Syfte: Att skapa en försÄelse för innebörden av begreppet coach samt att differentiera detta begrepp inom den studerade organisationen. Metod: En abduktiv forskningsansats har anvÀnts och metoden har varit kvalitativ. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av öppna individuella intervjuer av sju personer med varierande stÀllning pÄ det studerade företagetTeoretiska perspektiv: De teoretiska perspektiven utgÄr framförallt frÄn litteratur betrÀffande coaching samt annan litteratur om olika ledarskapsstilar. Empiri: Studien har gjorts pÄ ett stort svenska företags lokalkontor i Malmö. Företaget Àr försÀljningsorienterat och tillhandahÄller tjÀnster till konsumenter och företag.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande lÀs-och skrivinlÀrning gÄr till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta Àr pÄ grund av att mycket av den litteratur vi lÀst om, inom detta omrÄde, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen anvÀnder en lÀrare sig antingen av en syntetisk metod, sÄ kallad traditionell metod dÀr man börjar med delar för att gÄ vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod dÀr man gÄr frÄn helheten till delarna. Detta hade vi svÄrt att tro pÄ, mycket pÄ grund av att under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lÀrare blandar dessa metoder under inledande lÀs-och skrivinlÀrning. För att vi skulle kunna fÄ en inblick i vad som Àr syntetisk- eller analytisk metod har vi lÀst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Med utgÄngspunkt i vÄrt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förstÄelsen av elevernas litteraturval till deras individuella lÀsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en Ärskurs 2-3 pÄ en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand vÀljer att lÀsa bokserier till den individuella lÀsningen i skolan och pÄ fritiden samt att de fÄr tips av kompisarna, lÀraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta Àr mÄlmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill lÀsa. Bokens innehÄll ska vara spÀnnande, roligt och lÀskigt och nÄgra vÀljer böcker pÄ grund av att de vill lÀra sig nÄgot.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Syftet med studien Àr att identifiera vilken effekt övergÄngen till IFRS 3 och dess förÀndring frÄn historiskt anskaffningsvÀrde till verkligt vÀrde har haft pÄ aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivÄ, för svenska företag noterade pÄ NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Redovisningens syfte Àr att förse företagets intressenter med information som Àr anvÀndbar för beslutfattande. VÀrdering av goodwill Àr problematisk dÄ tydligt berÀkningssÀtt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbÀttra redovisning av goodwill genom vÀrdering till verkligt vÀrde istÀllet för historiskt anskaffningsvÀrde. Verkligt vÀrde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens vÀrde, vilket innebÀr att möjligheter att pÄverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till pÄverkan pÄ aktiepris och utdelningsnivÄ. Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka förekomsten av skönlitteratur i undervisningen hos tre tillfrÄgade lÀrare. Med vÄrt arbete vill vi belysa deras instÀllning till skönlitteraturens pedagogiska kvalitéer samt synliggöra och diskutera den problematik som kan förekomma gÀllande arbete med skönlitteratur. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av relevant litteratur samt intervjuer och observationer utav tre lÀrare. Samtliga tillfrÄgade lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur för att de anser att det ger lÀstrÀning, lÀsförstÄelse, upplevelser, utökar ordförrÄdet, att undervisningen blir mer lustfylld samt att det Àr lÀttare för eleverna att fÄ förstÄelse för skeenden i vÀrlden och i historien genom att relatera till sig sjÀlva. Tiden Àr en avgörande faktor för i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sig av skönlitteratur, men de betonar ocksÄ vikten av resurser och samarbete i arbetslaget.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrarens val och anvÀndning av matematiklÀromedel i grundskolans tidigare Är. Med lÀromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjÀlpa eleven att tillÀgna sig kunskaper i matematik. Exempel pÄ de lÀromedel som förekommer i studien Àr lÀrobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vÄr studie med stöd av tvÄ delstudier, intervju och observation. VÄra intervjuer synliggör i huvudsak lÀrarens syn pÄ vad som Àr viktigt vid lÀrande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av lÀromedel.

