Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad som karakteriserar en mÄngkulturell skola och pÄ vilket sÀtt undervisningen ska anpassas för elever med en mÄngkulturell bakgrund. Genom att förlÀgga min slutpraktik pÄ en skola med cirka 25 procent invandrare, intervjua sju lÀrare verksamma pÄ skolan samt lÀsa för Àmnet adekvat litteratur har jag kommit fram till att det finns tvÄ uppfattningar om vad en mÄngkulturell skola Àr. Den första uppfattningen speglar mÄngkulturell endast som en blandning av olika kulturer medan den andra uppfattningen innefattar nÄgot mer som förstÄelse och respekt i form av t.ex., ökad kunskap om andra kulturer, att behandla alla lika samt att inse den mÄngfald och rikedom som andra kulter skÀnker. Vidare fann jag att lÀrarna pÄ min praktikskola inte anpassade sin undervisning i nÄgon större utstrÀckning förutom sprÄkmÀssigt. Men i den litteratur jag studerade, fann jag att det Àr interkulturell undervisning man ska anvÀnda sig av i möte med elever med en mÄngkulturell bakgrund.

no abstract yet.

BakgrundTeknik i förskolan Àr en del av pedagogernas uppdrag utifrÄn lÀroplanen. BÄde internationell forskning och litteratur i Àmnet visar att pedagogens kunskap Äterspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förstÄelse för teknik Àr begrÀnsad vilketresulterar i en osÀkerhet i att arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar ocksÄ att pedagogernas syn pÄ lÀrande Àr en avgörande faktor för hur barn fÄr möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring att arbeta med teknik i förskolan och att fÄ en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vÄr undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollÀrare, frÄn tio förskolor i tvÄ kommuner i vÀstra Sverige.ResultatTrots att förskollÀrarna gav mÄnga exempel pÄ hur de arbetar med teknik i förskolan sÄ ansÄg de flesta förskollÀrare att de inte arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Syftet med denna studie var att utvÀrdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som dÀrefter meningskoncentrerats har anvÀnts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har Äterkopplats via mail för att sÀkerstÀlla att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.

Studien studerar inta?ktsredovisningen i idrottens elitverksamhet. Studien a?r inriktad mot ishockeyns Elitserie och fotbollens Allsvenska. Syftet med studien a?r att underso?ka vilka problem som kan uppsta? i inta?ktsredovisningen och fo?rklara dem.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.

SammanfattningFo?retags samha?llsansvar CSR-Corporate Social Responsibility har fo?r ma?nga en viktig symbolisk innebo?rd da? begreppet va?xer och blir sto?rre i Sverige samt i o?vriga va?rlden. Fo?retag och organisationer har fo?rutom ett ekonomiskt ansvar a?ven skyldigheter fo?r sin omgivning att arbeta fo?r en ba?ttre miljo? samt med ett socialt ansvarstagande. Idag o?kar fo?retagens ansvar och konsumenter anser att detta a?r en sja?lvklarhet.

AbstraktDenna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskÀmnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrÄn teorier som behandlar ÀmnesomrÄdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och frÀmjandet av lÀslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lÀrarna. I resultatdiskussionen framgÄr bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att lÄta eleverna komma i kontakt med annan litteratur Àn lÀroböcker, exempelvis skönlitteratur.

Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr kulturmöten Àr en del av vardagen. Vi ska bli lÀrare och eftersom litteratur har en central roll i skolan anser vi det dÀrför vara viktigt att vara medvetna om vilket budskap barnlitteratur sÀnder. Syftet med vÄrt arbete har dÀrför varit att undersöka hur mÄngkultur skildras i barnlitteratur. Vi frÄgade oss vilka vÀrden som formuleras, i vilka fall mÄngkultur skildras samt om barn kan identifiera sig med karaktÀrerna i böckerna. VÄrt syfte var inte att ge ett konkret och generellt svar pÄ hur mÄngkultur skildras utan hur den kan skildras.

I denna uppsats tar jag upp vad leken Àr och vad den betyder för barn samt för deras utveckling och interaktion i förskolan. NÄgra nedslag i historien visar att lekens betydelse alltid varit mer eller mindre aktuell. Med utgÄngspunkt i nÄgra teoretiska perspektiv pÄ lek har jag intervjuat tvÄ förskollÀrare om deras syn pÄ lek och lekens betydelse för barns utveckling och lekens utrymme i förskolan. I leken sker interaktion mellan barnen som ger dem möjlighet att utvecklas bÄde som individer och samhÀllsmedlemmar. De kan i leken förbereda sig pÄ ett liv som vuxen genom att pröva, öva och uppleva kÀnslor och situationer som dyker upp tillsammans med andra.Med utgÄngspunkt i litteratur om lek har jag diskuterat skillnaden mellan fri lek och styrd lek.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

Bakgrund: Br?stcancer ?r en global h?lsoutmaning som drabbar m?nga kvinnor. Enligt WHO diagnostiserades 2,3 miljoner kvinnor med br?stcancer under 2020. I Sverige f?r cirka 8 000 kvinnor varje ?r diagnosen br?stcancer.

Libraries exist around us and for most of us they are a part of our every day life. But how often do we stop and think about their meaning?Libraries in fiction are usually not the center of the narrative, they play a role quietly in the background and offer a backcloth to the story. Yet they are a vital part of the story. Without them a big part of the magic in the stories would be lost.And what is their role in our lives? What do the libraries mean to the books they harbor, the readers who seek them out and society in which they have their axiomatic role?This essay?s focus is my story ?Between the shelves?, which is about the young girl Julia and the mysterious passageway she discovers in her local library.