Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.

Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, Àr ett redskap som anvÀnds i Sverige och 120 andra lÀnder och processen anvÀnds för att förutse miljöpÄverkan som kan komma att intrÀffa som ett resultat av olika projekt som etableras. I Sverige krÀvs MKB alltid för sÀrskilda projekt, sÄ som vÀgprojekt. Processen försöker inkorporera miljöaspekter i projekt och Àven ge allmÀnhet och intressenter möjlighet att yttra sig och stÀlla frÄgor kring projektet. Detta kallas att hÄlla samrÄd vilket ska hÄllas under hela MKB-processen. I Sverige finns lagar som begÀr att samrÄd hÄlls under processen, men forskning kring jÀmstÀlldhet och samrÄdsförfarandet kallad JÀmSam visar att det Àr en överrepresentation av Àldre mÀn pÄ dessa möten.

The purpose of this study is to examine how four educators in two different departments at two different preschools in Stockholm, selects children's literature in preschool and how literature is used in the activities and how much influence children have in the choice of literature. Based on qualitative interviews as a method we have interviewed pedagogues to get answers to our questions. We will also interview some children to find out how involved they are in the purchase of literature on the departments we examined. We consider the social cultural perspective to be a well rounded starting point for our survey, because the theory gives us the opportunity to study how the interaction and meetings between educators and children develop for each reading encounter. And through the analysis a thorough display between educators and children towards literature will be shown.

Organisationer stÄr inför stÀndiga förÀndringar och det medför att organisationers IT-system behöver anpassas dÀrefter. För att besvara dessa förÀndringar investeras det i nya IT-system. Dock prioriteras oftast inte hantering av de föregÄende systemen, sÄ som systemavveckling. Systemavveckling behandlas ytterst lite i befintlig litteratur, till exempel hur en systematisk avvecklingsprocess skulle kunna genomföras. UtifrÄn detta utformades uppsatsens syfte att belysa Àmnet systemavveckling och kartlÀgga centrala begrepp. För att uppnÄ syftet har tvÄ fallstudier genomförts samt en genomgÄng av befintlig litteratur.

Empirisk forskning samt litteratur visar att musiken pÄverkar oss pÄ mÄnga plan samt har en inverkan pÄ livskvaliteten. Uppsatsen syftade till att presentera detta samt belysa genom en undersökning av hur personer med och utan diagnosen Asperger syndrom/autistisk personlighetsstörning upplevde musikens inverkan pÄ deras liv och livskvalitet. Inledningen bygger pÄ en grund av undersökningar och litteratur om musiken, livskvalitet samt en förklaring till diagnoserna. Fyra personer utan diagnos och fyra personer med diagnos djupintervjuades. Resultatet visar att samtliga tycker musiken har en stor inverkan pÄ deras livskvalitet och vÀlmÄende helt i linje med mycket av den tidigare forskningen.

Studien utforskar hur min livsvÀrld pÄverkades och förÀndrades dÄ jag undersökte mina strategier för saxofonövning. UtgÄngspunkten för studien utgÄr frÄn instuderingen som gjordes av Paul Bonneaus stycke Suiet pour saxophone alto et piano och de loggboksanteckningar som skrevs i samband med varje övningspass. Denna kvalitativa studie genomfördes utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv som kommer ur den fenomenologiska filosofin. Analysen av instuderingsprocessen kretsade kring mina reflektioner över hur jag ser pÄ övning utifrÄn min livsvÀrld. I resultatet framkommer ett mönster som visar en övergÄng frÄn negativt tÀnkande till mer positivt tÀnkande.