Detta examensarbete handlar om vad nÄgra pedagoger anser att den fria leken har för betydelse för barns lÀrande pÄ förskolan. Litteratur, tidigare forskning och LÀroplanen för förskolan, Lpfö98, föresprÄkar hur viktig den fria leken Àr och vad den har för betydelse för till exempel sprÄkutvecklingen, bearbetning av upplevelser och för att lÀra sig socialt samspel.UtgÄngspunkten har varit att finna svaret pÄ vad forskning, litteratur och nÄgra olika pedagoger anser om den fria lekens betydelse för lÀrandet. Jag har intervjuat fyra pedagoger med olika yrkesutbildningar i förskolan, det vill sÀga en barnskötare, en fritidspedagog och tvÄ förskollÀrare. Intervjuerna handlar om deras syn pÄ den fria leken, om den fria leken kan vara en tillgÄng för lÀrandet och om den kan utgöra ett hinder. Pedagogernas berÀttelser har hjÀlpt mig att se likheter och skillnader och dÀrmed förstÄ hur de tÀnker och handlar kring den fria leken pÄ förskolan.Slutsatsen för detta examensarbete Àr att den fria leken Àr oerhört viktig för barns lÀrande pÄ förskolan eftersom den har en ofantlig innebörd.

The purpose of this essay is to present research-based literature and in that find basic practics that benefit the process of reading comprehension in the further reading. To get a broader perspective and a practical school related, we also held a small empirical study in the form of interviews with six active teachers. We discussed among other things, what reading means, the use of textbooks, how the reading process is conducted and so on. The results were correlated against the reported literature and the curriculum. It revealed a gap between theory and practice.

Journalistiken gÄr en dyster framtid till mötes. Det Àr vad som framkommer i en stor del av den litteratur som riktar sig till journalister och journaliststudenter. Huvudparten av forskningen om journalisters framtid rör de som har en fast anstÀllning vid ett medieföretag. Den hÀr studien undersöker hur de frilansande journalisterna ser pÄ sitt arbete i dag och vad de tror om framtidens utmaningar, utifrÄn de aspekter som beskrivs i litteraturen. Genom en enkÀtundersökning har frilansjournalister besvarat i vilken mÄn de hÄller med om de pÄstÄenden som finns i litteraturen.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka vad elever i gymnasiesÀrskolan har för uppfattning om lÀsning av skönlitteratur. Centrala frÄgestÀllningar Àr:o Vad kan pÄverka valet av en skönlitterÀr bok? Titel, ev. illustrationer, om texten verkar lÀttlÀst, spÀnnande etc.o Vad kan vara hindrande faktorer för lÀsningen?o Hur ser eleverna pÄ att tillsammans med lÀrare och klasskamrater lÀsa och arbeta med skönlitteratur? TeoriDen hÀr studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i den elektroniska mobbningen utifrĂ„n de fyra klasser dĂ€r jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgĂ„ inom Ă€mnet. Som utgĂ„ngspunkt för detta utgĂ„r jag ifrĂ„n följande frĂ„gstĂ€llningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrĂ„n mina enkĂ€tfrĂ„gor och tidigare forskning? Hur kan man som lĂ€rare och förĂ€lder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, bĂ„de moraliskt och rĂ€ttsligt, som lĂ€rare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis pĂ„ tidigare litteratur inom Ă€mnet. Men dĂ„ denna litteratur fortfarande Ă€r ganska fattig pĂ„ grund av att fenomenet fortfarande Ă€r relativt nytt, bygger studien Ă€ven pĂ„ en kvantitativ enkĂ€tundersökning gjord pĂ„ en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom Ă„rskurserna 7-9.

Alla mÀnniskor har sÀkerligen nÄgon nÀra anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det berÀknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att fÄ en cancerdiagnos under sin livstid. Att fÄ cancer innebÀr att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och mÄste försöka lÀra sig att anpassa sig till och hantera denna. De svÄra kÀnslor och situationer som kan uppstÄ vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer anvÀnder i sitt dagliga liv.

Vi har valt att testa It?s Learning - ett informationssystem som tillhandahÄlls studenter vid Karlstads universitet för informationshantering. FrÄn början var det tÀnkt som ett redskap vid distansutbildningar men det anvÀnds mer och mer av campuskurser. Men hur anvÀndbart Àr det? StÀller anvÀndarna andra krav pÄ ett anvÀndbart informationssystem Àn vad de teoretiska reglerna och normerna sÀger och pÄ vilket sÀtt uppfyller It?s Learning de teoretiska respektive de anvÀndarbaserade kraven? Det Àr det vi har försökt ta reda pÄ i denna uppsats.