om konsumenter som producerar produkter som sprids och konsumeras av andra konsumenter. Fenomenet kallas i denna uppsats för konsumentproduktion och jag har inte hittat bra litteratur om ämnet. Dagens allmänt citerade marknadsföringslitteratur som studerats i denna undersökning nämner inte konsumentproduktion som sprids till andra konsumenter. Den litteratur om Open Source som studerats nämner konsumentproduktion, men terminologin för konsumentproduktion är oklar och fokus sätts aldrig på ämnet. Litteraturen i motsats till denna uppsats nämner dessutom bara en mycket speciell och extremare variant av konsumentproduktion som produceras av högt kompetenta programmerare; istället för att som i denna uppsats ge bilden av att även andra konsumenter med andra eller ingen kompetens alls utför konsumentproduktion.

Vad var viktigast? Moralen eller spelet? Enligt Miguel Sicart så beror det på din erfarenhet. Den här undersökningens huvudsyfte var att ta reda på: Hur påverkas en spelare vid moraliska val av sin tidigare spelerfarenhet? För att testa detta byggdes ett spel med moraliska val som testpersoner sedan fick spela och svara på frågor om varför de gjorde de valen. Enligt den här undersökningen är spelet viktigast för dom som spelar mycket, medan moralen är viktigast för dom som spelar mindre.

Vår uppsats har som syfte att undersöka om mellanstadiebarn uttrycker behov av organiserad fritidsverksamhet. Uppsatsen tar upp vilka behov mellanstadiebarn har i denna ålder. Genom litteratur kommer vi att påvisa barns starka behov av vuxenstöd under hela dagen. Mellanstadiebarn har fått svara på frågor i en enkätundersökning på hur det är att vara ensam hemma och vilka känslor de har för detta. Vi har använt oss av kvantitativ metod i vår empiriska del.

During the past 10 years Sweden has updated its penal code for sexual crimes twice. Despite this few are convicted for the crime of rape in Sweden. As the majority of perpetrators being male, this is a problem concerning women?s rights to respect for their bodies and personal integrity. A possible explanation, and this study?s point of departure is a potential discrepancy between the intention of the law and the interpretation of the same as the Swedish legal system rests on a foundation of legal positivism.

This study examines the possibilities of interpreting the moral values and ethics presented in the current curriculums in a way that makes them inclusive and constructive. The study also reveals how the liberal democratic ideal, presented in the curriculums as a hyper-ideology, is not at all easy to define or live up to in the pluralistic school of today.By close-reading and criticizing the curriculum for the Swedish senior high school (Gy11)and by looking at it from two different points of views, as rules or norms and as a process, Ishow how the curriculum can be interpreted as a basis or starting point for a communicationabout values. I also discuss wether the aim of this communication should be consensus or anongoing process..

This text concerns itself with war, the just war theory, and the application of that doctrine on the ?war on terrorism?. I present different views on the theory's place in the discourse, its relevance for unconventional wars followed by the analyses of above mentioned empirical situation.Particular interest is given the criteria concerning proportionality, both ad bellum and in bello, due to in part its difficult nature, and the attention it has received from others. This paper asks the question: Is the just war theory adequate for analysis of modern war?There are few alternatives.

Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken.

Denna uppsats rör den moral som presenteras för oss i amerikanska äventyrsfilmer. Tre filmer, King Arthur, Robin Hood och Gladiator, presenteras och analyseras. Hjältens handlingar är i fokus men även antagonisten och andra bikaraktärers handlingar är av vikt. Detta ställs mot den traditionella pliktetiken då vi får se om hjältens handlingar är förenliga eller strider mot den. En diskussion följer också kring filmernas upplägg och vad lockelsen med denna typ av film egentligen är..