Detta examensarbete består av en trafiklösnings utredning av korsningen Björkskataleden/Porsövägen i Luleå kommun samt ett projektgenomförande av antaget lösningsförslag. Korsningen fungerar bra om man ser till framkomligheten och har i dag en hastighetsbegränsning 70 km/h. Många indikationer visar på att hastigheten är i många fall betydligt högre och sambandet hög hastighet med frontal eller vinkelrätta kollisioner har en väldigt hög skadefaktor och bör undvikas genom en bättre trafiklösning. Björskataleden kommer att förlängas med anslutning till Rv 97 vid Notviken och genom denna förlängning kommer belastningen i korsningen Björkskataleden/Porsövägen att öka med ca 15%. Luleå kommuns vision är att alla korsningar efter Björkskataleden skall bestå av cirkulationsplatser.

För att uppfylla förbuden mot deponering av brännbart avfall fr.o.m. 2002 och organiskt avfall fr.o.m. 2005 ska hushållsavfall i Sundsvalls kommun behandlas genom förbränning. Behandlingen ska kompletteras med hemkompostering och kompostering av rent och blött organiskt avfall från storkök och livsmedelsbutiker. Ett ytterligare komplement till biologisk behandling av matavfall är införande av köksavfallskvarnar i hushåll och storkök.

För att kunna erbjuda god och lättillgänglig hälso- och sjukvård vid stora olyckor och katastrofer krävs en katastrofberedskap grundad på planläggning, utbildning och övning. Sjukvårdens särskilda beredskap måste kunna hantera såväl den "lilla vardagsolyckan" som den stora olyckan eller katastrofen. Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer och distriktssköterskor vid primärvården i två kommuner i Jämtlands län upplevde sig förberedda inför en katastrof eller en stor olycka där utryckning krävdes utanför vårdinrättningar till olycksplats. Syftet var även att undersöka hur katastrofberedskap prioriteras av enhetschefer. En intervjustudie har genomförts med tre enhetschefer och fem distriktssköterskor.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att identifiera faktorer som skulle kunna få personal med förskrivningsrätt av FaR, verksam vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun, att i högre utsträckning skriva ut fysisk aktivitet på recept. Syftet var även att ta reda på i vilken utsträckning som fysisk aktivitet på recept skrivs ut av undersökningsgruppen idag samt vilken inställning de har till arbetsmetoden.Metod: En enkätstudie genomfördes på sju husläkarmottagningar, geografiskt spridda inom Uppsala kommun. Enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och har lämnats ut och samlats in vid samma tillfälle. 35 husläkare och 26 sjuksköterskor/distriktssköterskor har besvarat enkäten.Resultat: Resultaten visar på en övervägande positiv inställning till FaR bland vård¬personalen vid husläkarmottagningar i Uppsala kommun. 61 % av de svarande har förskrivit FaR, vilket visar på att antalet förskrivare ökat väsentligt sedan den kartläggning som gjordes av Folkhälsoenheten 2004.

Avfallshantering kommer med stor sannolikhet alltid vara en aktuell fråga, ny teknologi och reningsmetoder uppkommer och vilket behandlingsmetod som är mest lämpad för vilken typ av avfall kan diskuteras. Syftet med denna studie är att se över de kostnader och nyttor som uppkommer när Uppsala kommun komposterar det komposterbara hushållsavfallet och sedan jämföra det med ett scenario där samma mängd avfall istället skulle brännas. Det slutliga resultat och även den rekommendation som kommer ges är att det fallet med det högsta nettovärdet är den mest samhällsekonomiska metoden. För att kunna göra denna typ av studie kommer metoden kostnad-nytta-analys att användas. Detta är en metod som fångar in alla aspekter kring en aktivitet, även aspekter som det normalt sett inte finns någon prislapp på.

Denna studie syftade till att öka förståelsen för hur mottagandet av äldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. Frågeställningarna rörde hur företrädare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. Företrädare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjänstemän har deltagit i en fokusgruppsintervju i ämnet. Med hjälp av Aaron Antonovskys individteori känsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med denna studie är att göra en jämförelse av svenska för invandrare (sfi) i två kommuner, en liten kommun och en medelstor kommun. Samt undersöka sfistuderandes erfarenheter, behov och berättelser om önskemål av studie- och yrkesvägledning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter. Respondenterna är två sfi-studerande med utländsk bakgrund som studerar på vuxenutbildningen, två rektorer och en studie- och yrkesvägledare. De teorier som i första hand har används finns inom sociologiska forskningsfält som förklarar varför människor handlar på en viss sätt och hur behoven styr individens beteende.

En kartläggning av säffle kommuns internhyressystem.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag.Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering.

Orust Kommun står inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriområde vid hamnen i Mollösund. Målet är att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa på ett levande samhälle, den viktiga turistnäringen samt tillfredställa många målgrupper. Rapportens syfte är att föra en diskussion och därmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förändring av industritomten belägen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie där ett antal befintliga områden analyseras, vilka alla är relevanta för industriområdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas på industritomten och analysera vilka som är mer eller mindre lämpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhämtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstå bakgrunden till Mollösunds identitet.

Uppsatsens syfte är att, genom textanalys, undersöka en broschyr från Socialtjänsten i Umeå kommun för att se om den följer Umeå kommuns riktlinjer för klarspråk. Metoden är en läsbarhetsanalys, där Umeå kommuns kommunikationshandbok styr vad som undersöks. Resultatet pekar på att broschyren uppfyller vissa av handbokens riktlinjer för klarspråk, som de olika riktlinjerna för skrivregler: svenska ordformer istället för engelska, moderna och enkla ord istället för äldre formella och undvikande av skrytfenor och modeord. Broschyren lyckas också förklara de termer som finns med. Andra riktlinjer från handboken lyckas broschyren inte uppfylla i samma utsträckning.