
Sökresultat:
5464 Uppsatser om Litteratur och högläsning i förskolan - Sida 43 av 365
När stjärnor flyttar på sig : -En intermedial studie av läsprocessen som den relaterar till Codex, det digitala uppslagsverket i tv- och dataspelet Mass Effect
This study examines the in-game encyclopaedia Codex as it appears within the videogame Mass Effect. The purpose of this study is to analyse the Codex with emphasis on how the reading process is affected by the videogame medium. In this regard the study seeks to uncover what characterises the Codex as a fictional encyclopaedia, what it entails and how it interacts with the rest of the game. The theoretical basis of this study is derived from a combination of the writings of Wolfgang Iser concerning the process of reading, Jesper Juul's writings on the relationship between games and narratives, and the concept of intermediality as discussed by Hans Lund and Jørgen Bruhn.     This study is based on a close examination of the PC and Playstation 3 versions of the videogame Mass Effect, created by Bioware, with particular emphasis placed on the Codex. Mass Effect is a science fiction third-person shooter and RPG set in a future where mankind has begun interacting with aliens civilizations and colonising new planets.
Läsa för eleverna? - en undersökning av ett antal lärares syn på högläsning som del av läsundervisningen
I detta arbete undersöks ett antal lärares syn på högläsning som del av läsundervisningen för att tillsammans med bearbetad litteratur syfta till att bilda ett stöd i det egna kommande arbetet med att utforma en läsundervisning som yrkesverksamma lärare. Undersökningen fokuserar på läsundervisningen i de två första skolåren samt förskoleklassen och har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Intervjuer av yrkesverksamma lärare visade på en enhälligt positiv uppfattning av högläsning som del av läsundervisningen men resultatet påvisade även en variation i tillvägagångssätt och materialval vid högläsningssituationerna..
Svenska som ett litterärt bildningsämne
Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre ämneskonceptioner och påvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer än Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne".Vårt syfte är att i görligaste mån konkretisera detta svenskämne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterärt bildningsämne. Avslutningsvis har vi ställt upp kriterier för detta litterära bildningsämne, där vi väver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sådant ämne skulle kunna se ut..
Att improvisera kontrapunkt i renässansstil
Detta arbete grundar sig pa? tanken om att kontrapunktsstudier i rena?ssansstil skulle kunna levandego?ras genom historiskt grundade improvisationso?vningar. Ett studium av musikhistorisk litteratur tillsammans med analyser och praktisk o?vning har resulterat i ett pedagogiskt och konstna?rligt material, som kan anva?ndas fo?r att o?versiktligt visa de historiska fo?rha?llandena kring improviserad musik, men som ocksa? kan fungera som ett verktyg fo?r instudering och konstna?rligt framfo?rande. .
I huvudet på en terrorist : Samhälleliga motivvokabulärer för självmordsterrorism och terrorism
Uppsatsen behandlar konflikten mellan Israel och Palestina ur självmordsterroristers och terroristers synvinkel. Intresset riktas mot förklaringarna bakom självmordsterrorism och terrorism och medias betydelse för de studerade fenomenen uppmärksammas.Uppsatsens syfte är att finna och analysera de förklaringar som finns i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress till självmordsterrorism och terrorism. Att kortfattat diskutera likheter och skillnader mellan förklaringarna ingår också i uppsatsens syfte.För analysen av de funna förklaringarna både i vetenskaplig litteratur och i svensk kvällspress används artiklar från C. Wright Mills och Marvin B. Scott & Stanford M.
Ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i ett urval oceaniska språk
I denna uppsats behandlas ordföljdsvariationen mellan VSO och VOS i enkla satser i de oceaniska språken samoanska, tonganska och niueanska. En av dessa ordföljder är härledd (deriverad) ur den andra. Denna variation påminner om de syntaktiska fenomenen object shift(objektsflytt) och noun incorporation(nomen-inkorporering). Vid OS har objektet flyttat ur VP, vilket också har hänt i VSO-ordföljden, om denna är deriverad. Vid NI har objektet morfologiskt sammanfogats med verbet, men i vissa språk har objektet endast flyttat till positionen direkt efter verbet, utan att sammanlänkas med detta, vilket också har hänt i VOS-ordföljden, om denna är deriverad.Denna studie är baserad på litteratur som behandlar språk i vilka fenomenen OS eller NI tydligt förekommer, och på litteratur som behandlar oceaniska språk som uppvisar liknande syntaktiska drag.
ARBETSTERAPI INOM REHABILITERING F?R CANCER?VERLEVARE
Bakgrund Cancer?verlevare st?r inf?r nya utmaningar efter behandling, varav fysisk
sm?rta, tr?tthet och emotionell p?verkan i det dagliga livet ?r vanligt
f?rekommande. Arbetsterapeuter spelar en viktig roll i rehabiliteringen genom att
hj?lpa ?verlevarna att ?terg? till vardagslivet och hantera utmaningarna som kan
uppst?. Genom Model Of Human Occupation (MOHO) kan arbetsterapeuter
skapa personcentrerade interventioner f?r att st?dja cancer?verlevares
v?lbefinnande.
Scennärvaro
Den här uppsatsen är ett försök att ringa in och samla ihop tankar kring vad det är att vara närvarande på scen samt hur man kan lära ut det. Arbetet innehåller citat och referat från intervjuer med sju personer: En skådespelare, en koreograf, en jazzsaxofonist och improvisatör, två sångerskor och sångpedagoger, en sångerska och låtskrivare samt en klassisk altviolininst. Här finns också citat och referat ur relevant litteratur. Arbetet ska ses som en ingång till ämnet snarare än en djupdykning..
Ett upplevelseproduktionsperspektiv med värdskap i förgrund : En studie om värdskapsbegreppets relevans för bra arbetsmiljö
Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.
Vinter på ålderns höst : En empirisk studie om övergepp mot äldre i nära relationer
Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.
Från uttalande till inslag: hur arbetar en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio?
Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.
Jag är ögonen på personen i boken... : en studie om hur elever upplever att läsa skönlitteratur i svenskundervisningen
Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin svenskundervisning.
Organisersat mentorskap i gymnasieskolan : Om en annorlunda ansvarsfördelning
Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap.Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter.
Ungdomars förhållningssätt till skönlitteratur : En metaundersökning av sex uppsatser om ungdomars läsvanor.
Syftet med denna undersökning är att försöka nå en förståelse av vad som styr ungdomars attityder till skönlitteratur. Syftet är också att undersöka om lärare i svenska kan ha någon påverkan på ungdomarnas attityder. För att närma mig problemet har jag valt att studera sex uppsatser som på olika sätt behandlar ungdomars läsvanor och deras attityder till skönlitteratur.Jag avser med andra ord att utföra en metaundersökning genom att belysa, koppla samman samt diskutera uppsatsernas resultat och diskussion. Jag utgår också från tidigare forskning som ligger nära mina frågeställningar.Undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna som presenteras i uppsatserna, framförallt manliga elever, har en negativ attityd till att läsa skönlitteratur. Detta mönster går att utläsa både i skol- och hemmiljö.
En svenskämnesdidaktisk studie - Hur tolkar lärarna ett demokratimål?
Denna studie avser att ta reda på och skapa en bild av hur verksamma gymnasielärare i svenska kan tillämpa ett demokratimål. Frågeställningen blir således: Hur kan svensklärare uppfatta, tolka och tillämpa, att eleven "genom olika texter och medier blir förtrogen med grundläggande demokratiska [...] värden men också medveten om destruktiva krafter att reagera emot"?.