TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

TelevÄrd som stöd i hemmet för personer med sjukdom och nÀrstÄende blir allt vanligare. Det finns begrÀnsat med forskning som beskriver deras upplevelse av televÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva Àldre personer med sjukdom och nÀrstÄendes upplevelse av televÄrd som stöd i hemmet. En FoU-rapport och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: relationen och nÀrheten till vÄrdpersonalen och nÀrstÄende pÄverkas, ökad kontroll och stÀrkt i sin situation, förÀndrade förutsÀttningar för en god kommunikation, rÀdsla för intrÄng i privatlivet samt oro och osÀkerhet vid anvÀndandet av televÄrd.

Att vara nÀrstÄende till en kronisk sjuk person kan upplevas pÄfrestande nÀr den sjuke Àr beroende av dem och det kan leda till utmattning bÄde mentalt och fysiskt. DÀrför behöver nÀrstÄende finna sÀtt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos nÀrstÄende till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kÀmpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att trÀffa andra och fÄ kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Cystisk fibros (CF) Àr en medfödd Àrftlig sjukdom som pÄverkar lungor, buk- spottkörteln och svettkörtlar. I Sverige föds cirka 15-20 barn med cystisk fibros varje Är. Med intensiv behandling har medellivslÀngden ökat och ligger idag pÄ 50 Är. Syftet med denna studie var att beskriva hur det Àr att leva med CF. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1997 och 2006.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskan bÄde fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvÀrld förÀndras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebÀr krÀver stora förÀndringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades pÄ och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.

Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskans dagliga liv bÄde fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera de internationellt publicerade vetenskapliga artiklarna. Resultatet visade att mÀnniskor inte orkade eller kunde fortsÀtta arbeta eller ha fritidsintressen de haft tidigare. De blev oroliga nÀr de fick för lite information om sina symtom.

Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bÀttre Àn andra i pÄfrestande situationer har vÀckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansÄg att socialt stöd frÄn omgivningen hade hjÀlpt dem att anpassa sig till sjukdomen. VÄrden, i form av bland annat lÀkare, framstod som ett sÀrskilt viktigt socialt stöd.

NÀr en person drabbades av en kronisk sjukdom förÀndrades hela livssituationen för den sjuke personen och dennes omgivning. MÄnga gÄnger var det en nÀrstÄende som tog pÄ sig rollen som vÄrdare. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person med kronisk sjukdom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att fÄ en förÀndrad livssituation, att vara beroende av andra, att fÄ information och kunskap för att klara det dagliga livet, att anpassa livsstil och relationer och att kastas mellan hopp och förtvivlan. Den nya livssituationen gjorde att livet förÀndrades vilket ledde till mÄnga förluster.

Bakgrund: HIV Àr en smittsam och allvarlig livslÄng sjukdom. Fördomar och okunskap mot HIV-positiva finns överallt; bland familj, vÀnner och Àven inom vÄrden. Som sjuksköterska Àr sannolikheten stor att du ska trÀffa pÄ en HIV-patient. Genom att öka kunskapen om HIV och förstÄelsen kring hur det Àr att leva med sjukdomen kan sjuksköterskan bemöta patienten utifrÄn dennes livsvÀrld och behov.Syfte: Att beskriva HIV-patienters upplevelser av att leva med sin sjukdom.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats, baserad pÄ tio vetenskapliga originalartiklar. Den kvalitativa manifest innehÄllsanalysen gjordes enligt Forsbergs och Wengström(2013).Resultat: TvÄ huvudkategorier framkom: Att vara sin sjukdom ( med underkategorierna Stigmatisering, SjukvÄrdens roll, NÀra relationer) och Strategier för att hantera sin sjukdom (med underkategorierna Att hemlighÄlla sin sjukdom , Att dölja sin sjukdom genom tystnad och okunskap, Att dölja sin medicinering, Tankar om  framtiden, Att byta perspektiv) .

Epilepsi Àr en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna som beror pÄ en elektrisk överstimulering av hjÀrnans neuron. Att leva med epilepsi pÄverkar mÄnga omrÄden i livet; fysiska, psykiska, sociala, emotionella aspekter Àr bara nÄgra av de som berörs.Syftet med studien var att beskriva hur livskvaliteten i det dagliga livet pÄverkas av att ha epilepsi. Studien utfördes som en litteratur-studie dÀr resultatet bygger pÄ 14 vetenskapliga artiklar. TvÄ aspekter kom fram i resultatet, sociala och emotionella. I dessa vi-sades det bland annat att personer med epilepsi Àr rÀdda att berÀtta om sin sjukdom för omgivningen av rÀdsla att bli behandlade an-norlunda.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser av att leva med ett barn med kronisk sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att diagnosen och dess process belastar och befriar, att vara orolig för nuet och framtiden, att pendla mellan hopp och förtvivlan, glÀdje och sorg, att vara skyldig och ha förÀldraansvar, att vara uttömd, sakna bekrÀftelse och stöd, att genom stöd och förstÄelse acceptera och bli stÀrkt. FörÀldrar upplevde chock och kaos nÀr diagnosen kronisk sjukdom stÀlldes, men Àven lÀttnad och befrielse. De oroade sig för hur barnen skulle klara sig i framtiden.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om det fanns ett samband mellan vegankost och risk f?r frakturer hos kvinnor 45 ?r och ?ldre, j?mf?rt med icke-vegetarianer. Metod: S?kningen delades in i fyra s?kblock inneh?llande synonymer kopplade till ?Fraktur?, ?Vegankost?, ?Medel?lder? och ?Kvinnor?. S?kningar efter prospektiva kohortstudier gjordes i PubMed och Scopus samt i referenslitteratur. Inkluderad population var kvinnor 45 ?r och ?ldre som ?t en vegankost.

BakgrundSvÀljsvÄrigheter Àr vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som pÄverkar sÄvÀl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen Àr bristande gÀllande hur svÀljfunktionen förÀndras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fÄtal studier finns inom omrÄdet. SyfteSyftet med studien var att undersöka den faryngeala svÀljfunktionen under 1 Ärs tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjÀlp av fiberendoskopisk svÀljundersökning bedöma svÀljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av svÀljfunktionen bedömdes utifrÄn sjÀlvskattning med hjÀlp av en visuell analog skala.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det Àr att vara nÀrstÄende till person med Parkinson sjukdom och att ta reda pÄ hur sjukdomens karaktÀr pÄverkar nÀrstÄende. NÀr nÄgon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det Àr viktigt att sjuksköterskan fÄr bÀttre förstÄelse och försöker uppmÀrksamma de nÀrstÄendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara nÀrstÄende, Copingstrategier som nÀrstÄende anvÀnder i samband med vÄrd av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till nÀrstÄende/ underlÀttande faktorer. Resultatet synliggör nÀrstÄendes svÄra situation prÀglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegrÀnsning. Behovet av stöd och information var pÄtagligt och ansÄgs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmÀnsjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk sjukdom nÀr de ligger inne pÄ somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anstÀllda pÄ SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehÄllsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans kÀnslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvÄrar vÄrdandet, sambandet mellan kropp och sjÀl, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.