Syftet med arbetet var att se hur pedagoger pÄ en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fÄtt se barns lek och för en djupare förstÄelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benÀmner det som jÀmstÀlldhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ÀndÄ kan leka med allt..

VÄrt syfte Àr att genom en enkÀtstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska vÀrdet mot vÀxelkursrisk. Vi vill ocksÄ utreda huruvida de hanterar sin exponering mot vÀxelkursdepreciering och -appreciering pÄ ett sÀtt sÄ att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtstudie pÄ svenska noterade och onoterade företag. Metoden har dÀrför i huvudsak kvalitativ karaktÀr, men har Àven kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen Àr av deskriptiv natur, dÄ den frÀmst syftar till att kartlÀgga svenska företags medvetenhet om sin vÀxelkursexponering.

I ett samhÀlle dÀr upphovsrÀtten och immaterialrÀtten blir allt mer uppmÀrksammad Àr det viktigt för företag att vara medvetna om sitt innehav av licenser för mjukvaror. I detta arbete kommer företags medvetenhet om deras licenshanteringssituation att undersökas. I den hÀr rapporten kommer problemstÀllningen att undersökas med hjÀlp av intervjuer med företag. Dessa intervjuer kommer att ske via telefon och per e-post. Ett liknande arbete har tidigare inte gjorts och dÀrför kÀnns det relevant samt intressant att göra denna undersökning.Arbetet resulterade i intervjusvar frÄn 11 företag.

Syftet med denna studie Àr att nÄ ökad kunskap om hur gitarrlÀrare pÄ gymnasieskolanbeskriver sitt arbete med elevers motivation, meningsskapande och medvetenhet medutgÄngspunkt i gÀllande styrdokument. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudiemed frÄgor rörande lÀrarens roll, elevens roll, styrdokument, undervisningens syfte ochplanering. Tre informanter med yrkeserfarenhet som gitarrlÀrare inom gymnasieskolanmedverkade. Informanternas svar tolkades sedan utifrÄn en bakgrund bestÄende avsociokulturell lÀrandeteori, tidigare musikpedagogisk forskning samt styrdokumenten sjÀlva.Studiens resultat visar följande uppfattningar hos informanterna:- Undervisningens syfte Àr att lÀra eleverna att lÀra sig sjÀlva- LÀrarens roll Àr att uppfylla detta syfte- Styrdokumenten Àr till för att reglera syftet- Styrdokumenten ses som lÀrarens dokument och inte elevens- Syftet med musikundervisning ses som underförstÄtt lÀrare och elev emellan- Det meningsskapande anses ligga i elevens behov och intressen- Det livslÄnga lÀrandet Àr inte alltid kongruent med vad som Àr specificerat istyrdokumentenDen frÀmsta slutsatsen som kan dras av detta Àr att bÄde styrdokument och informanterbeskriver en vision om ett livslÄngt lÀrande. Det som skiljer dessa visioner Ät Àr vÀgen dit.Detta visar pÄ vikten av diskussion kring begreppet livslÄngt lÀrande i förhÄllande till gitarr-och musikundervisning.

Svenska elevers lÀsförstÄelse minskar och vÄra barns intresse för böcker och lÀsning likasÄ, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om höglÀsning anvÀnds som metod inom förskolan, samt att fördjupa förstÄelsen för vilken betydelse höglÀsning anses ha för barns sprÄkutveckling. Tidigare forskning tyder pÄ att höglÀsning i förskolan pÄ mÄnga sÀtt kan bidra till att öka barns sprÄkliga medvetenhet, samt vara en förutsÀttning för deras fortsatta sprÄkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning pÄ vikten av engagerade och pÄlÀsta pedagoger som kan vÀgleda och hjÀlpa barnen pÄ sin vÀg till lÀslust och lÀrande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkÀter besvarade av 72 pedagoger pÄ sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger Àr medvetna om att höglÀsningen har positiva effekter pÄ barns sprÄkutveckling. HöglÀsning Àr till övervÀgande del en planerad aktivitet men Àven en spontan sÄdan.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ en större förstÄelse för hur barn utvecklar empati och hur lÀrare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta Àmne dÄ vi varit ute i skolor och förskolor dÀr lÀrare och förskolelÀrare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsÀtt/metoder. Vi har anvÀnt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det Àr en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förÀndra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes pÄ tvÄ olika verksamheter en förskola och en grundskola Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att det krÀvs ett genomsyrande arbetssÀtt och medvetenhet frÄn lÀrarnas sida.

Bakgrund: En hÀlsosam och varierad kost Àr viktig vid alla tidpunkter i livet, inte minst i samband med en graviditet. Gravida kvinnor har i regel ett ökat intresse av att söka efter kostrÄd som Àr specifikt anpassade för gravida. Rekommendationer gÀllande intag av energi och nÀringsÀmnen skiljer sig mellan gravida och icke gravida kvinnor. Rekommendationerna skiljer sig bland annat i energibehov samt vid intag av jÀrn, folsyra, vitamin D och kalcium. I Sverige finns mödravÄrdcentraler, dessa Àr center för kvinnor som planerar en graviditet eller Àr gravida.

