Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers attityder till litteratur i årskurs 9, i skolan och på fritiden. Metoden som användes var en undersökning där svaren har analyserats utifrån två olika genusteorier, Raewyn Connells teori om maskuliniteter och Yvonne Hirdmans teori om genuskontrakt. Analysen visar att det finns fyra olika kategorier av attityder till litteratur: den positiva pojken, den negativa pojken, den positiva flickan och den negativa flickan. I undersökningen framkom det inga attityder som var neutralt inställda till skönlitteratur. Analysen bygger på de resultat som eleverna gav sina svar i enkäten och detta har sedan analyserats. Det har då visat sig att eleverna försökte relatera till de olika regler och paragrafer i relation till sitt kön. Pojkarna försöker framför allt att forma sin egen maskulinitet. Diskussionen visar att eleverna kan ha bakomliggande problem som påverkar deras attityder till litteratur negativt.

Arbetet handlar om svårigheterna med att publicera antikens litteratur, som oftakräver teckensnitt som saknas i de flesta datorer. Detta leder i värsta fall till att manfår oläslig text.Målet är att undersöka hur man tar reda på vilka teckensnitt som finns på enanvändares dator, och hur man kan lösa de problem som uppstår när ett teckensnittsaknas.Syftet är att kunna anpassa användarens möjligheter att välja teckensnitt till deteckensnitt som finns installerade på datorn.Resultatet visar att metoden som används för att undersöka vilka teckensnitt somfinns hos användaren är väl fungerande och valmöjligheterna kan anpassas därefter..

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tänkande är en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar värderealismen. Den argumenterar för att värdeomdömen i praktiken inte bygger på rationella övervägningar utan på känslor och att vi har fått dessa av naturen. Om värdeomdömen bygger på naturliga instinkter som vi har fått av evolutionära skäl är de opålitliga. Denna tankegång leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella inställningen till moral eftersom andra inställningar förefaller bygga på irrationella omdömen..

According to the Swedish curriculum, teachers have an assignment to educate children to become democratic citizens. Students will develop values given in the curriculum's section, dealing with aspirational values. Teachers also have an assignment to transmit a cultural heritage. The curriculum states that education, in a deeper sense, is about to transmit a cultural heritage. This claims that the two assignments would be one and the same.

Syftet med arbetet är att undersöka hur elever i en klass i skolår 9 upplever att läsa, tolka och förstå utvalda delar av de klassiska böckerna Glasblåsarns barn av Maria Gripe, Mor gifter sig av Moa Martinson samt Fröken Julie av August Strindberg. Eleverna skulle få en inblick i dessa verk, öka intresset för äldre litteratur samt undervisningen skulle ligga på en för eleverna anpassad nivå. Metoden byggde på att vi delade ut en enkät med öppna frågor som eleverna utifrån sina förkunskaper svarade på. Efter varje avslutad text ville vi genom reflektionstexter få eleverna att skriva ner tankar och åsikter om vad de hade läst. Arbetet avslutades med ytterligare en enkät som utvärderade arbetet.

Undersökningens syfte är att analysera de viktigaste dragen i den postmodernistiska estetiken, baserat på en läsning av 3 ryska författares verk, samt att klarlägga den ryska postmodernismens särdrag i jämförelse med den västerländska och slutligen reflektera lite grann över postmodernismens framtid. Min hypotes är att den tidiga ryska postmodernismen hade flera drag gemensamma med modernismen, medan den sena postmodernismen närmar sig realismen..

Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation.

Att väcka lusten till läsning är en väsentlig del av pedagogens och bibliotekariens viktiga arbete. Syftet med vår studie är att öka vår förståelse hur man som pedagog och bibliotekarie motiverar barn och elever till läsning och vilka faktorer som är betydelsefulla för elevers ambition att läsa litteratur. Litteraturen är en värdefull kunskapskälla och för att kunna ta del av denna kunskap krävs det att man vill och kan läsa. Vi försöker också finna svar på frågan om all typ av litteratur - utan hänsyn till kvalitetskriterier - lämpar sig för att öka barnens motivation..

