Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen frÄn misstanke till anmÀlan och det etiska problemet att anmÀla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen Àr att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrÄn olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser Àven olika yrkesgrupper som Àr delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjÀnst fungerar utifrÄn vÄra informanters svar. Litteratur kring Àmnet berör vi utifrÄn ett brett perspektiv och den pÄvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmÀlningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. VÄrt resultat bygger pÄ kvalitativa intervjuer och enkÀter utifrÄn kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som sjÀlva farit illa som barn.VÄr undersökning pÄvisar att mÄnga barn far illa men att anmÀlningsbenÀgenheten har ökat.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

En kvalitativ studie har genomförts dÀr syftet var att undersöka personalchefers kÀnsla och Äsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,bÄde i stora och smÄ kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jÀmförts med intervjuers resultat. UtgÄngspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att bÄde subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Att ha kontroll över informationen och se till att denna Àr korrekt Àr numera en förutsÀttning för att kunna bedriva en effektiv verksamhet. Utöver detta krÀver en effektiv organisation Àven att man har kontroll och överblick över de processer vilka finns i organisationen.Dessa processer mÄste kunna beskrivas och ÄskÄdliggöras för att pÄ sÄ sÀtt kunna se vart informationen skapas och om detta Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt.För att kunna göra detta har jag sÄledes studerat litteratur kring information och informationssystem för att pÄ sÄ sÀtt kunna redogöra för hur data bör hanteras för att kunna omvandlas till korrekt och bra information vilken kan anvÀndas sÄsom beslutsunderlag. Utöver detta har litteratur kring processbeskrivningar studerats för att pÄ ett sÄ korrekt sÀtt som möjligt kunna ÄskÄdliggöra de processer vilka finns i organisationen. Med detta som grund kunde sedan organisationen studeras för att finna problem i hanteringen och skapandet utav data och information.Aller Tryck AB uttryckte tidigt ett önskemÄl om att erhÄlla en processbeskrivning över sin produktion och de informationsflöden vilka kan synliggöras hÀr. De efterfrÄgade Àven en kontroll utav den data vilken ligger till grund för mycket av arbetet i produktionen och dennes planering.En processbeskrivning gjordes sÄledes samt att en fallstudie genomfördes för att kunna pÄvisa de faktorer vilka pÄverkar den data vilken misstÀnktes för att vara inkorrekt.Resultatet pÄvisade stora brister i mÀtmetoderna och hanteringen av denna information.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Syftet med studien var att studera vad som motiverar pojkar i Ärskurs F-2 till att lÀsa. De frÄgestÀllningar som formulerades inför studien löd som följer: Vilka attityder har pojkar till lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer, som till exempel skolgÄng och tillgÄng pÄ litteratur, pÄverkar deras lÀsning? Hur upplever pojkar att faktorer utanför skolans vÀrld, som till exempel förÀldrar, pÄverkar deras lÀsning? Vilka skÀl ser pojkar till varför det Àr bra att kunna lÀsa?Genom att intervjua 18 pojkar frÄn Ärskurserna F, 1 och 2 gavs svar pÄ syftet ifrÄga om vad som motiverar pojkar till lÀsning.TvÀrtemot vad viss tidigare forskning kommit fram till som resultat, tyckte pojkar enligt studien att det var roligt och spÀnnande att lÀsa. Flera av de intervjuade uttryckte att de skulle vilja lÀsa mer. Vad som hindrade dem frÄn att lÀsa mer var dels lÀstiden i skolan och bristen pÄ tid att delge varandra bokupplevelser, dels att det kunde vara svÄrt att hitta lÀmpliga böcker.

Denna uppsats behandlar höglÀsning i förskolan och skolans tidigare Är. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem barn och tvÄ pedagoger i förskolan samt fem elever och tvÄ lÀrare i skolans Är 2. Avsikten var att undersöka hur barnen upplever och tÀnker omkring höglÀsningen och om deras upplevelser överensstÀmmer med pedagogens syfte.Forskning visar att miljön Àr betydelsefull dÄ den bÄde kan skapa förutsÀttningar eller utgöra hinder för barns lÀrande och utveckling. Vid höglÀsning och boksamtal utvecklar barnet sitt sprÄk och sitt intresse för lÀs- och skrivinlÀrning.Resultatet visar att höglÀsning förekommer dagligen i de bÄda verksamheterna och att barnens upplevelser, till viss del, stÀmmer överens med pedagogens och lÀrarens syften. DÄ vi funnit att barnen tycker om höglÀsning och tror att pedagogen vill att de ska lÀra sig nÄgot, stÀmmer detta överens med pedagogens och lÀrarens syfte om att höglÀsningen ska vara sprÄkutvecklande och ge gemensamma upplevelser.I jÀmförelsen mellan förskolan och skolans Är 2 upptÀckte vi bÄde likheter och skillnader.