SammanfattningDatum: 30 maj, 2013NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Andreas Melin Sofie Wiklund 9 september 1982 1 augusti 1988Titel: En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social ResponsibilityHandledare: Cecilia LindhNyckelord: Corporate social responsibility, vÀrdeskapande, definitioner av corporate social responsibility, litteraturstudie corporate social responsibility, vÀrdeskapande genom corporate social responsibility, hÄllbar utveckling.FrÄgestÀllning: DÄ begreppet CSR Àr svÄröverskÄdligt och en gemensam definition saknas ville vi fÄ en förstÄelse för Àmnet om vad som Àr CSR, vilka mekanismer som ligger bakom anledningarna till varför företag arbetar med CSR och hur detta skapar vÀrde för företag och samhÀllet och varför det saknas en gemensam definition.Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska och redogöra för studier om företag och CSR och vilka svar forskare har givit i vetenskaplig litteratur, för att ge en övergripande och förklarande introduktion till lÀsaren om vad som Àr CSR.Metod: Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats. Totalt har 78 artiklar och inriktningen hos 105 akademiker anvÀnts i empiri och analys för att svara pÄ syftet. Litteraturstudie ansÄglÀmpligast som metod, dÄ det redan finns mycket skrivet inom omrÄdet.Slutsatser: CSR förefaller att definieras beroende pÄ forskarens ÀmnesomrÄde, inriktning, motiv samt vilken samhÀllsdebatt som Àr dominerande för stunden.CSR Àr symbiosen mellan företagets intresse, att vinstmaximera samt samhÀllets intressen dÄ CSR syftar till att vara lyhörd för samhÀllets krav och förvÀntningar pÄ hur företaget ska serva samhÀllet..

Undersökningens syfte Àr att pröva om en mindre stat kan nyttja sig av vilseledning för att minska Äverkan frÄn en motstÄndare som nyttjar sig av Wardens systemteori. Undersökningen fokuserar frÀmst pÄ att vilseleda en motstÄndares mÄlinhÀmtning innan ett angrepp. Undersökningen ger förslag pÄ ett antal sÀtt att genomföra defensiv vilseledning, bÄde innan ett angrepp och under pÄbörjat angrepp. För att underlÀtta för undersökningen tas fiktiva mÄlval ut inom Sverige med stöd av Wardens litteratur och med stöd i viss annan litteratur. En mindre jÀmförelse mot befintliga sÄrbarhetsanalyser genomförs.

Den hÀr uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, frÄn 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhÄller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa pÄ hur kritikernas förhÄllningsÀtt till kvinnliga författare har förÀndrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som pÄvisar att författarna har blivit recenserade med utgÄngspunkt i traditionella könsmönster. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr genus och uppsatsens metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans stÀllning i samhÀllet prÀglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förÀndring som har skett under hundra Är avspeglas Àven i mottagandet av romanerna. Summeringen Àr kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus pÄ författarens kön och en förmyndarartad hÄllning.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till lÀsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förÀndrad motivation till lÀsning, skillnader mellan flickors och pojkars lÀsning och om elevers syn pÄ litteratur förÀndras. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning i en Ärskurs fyra till fem under en femveckors- period i LuleÄ Kommun, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever medverkade i vÄr undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. VÄrt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till lÀsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika lÀsvanor, visade att de lÀser böcker i olika genrer, vilket inte stÀmmer överens med det vi kommit fram till i vÄr undersökning.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lÀrares attityder gÀllande litteraturkanon och lÀrares didaktiska synsÀtt och uppfattningar gÀllande litteratur. Och om dessa attityder pÄverkar undervisning och litteratururval. FrÄgestÀllningarna har varit: 1. Hur motiverar lÀrare sina litteratururval till undervisning? 2.

Inför mitt arbete har jag gjort en undersökning i en skolÄr tvÄ klass dÀr jag först lÄtit eleverna uppleva berÀttelser pÄ olika sÀtt och sedan intervjuat dem om deras möten med litteratur och om hur de vill uppleva berÀttelser. Detta har jag sedan satt i relation till teorier kring barns lÀsvanor och litteraturundervisning. Det jag undersökt Àr om eleverna som jag intervjuade vill uppleva berÀttelser pÄ det viset som vi anvÀnder litteratur i skolan eller om de saknar nÄgot. Forskningen visar att lÀsningen har minskat och lÀsvanorna skiljer sig mellan könen. HöglÀsningen har betydelse för lÀsinlÀrningen dÄ den ger ett rikare ordförrÄd och ökar allmÀnbildningen.