Synen pÄ skönlitteraturlÀsning i skolan har Àndrats genom tiderna frÄn kunskap om litteratur till kunskap genom litteratur. Under vÄr verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen har vi blivit medvetna om att det Àr lÀttare i teorin Àn i praktiken att fÄ alla elever att vilja lÀsa. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka faktorer som Àr betydelsefulla för elevers lÀslust, samt hur kunskap om detta pÄverkar lÀrares förmÄga att handleda elever att genom ökad lÀslust ta del av skönlitteraturens kunskapskÀlla.Litteraturen pekar pÄ olika faktorer, som elevers sociala bakgrund, svÄrigheter med lÀsteknik och lÀsförstÄelse, lÀrares engagemang och arbete, yttre och inre förutsÀttningar i klassrummet, lÀsning och bearbetning av olika slag, bokval som fÀngslar samt ett skolbibliotek med en intresserad bibliotekarie, som betydelsefulla för lÀrares planering och arbete med att handleda elever till ökad lÀslust. LÀrares kÀnnedom om elevers lÀrande och om skönlitteratur Àr utgÄngspunkt för lÀrares uppdrag att arbeta för elevers lÀslust.Metoden vi valde för vÄr undersökning var kvalitativa intervjuer med verksamma lÀrare. Undersökningen visar att de intervjuade lÀrarna anser att motivation behövs och att de faktorer som listats ovan Àr viktiga för elevers lÀslust..

Syftet med denna studie var att genom analys av tillgĂ€nglig litteratur inom omrĂ„det advocacy in nursing klarlĂ€gga innebörden av begreppet advocacy sett frĂ„n sjukvĂ„rdens synpunkt, vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvĂ„rden, hur advocacy i praktiken bĂ€st skall beskrivas inom sjukvĂ„rden samt hur den som skall ha rollen som advocate bĂ€st skall utbildas och föreberedas för sin uppgift. Som metod anvĂ€ndes studium och analys av en selektion av tillgĂ€nglig litteratur inom omrĂ„det med speciell inriktning mot den egentliga innebörden av begreppet advocacy, argument för och emot sjuksköterskans funktion i rollen som advocate, hur advocacy bĂ€st skall integreras och tillĂ€mpas i vĂ„rdprocessen och hur den som har rollen som advocate bĂ€st skall förberedas för den. Resultat av litteraturstudien visade brist pĂ„ enhetlig definition av begreppet advocacy, vilket skapar svĂ„righeter att analysera och jĂ€mföra erfarenheter inom omrĂ„det. Även om motargument beskrevs, talade all erfarenhet inom omrĂ„det i denna studie för att sjuksköterskan Ă€r den mest lĂ€mpade att ha denna roll. Risken för att sjuksköterskan vid fullgörande av denna uppgift hamnar i en konfliktsituation mot övrig vĂ„rdpersonal betonades genomgĂ„ende i denna litteratur, illustrerande betydelsen av att advocacy utförs som ett teamarbete med stöd och medverkan av all personal Ă€ven om sjuksköterskan har huvudrollen.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska vetenskaplig litteratur med avsikt att undersöka vilka riskfaktorer som leder till utbrÀndhet bland sjuksköterskor samt hur dessa kan förebyggas..

Det hÀr examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie som har som syfte att ge en förstÄelse för hur pedagoger uppfattar att smÄ barns sprÄkutveckling pÄverkas av böcker och framförallt av vilken sorts sprÄk som anvÀnds i böcker. Vi har delat upp syftet i tre olika forskningsfrÄgor som infattar vad pedagogerna anser om smÄbarnssprÄk i litteratur, hur de anvÀnder sig av litteraturen och till sist hur det pÄverkar barns sprÄkutveckling. Vi har noterat att mÄnga böcker som vÀnder sig till smÄ barn inte har en korrekt eller fullstÀndig svenska i sin text, de anvÀnder sig av sÄ kallat smÄbarnssprÄk. Vi har ocksÄ frÄgat pedagogerna hur de anvÀnder sig av litteraturen i barngruppen.Vi har intervjuat fem olika pedagoger med olika erfarenheter och arbetsplatser. Sedan har deras uppfattningar jÀmförts med vad tidigare forskning om smÄ barns sprÄkutveckling samt forskning om smÄbarnslitteratur visar.

Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars lÀsintresse och vilken instÀllning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras lÀsvanor under gymnasietiden för att se om nÄgon förÀndring sker och vilka faktorer som i sÄ fall pÄverkar en förÀndring.De metoder som har anvÀnts Àr en enkÀtundersökning samt intervjuer. 116 elever i Ärskurs 1-3 pÄ tvÄ studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkÀt. DÀrefter intervjuades 8 elever om sin instÀllning till lÀsning av skönlitteratur och om sina lÀsvanorna.Enligt forskning som gjorts under Ären Àr flickor mer intresserade av lÀsning Àn vad pojkar Àr och samma resultat framgÄr Àven av min undersökning.Den hÀr studien visar dessutom att mÄnga elever lÀser mindre under skoltiden pÄ gymnasiet dÀrför att skolarbetet krÀver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar ocksÄ att de elever som redan har ett lÀsintresse behÄller det och tÀnker sig att Äteruppta det efter gymnasietiden.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.

En studie i hur Propertius anvÀnder sig av olika metaforer för att beskriva och förmedla kÀrlekens abstraktion..

Litteratur inom systemutvecklingsomrÄdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken Àr komplexiteten bÄde i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, dÀr systemutveckling sker. Nu föredras smÄ projekt, som omfattar fÀrre Àn tio deltagare och genomförs pÄ mindre Àn ett Är. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lÀmpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som fÄr benÀmningen dynamiska metoder, för smÄ projekt.

Bakgrund: Sepsis ?r ett allvarligt tillst?nd d?r kroppens immunf?rsvar reagerar oproportionerligt kraftigt vilket kan orsaka livshotande svikt av vitala organfunktioner d?r tidig uppt?ckt har en betydande roll f?r patientens ?verlevnad. Sjuksk?terskan p? akutmottagningen har en viktig roll i den tidiga identifiering av sepsis vilket ?r ett komplext uppdrag d? sepsis har en diffus symtombild, ett individuellt f?rlopp, och snabbt kan f?r?ndras. Det st?ller krav p? sjuksk?terskans kunskap f?r att kunna arbeta i enlighet med k?rnkompetensen s?ker v?rd f?r att minska lidande och r?dda liv. Syfte: Vilka kunskaper beh?ver sjuksk?terskan ha f?r att tidigt kunna uppt?cka sepsis p? akutmottagningen. Metod: Strukturerad litteratur?versikt baserad p? 12 originalartiklar med b?de kvalitativ-, kvantitativ- och mixad design h?mtade fr?n databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs analysmodell i fem steg f?r litteratur?versikter, och presenteras i tre huvudteman samt ett antal underteman. Resultat: Analysen resulterade i tv? huvudkategorier med tv? subkategorier vardera: 1) Kunskap om befintlig evidens; a) symptom och tecken vid sepsis b) rutiner och screeningsverktyg.

I och med att stress Àr ett aktuellt Àmne ville vi med detta examensarbete ta reda pÄ vad som gör barn stressade. Eftersom vi Àr blivande lÀrare ville vi fokusera pÄ negativ stress för barn i skolan. VÄrt syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad nÄgra barn uppfattar som stress och vad som gör dem stressade i skolan. Vi valde att ha fyra Äterkommande temarubriker i vÄrt arbete: sociala relationer, schemalÀggning, lektionsupplÀgg och den fysiska miljön för att lÀttare kunna koppla ihop litteratur med resultatet av vÄr undersökning. Vi har tagit del av litteratur för att ta reda pÄ orsaker och konsekvenser av stress hos framförallt barn.

Studien handlar om verksamma pedagogers syn pÄ höglÀsning. Med höglÀsning avser vi nÀr pedagogen lÀser högt ur en text, en bok eller ett lÀromedel. Bakgrunden till studien var att fÄ reda pÄ hur pedagogerna anvÀnder sig av höglÀsning i undervisningen dÄ vi genom egna erfarenheter, frÄn den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) under vÄr lÀrarutbildning, upplever den som tidsfördriv. Vi anser att man som pedagog ska kunna motivera alla val man gör gÀllande all undervisningstid. VÄrt intresse för höglÀsning vÀcktes under en kurs som vi deltog i som behandlade hur barn lÀr sig lÀsa och skriva och en annan kurs som behandlade barn- och ungdomslitteratur. Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogernas intentioner med att anvÀnda höglÀsning i sin undervisning och vad de grundar sina val pÄ.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.