Syftet med arbetet var att undersöka hur klasslÀrare i Är 1-3 upptÀcker dyslexi hos sina elever samt vilka arbetssÀtt och lÀsinlÀrningsmetoder de tillÀmpar i klassrummet för att hjÀlpa eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ ansats, dÀr semistrukturerade djupintervjuer fördes med fyra klasslÀrare. En innehÄllsanalys ledde fram till resultatet, som presenterades i form av ett kodschema. Resultatet visade att samtliga informanter upptÀckte dyslexi hos sina elever genom de symptom som hör till vanliga kÀnnetecken pÄ dyslexi. En av informanterna anvÀnde sig Àven av vÀlskrivning för att identifiera problematiken. Vad gÀller arbetssÀttet utgjorde lÀstrÀning en central insats hos samtliga informanter.

Upplevelsen av hÀlsa Àr unik hos varje individ och innefattar mer Àn ?att vara frisk?. HÀlsan Àr komplex och inbegriper nÀrvaro av vÀlbefinnande, balans i tillvaron samt en frÄnvaro av lidande och illabefinnande hos mÀnniskan. En fysiskt frisk mÀnniska kan uppleva ohÀlsa pÄ samma sÀtt som att en fysiskt sjuk mÀnniska kan uppleva hÀlsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.

Denna fallstudie berör Corporate Social Responsibility (CSR) och den interna kommunikationen av CSR inom finanssektorn. De organisationer studien har applicerats pÄ Àr Swedbank och Nordea dÀr studien belyser kommunikation av CSR frÄn central nivÄ till lokal och vise versa. Idag blir företag i större utstrÀckning Àn tidigare granskade inom omrÄdena samhÀllsarbete och hÄllbarhetsfrÄgor. Swedbank och Nordea Àr tvÄ stora aktörer inom finanssektorn, en sektor som tidigare setts ha en mer indirekt pÄverkan Àn direkt, och verkar för att samhÀllet ska fungera genom in- och utlÄning.Den externa kommunikationen frÄn organisationerna bygger pÄ att den interna kommunikationen ska fungera och leda till ett utförande av det som utlovas pÄ hemsidor, CSR-rapporter, hÄllbarhetspolicys etc. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts med intervjuer genomförda pÄ central, regional och lokal nivÄ inom de bÄde organisationerna.

Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..

SyfteSyftet med undersökningen var att studera hur eleverna som gÄr pÄ ett estetiskt gymnasieprogram med dansinriktning, beskriver de estetiska studiernas möjligheter att stimulera till utveckling av de multipla intelligenserna. Min utgÄngspunkt i studien var Howard Gardners definition av de sju intelligenserna; lingvistisk, logisk ? matematisk, musikalisk, spatial, kroppslig ? kinestetisk, och personlig inÄt ? utÄtriktad intelligens.MetodFör att nÄ fram till syftet i studien anvÀnder jag mig av Gardners teorier som ett teoretiskt ramverk och utifrÄn det undersöker danselevers utveckling inom olika intelligensomrÄden. För undersökningen av danselevers uppfattningar anvÀnder jag mig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer med en grupp elever som valt att studera danslinjen pÄ ett estetiskt program. Intervjuerna baserades pÄ ett antal frÄgeomrÄden med öppna och direkta frÄgor till intervjupersonerna.

Nina Hammarberg: Ambitioner hos körsÄngare och körledare. En undersökning kring mÄlsÀttningar, önskemÄl om medbestÀmmande och sÄngteknisk medvetenhet i tre körer. Uppsala, Musikvetenskap 1997. C-uppsats (60 p).Syftet med uppsatsen Àr att undersöka för det första körmedlemmars och körledares mÄlsÀttningar med körarbete, för det andra instÀllningar till medbestÀmmande, för det tredje medvetenhet om sÄngteknik. Materialet bestÄr av besvarade enkÀter frÄn tre kyrkokörer i Uppsala.

Problemformulering: Hur arbetar ett e-handelsföretag i resebranschen med kundlojalitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr utifrÄn ett ledningsperspektiv att undersöka hur ett e-handelsföretag i resebranschen arbetar med kundlojalitet. Samt att se hur viktigt detta arbete Àr för en nÀtresebyrÄ som inte har den traditionellt fysiska kundkontakten som ofta anses vara ett mÄste för att skapa en lÄngvarig kundrelation. Inom ramen för vÄrt syfte ingÄr Àven att ta fram en modell som ska underlÀtta vÄr analys av hur en nÀtresebyrÄ arbetar med kundlojalitet. Förhoppningen Àr Àven att modellen ska kunna fungera som ett komplement till det eventuella arbete för kundlojalitet som finns idag.

Denna uppsats belyser hur den ekonomiska krisen pa? Irland respektive Grekland skildrades i svensk opinionsbildande journalistik perioden 1 juli 2009 till och med 30 juni 2011. La?nderna har olika bakgrund och ekonomier men var fo?rema?l fo?r samma kris och ba?da tvingades ta sto?dla?n 2010.Den kvantitativa delen i studien genomfo?rdes utifra?n Jesper Stro?mba?cks gestaltningsteori fo?r att besvara fra?gan om vilka problem och lo?sningar som presenteras kring eurokrisen i Grekland respektive Irland. Vilka akto?rer fo?rekommer? Vilka roller tillskrivs de? Hur framsta?lls respektive kris? Rollerna konstruerades till skurk, offer, hja?lte och oansvarig/utan konsekvensta?nk och studien genomfo?rdes pa? 117 analysenheter fra?n Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Dala-Demokraten.