I mitt arbete vill jag medvetengöra sinnens betydelse. Motivationen till examensarbetets upplÀgg och frÄgestÀllning har vuxit fram, i takt med arbetet som blivande musikterapeut. Av den litteratur jag anvÀnt och den metod jag utbildats i, har det bÄde stÀrkt och inspirerat. MÀnniskans sinne Àr av stor betydelse. De slutsatser jag drar Àr utifrÄn arbetet med tvÄ barn med autism, FMT-metodens grundidéer, samt faktadelar, som i citat presenteras.

Detta examensarbete utreder nutidakrav, bestÀmmelser och kvalitéer vid utformning av ett sÄ kallat Trygghetsboende enligt svensk standard.Resultatet av rapporten redovisas i form av ett gestaltningsförslag av en befintligbyggnad utifrÄn de teorier, litteratur och de studier jag har tagit del av i denna rapporten.Rapporten syftar i att man skall kunna utforma ett trygghetsboende utifrÄn de bestÀmmelser som sammanstÀllts i denna rapport och samtidigt beakta de bostads kvalitéer för de Àldre generationerna..

Min utgÄngspunkt för den hÀr undersökningen var att de sociokulturella förÀndringar som samhÀllet genomgÄr pÄverkar litteraturen och vÄr lÀsning av den. Eftersom jag utbildar svensklÀrare sÄ var jag intresserad av att undersöka vad blivande svensklÀrare har för erfarenheter av litteratur och lÀsning och hur de ser pÄ sin lÀsning. Jag var ocksÄ intresserad av att undersöka vad de har för uppfattningar om vÀrdehierarkier i litteraturen och om de anser att litteraturen hÄller pÄ att marginaliseras i förhÄllande till andra medier. Mitt material bestod av tvÄ delar, dels lÀshistorier som 22 blivande svensklÀrare skrev under sin andra termin i utbildningen, dels intervjuer med sex av dessa studenter. Jag gjorde sedan tre analyser av materialet.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att göra en mÄlgruppundersökning samt att utifrÄn den utveckla föreningens arbete med marknadskommunikation mot den aktuella mÄlgruppen. En förbÀttrad kommunikation med mÄlgruppen skall förhoppningsvis leda till ökat intresse och större publik pÄ hemmamatcherna. Följande frÄgestÀllningar har behandlats: Hur uppfattar mÄlgruppen Kopparbergs/Göteborg FC (i fortsÀttningen förkortat KGFC) budskap? Vilken attityd och vilket beteende kÀnnetecknar mÄlgruppen? Hur skapar KGFC ett ökat intresse hos mÄlgruppen? Vilka kanaler skall KGFC frÀmst satsa pÄ? Hur kan KGFC utveckla sin marknadskommunikation mot mÄlgruppen? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med stora kvantitativa inslag. Exempel pÄ kvantitativa inslag Àr en enkÀtundersökning pÄ föreningens primÀra mÄlgrupp (tjejer 8-16 Är). Till grund för arbetet ligger enkÀtundersökningen och en intervju med sportchefen Lars Svensson samt befintlig litteratur inom marknadsföring och kommunikation. ResultatSom resultat har vi fÄtt fram att KGFCs budskap Àr otydligt för mÄlgruppen, att KGFCs frÀmsta kanal för att kommunicera Àr hemsidan samt att mÄlgruppen har begrÀnsad kunskap om föreningen.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

Denna uppsats syftar till att dels skapa förstÄelse för hur lagidrottsmÀn upplever sitt yrke och sin vardag men ocksÄ att skapa förstÄelse för hur dessa tÀnker kring framtiden dÄ deras yrken prÀglas av korta karriÀrer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerades fyra frÄgestÀllningar: I vilken mÄn gÄr tankarna om det goda arbetet att applicera pÄ idrottsmÀn som arbetar inom lagidrott? InkrÀktar yrkessfÀren nÄgot pÄ den privata sfÀren? Om sÄ, pÄ vilka sÀtt? Hur ser dessa personer pÄ framtiden och livet efter idrottskarriÀren? Vad motiverar lagidrottare i sitt yrke? UtgÄngspunkt i undersökningen har varit litteratur kopplad till tankarna om det goda arbetet, exempelvis Svenska metallindustriarbetareförbundets nio principer om det goda arbetet, Karaseks krav- och kontrollmodell samt work-life balance. Tidigare studier och litteratur som berör essensen; att leva som idrottsman berörs dessutom. Vi har anvÀnt en kvalitativ metod och utifrÄn befintliga teorier har sex intervjuer med lagidrottare inom fotboll och ishockey genomförts. Resultatet av intervjuerna redovisas genom övergripande Ätergivningar samt citat och analyseras dÀrefter utifrÄn studiens teoretiska referensram. I slutsatsen Äterges studiens frÄgestÀllningar som ocksÄ besvaras.

Detta arbete behandlar val avskönlitteratur i svenskundervisningen. Arbetet syftar frÀmst till att redogöra utifrÄn vilka premisser som ett antal undervisande lÀrare grundar sina litteraturval, och försöker Àven att ge en förklaring till varför. Detta stÀlls sedan i relation till vad ett antal elever anser om hur litteratur skall vÀljas, samt vilka konflikter som kan uppstÄ nÀr lÀrarens och elevens Äsikter om litteraturval möts..

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..