Den här studiens syfte är att undersöka om, hur och varför man kan läsa litteratur inom moderna språk, franska, på grundskola senare år. För att genomföra undersökningen har aktionsforskningsmetoden används, vilket innebär att forskaren deltog i den process som undersöktes som lärare. Studien har alltså två dimensioner: - Att planera, genomföra och utvärdera en verksamhet för en nionde klass som harmoniserar de nationella målen i moderna språk och studien av en litterär bok på franska (Le Petit Prince av Antoine de Saint-Exupéry). Att fundera på lärarens förhållningssätt. - Att undersöka elevernas lärande, uppfattning, förutsättningar, reaktioner och upplevelser genom enkäter och observationer.

Studiens syfte var att ta reda på hur matematikpraktikerna i förskolan ser ut och att undersöka vilka diskurser som styr dem. Detta gjordes genom diskursanalyser, först av  tidigare forskning och litteratur, sedan av insamlat datamaterial från den intervjustudie vi själva har utfört. Vi har frågat oss huruvida läst litteratur och tidigare forskning ger en rättvisande bild av hur matematikpraktikerna i förskolan verkligen ser ut och vi gjorde därför en jämförelse mellan resultaten i våra båda analyser. Som datainsamlingsmetod genomförde vi multimodala intervjuer, vilka innefattar flera uttryck. Förutom att muntligt intervjua  förskollärare har vi, tillsammans med förskollärarna, även tittat på den matematiska miljön och dokument.

I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet..

Syfte: Det övergripande syftet med denna uppsats är att ur ett moraliskt perspektiv ge  en vidare och mer ingående förståelse för marknadsföringen av läkemedel samt  att utforska om det finns anledning att skilja mellan reklam och information i läkemedelsbranschen.Metod: Problemet i denna studie belyses via en kvalitativ ansats. De metoder som använts  för datainsamlingen har varit semistrukturerade intervjuer med representanter  från Läkemedelsindustriföreningen samt observationer av annonser i Läkartidningen  och reklamfilmer på TV4. I arbetet har det använts en egenframställd  mall för att koda och sammanställa datamaterialet från reklamobservationerna.  Det empiriska materialet från både intervjuer och observationer har sedan  analyserats via kontraproduktivitetsteorin samt en modell för etisk revision.Resultat: Marknadsföring av läkemedel bedöms av författarna till denna studie vara en  moraliskt rättfärdigad handling. En av anledningarna till detta är att läkemedelsföretagen  genom sin forskning bidrar till ett ökat välbefinnande för samhällets  medborgare. Forskningen finansieras till viss del av försäljningsintäkter, vilka i  sin tur har större chans att öka då marknadsföring bedrivs.

The object of this thesis is the foundation of ethics. The question is whether there exists a universal core to ethics consisting of a fundamental ethical principle across cultures. This principle could for example be the so-called Golden Rule, which goes as follows: ?You should do to others what you want them to do to you?. The Golden Rule is to be found in many of the world?s religions and is also reflected in secular society.

Människan är en social varelse och socialisering är ett el­e­mentärt och komplex mellan­mäns­k­ligt sam­spel, som först och främst formas i den fa­mil­jära sfären. Då syftet med denna studie har varit att vidga förståelsen kring det sociala fenomenet ondska ? började vi vår resa med att distan­sera oss från fenomenet för att istället fokusera på vad som händer i socialiseringens vagga. Det pro­blema­tiskt funna är att människor numera är mer asocialt responslösa än socialt respon­si­va vilket innebär att män­nisk­or mer än någonsin finns för att fungera i härskande sam­­hälle­liga sys­tem än att finnas till för varandra. Och följden, den nutida människan socialiserar och socialiseras in i emotio­nellt lidande och skapar en förträngd medvetenhet som förs vidare från generation till generation, något som i bäs­ta fall leder till ytterligheter.