Detta examensarbete tar upp frågan om hur studie- och yrkesvägledare i grundskolans senare årskurser arbetar med de elever som inte når målen enligt läroplanen för grundskolan, LGR 11. Enligt LGR 11 så är det hela skolans ansvar att arbeta aktivt med elevers måluppfyllelse, men hur arbetar man då med detta som studie- och yrkesvägledare? Intresset för forskningsområdet fick vi som författare av debatten kring elevers måluppfyllelse där det kom rapporter om att antalet elever som inte nådde måluppfyllelsen i den svenska grundskolan ökade. I denna studie så undersöker vi hur man som studie- och yrkesvägledare arbetar med de elever som inte når målen i grundskolan, vilka samarbetsformer finns det och vilka bakgrundsfaktorer som kan finns kring elevgruppen som inte når målen i skolan. Med hjälp av en kvalitativ undersökning för att få en så bred bild av studie- och yrkesvägledarnas arbete med vårt undersökningsområde genomförde vi sex intervjuer på skolor där informanterna svarat att de anser att de arbetar aktivt med måluppfyllelsen, exempelvis som en del av elvårdshälsoteamet och har ett aktivt samarbete med lärare och övrig personal i och utanför skolan. För att tolka resultatet har vi använt oss av Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande, Pierre Bourdieus tankar kring sociala strukturer samt Abraham Maslows och Viktor Frankls behovs- och motivationsteorier. Med dessa teorier vill vi belysa hur interaktioner och samspel skapar stöd och struktur, hur motivation och individuella behov påverkar måluppfyllelsen för eleverna där studie- och yrkesvägledarens arbetsmetoder och samarbetsformer är en part i detta arbete. Analysen av resultatet i vår undersökning visar att det för studie- och yrkesvägledarna är ett tidskrävande arbete som kräver individuellt anpassade metoder och samarbete med olika funktioner i och utanför skolan för att nå varje enskild individ men att för målgruppen kan en bra studie- och yrkesvägledning vara avgörande i relation till elevernas måluppfyllelse..

Alla elever måste läsa skönlitteratur i skolan. Ofta är det så att de själva inte får särskilt stort inflytande över den litteratur de ska läsa. Valet av litteratur står lärarna i hög utsträckning för och eleverna måste läsa böcker de inte kan relatera till från deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever på gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och på vilket sätt skolan påverkar deras läslust, deras inspiration att läsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjälp av lärar- och elevintervjuer samt en enkät på en gymnasieskola i en mellansvensk stad.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lätt att förstå, även om inte alla områden prövas och valda delar används efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, är att återträffar behövs för vidmakthållandet och för att få en större programtrohet. Arbetet visar också på relevans för användandet av Skol-Komet, när det gäller uppförandeproblem av olika slag, både genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Syftet med vår studie var att beskriva synen på individualisering i matematik och hur lärarna tillämpar detta i praktiken. Vi har studerat läroplanerna från 1962 och framåt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vår studie baserades på kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lärare som undervisar i matematik i år 4?6.

Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald..

Alla elever har rätt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som råder just nu. Läraryrket är ett komplext yrke som bland annat innefattar att lärare måste ha kunskap om många olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lärande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien är att studera om en metod som ofta används inom specialpedagogiken, kan användas i grundskolan inom läs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lärare måste arbeta med utifrån styrdokumenten, en förförståelse för hur barn och elever utvecklar lärande utifrån sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla språkkunskaper.

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Syftet med vår undersökning var att undersöka om elevernas studiemotivation förbättrades med hjälp av pedagogiska dataspel och rörelse i grundskolan gällande rättstavning i ämnet svenska. I vår undersökning använde vi oss av det pedagogiska dataspelet ?Trädet?, rörelseövningarna innefattade s k Sherborneövningar som genomfördes i klassrummet. Totalt omfattade vårt arbete 56st elever i grundskolans år 4 fördelade på två skolor. Undersökningen genomfördes genom en sk triangulering bestående av observationer där vi observerade 3 elever i varje klass, ett diktamenstest och en enkätundersökning.

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för våra framtida yrkesroller som lärare. Det har visat oss att det går att arbeta med inkludering utan att det nödvändigtvis måste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla är det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och värderingar. Kan vi få skolans elever att bli förtrogna med att vi alla är olika och att det är något positivt, eftersom det är den verkligheten de en gång kommer till mötes den dagen de lämnar grundskolan. Det är viktigt att alla inom skolan värld tar till sig arbetssättet med inkludering.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jämförelse mellan klasslärare och idrottslärare. [Obstacles and opportunities in school sports.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de tidiga skolåren använder sig av utomhusundervisning i de naturorienterade ämnena. Vad lärarna anser vara viktigt kursinnehåll och till vad eleverna ska kunna använda sina kunskaper i naturorienterade ämnen är också frågor vi valt att belysa. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år, där alla lärare undervisar i No. Lärarna har svarat på frågor om centralt kursinnehåll och varför det är viktigt att eleverna får kunskaper i naturvetenskap, de har också delat med sig om sina tankar och åsikter om utomhusundervisning. I studien ställs empirin mot litteratur som behandlar olika perspektiv samt tidigare forskning inom området.De flesta har en positiv inställning till utomhusundervisning.

Syftet med studien är att jämföra olika uppfattningar om metoder som några lärare i grundskolan tidigare år och grundsärskolan använder för att hjälpa och stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, samt vilka faktorer som påverkar lärarnas val av arbetsmetoder. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Den utgår från ett lärarperspektiv då tio lärare har intervjuats, fem i grundskolans tidigare år och fem i grundsärskolan. Lärarna är verksamma på sju olika skolor i fem olika kommuner. Resultat: Studien visar att lärare i både grundskolan och grundsärskolan använder flera olika metoder i sitt arbete med läs- och skrivinlärning samt när de får elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..

Med denna studie har vi velat gå vidare utifrån tidigare forskning som visat att musikämnet har en lägre status i den svenska grundskolan. Syftet med uppsatsen har varit att genom fem kvalitativa intervjuer med lärare i grundskolans senare år, undersöka om anledningen kunde härledas från hur dessa lärare såg på kunskap och hur de värderade skolämnen sinsemellan. Resultatet av denna undersökning visar att dessa lärare anser att kunskap är värdefull när den fyller en nytta, och att alla utom en lärare rangordnar skolämnen sinsemellan beroende på om ämnen anses inneha viktiga funktioner eller enbart uppfattas som roliga bonusämnen i skolan. De slutsatser som kunnat dras ur undersökningens resultat är att sådana värderingar av kunskap och ämnen sinsemellan som intervjupersonerna visat på har betydelse för den status musikämnet ges..