Intresset för e-tjÀnster och affÀrsmodeller har ökat det senaste decenniet, med anledning av Internets snabba utspridning och att allt mer webbaserade organisationer vuxit fram. Det rÄder dock viss missuppfattning över koncepten, vilket kan hÀrledas frÄn de mÄnga olika definitioner som finns för bÄde affÀrsmodeller och e-tjÀnster. I detta arbete ses e-tjÀnster som webbaserade tjÀnster som erbjuds genom anvÀndningen av Internet. För affÀrsmodeller finns tvÄ inriktningar: (traditionella) affÀrsmodeller och e-affÀrsmodeller. MÄnga blandar ihop dessa och gör dÀrmed ingen skillnad pÄ begreppen.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ större insikt i hur en hÀlsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrÄn studiens huvudsakliga frÄgestÀllning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har nÀrmat mig undersökningsomrÄdet med en kvalitativ ansats baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare frÄn olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag anvÀnt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstÄnds- eller kampstrategier samt problem- och kÀnslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress..

Radiofrekvensidentifiering (RFID) Àr en teknik som har funnits en lÀngre tid men aldrig fÄtt nÄgot riktigt genombrott pÄ marknaden. Intresset för tekniken finns, men anvÀndandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad detta beror pÄ.Uppsatsen har tvÄ syften dÀr huvudsyftet Àr att undersöka vilka faktorer som har pÄverkat utvecklingen av RFID negativt, dÀrefter ett bisyfte som Àr att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteratur samt intervjuer av tvÄ respondenter, som anvÀnder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jÀmför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

Navigationen pa? webbplatser sker traditionellt med en hierarkisk la?nkstruktur, da?r all information pa? webbplatsen a?r organiserad efter en fo?rutbesta?md ordning. Vanligen sker navigationen via en va?nstersta?lld meny, en toppmeny eller en kombination av dessa ba?da. Varje menyval a?r en la?nk till en fo?rutbesta?md sida med en fast position i hierarkin, da?r startsidan vanligtvis a?r fylld med puffar (interna reklamtexter) och nyhetsflo?den.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvÄrdspersonal bemöter och vÄrdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av bÄde narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vÄrden. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrÄn relevans till syfte och frÄgestÀllningar.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka vilka likheter och skillnader, trots olika tidsepoker, mellan korstÄgen som i sin tid fick sin legitimitet genom tron pÄ Gud, och konflikten i Afghanistan som i nutid fÄr sin legitimitet genom tron pÄ demokratin.För besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteratur, tidningsartiklar och kÀllor pÄ Internet. För att fÄ en sÄ nyanserad bild som möjligt har vi försökt att begrÀnsa oss till InternetkÀllor med sÄ god trovÀrdighet som möjligt. Den litteratur vi anvÀnt oss av Àr skriven av vÀlkÀnda författare.Resultatet visar att den mest framtrÀdande likheten Àr att bÄda krig har anvÀnt sig av samma argument för att legitimera kriget. DÀr USA var ute efter att skapa en demokrati samt att vinna ekonomiska fördelar ville den katolska kyrkan stÀrka pÄvemakten samt Äterta det Heliga landet. Vi har kommit fram till att tron fortfarande Àr vÀldigt viktigt i krig.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Uppsatsen behandlar det genomgÄende motivet av maktkamper i August Strindbergs dramatik. Konflikten Àr en essentiell ingrediens i praktiskt taget all berÀttande men Strindberg gÄr ofta lÀngre i sina dramer. Huvudpersonen kÀmpar mot religionen, andra mÀnniskor eller sig sjÀlv och kampen Àr en strÀvan efter makt över motstÄndaren eller vad den andre parten representerar.Uppsatsen analyser ett antal dramer frÄn Strindbergs ungdomsÄr, den naturalistiska perioden samt den expressionistiska perioden. Strindbergs store rival under den större delen av hans liv var den norske författaren Henrik Ibsen och uppsatsen visar Strindbergs maktkamp mot denne.Strindbergs liv speglas ofta i hans litteratur och uppsatsen ger exempel pÄ maktkamper som Àr hÀmtade ur verkligheten men omgjorda för att passa diktens verklighet..

I denna uppsats intervjuas pedagoger för att undersöka hur en skola hanterar mÄngfalden bland eleverna. Syftet med undersökningen Àr dels att analysera vad mÄngfald innebÀr för respondenterna dels att undersöka i vilken utstrÀckning elevernas erfarenheter och kulturella bakgrund tas tillvara i undervisningen. Vi vill ocksÄ se hur dessa frÄgor framstÀlls i litteratur. Alla tillfrÄgade i undersökningen lÀgger etnicitet i begreppet mÄngfald och alla utom en anger det som det allra första de tÀnker pÄ. Vid utförligare beskrivning nÀmns Àven kön, social klass, sexualitet, funktionshinder och intressen som delar av mÄngfalden.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Enligt Socialstyrelsen (2004) förekommer diagnosen AD/HD hos 3-6 % av alla barn i grundskolan. Av dessa Ă€r 2/3 killar. Det finns olika teorier om vad som orsakar diagnosen, Ă€rftlighet Ă€r en vanlig teori. Symtomen hos personer med diagnosen Ă€r vĂ€ldigt olika. Överaktivitet Ă€r den vanligaste men Ă€ven underaktivitet förekommer.Litteraturens roll i lĂ€roplanerna har Ă€ndrats under Ă„ren.

Vi riktar detta arbete till mÀnniskor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrÀdesvis har hjÀlp av rapporten Àr de som jobbar inom omrÄden som berör samtal och vÀgledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och tvÄ personer som jobbar professionellt med samtal och vÀgledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har Àven anvÀnt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lÀmplig litteratur pÄ bibliotek i Vetlanda, TranÄs och Ydre samt sökt lÀmpligt materiel via Internet, vi har Àven talat med personer som Àr berörda av vÄrt Àmne. I vÄrt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestÀmda ramar, konkreta och tydliga mÄl som Àr nÄbara, samt relevant information som Àr förklarande i sitt sammanhang.

Mot bakgrund av ett o?kat intresset fo?r stadska?rnan, i ba?de svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den ha?r studien den svenska planeringspraktikens intresse fo?r stadska?rneutveckling i perifera omra?den. Syftet med studien a?r att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum fo?r stadska?rneutveckling och att fo?rdjupa fo?rsta?elsen fo?r vad detta inneba?r fo?r planeringen av staden.Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utga?r fra?n ett diskursteoretiskt fo?rha?llningssa?tt vilket fo?r med sig ett antal logiker och begrepp som anva?nts fo?r analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utga?ngspunkt i hur utbyggnadsomra?det Hyllie i Malmo?.