Min undersökning handlar om hur pedagoger i förskolan arbetar med barn för att underlÀtta framtida lÀsförstÄelse, samt vilka resurser förskolan har för det. Jag anvÀnde mig av semistrukturerade intervjuer i min undersökning.Undersökningen visar pÄ flera likheter och skillnader mellan metoder att lÀra barnen lÀsa och skriva som anvÀnds vid de studerade förskoleavdelningarna, strÀvan att ge barnen en god lÀs- och skrivförstÄelse kommer till uttryck frÄn samtliga pedagoger.

Hur kan sponsring stÀrka ett företags varumÀrke och vilka skillnaderoch likheter finns det mellan hur tjÀnsteföretag och producerandeföretag anvÀnder sig av sponsring i syfte att stÀrka varumÀrket?Syftet Àr att studera hur företag anvÀnder sig av sponsring i avsikt att stÀrkavarumÀrket samt identifiera skillnader och likheter mellantjÀnsteföretags och producerande företags sponsringsverksamheter.En tvÀrsnittsstudie har genomförts pÄ fyra fallföretag. PrimÀrdatansamlades in genom semistrukturerade personliga intervjuer.Den teoretiska referensramen baseras pÄ vÄr modifieradeundersökningsmodell, AEGM-modellen, som Àr utformad utifrÄnbefintliga teorier inom ÀmnesomrÄdena varumÀrke och sponsring.Empiri i form av presentation av de undersökta företagens sponsringsverksamhet ochintervjupersonernas syn pÄ hur företagen anvÀnder sponsring i syfteatt stÀrka varumÀrket.Slutsats: Det förefaller skillnader, men Àven mÄnga likheter, mellan hurtjÀnsteföretag och producerande företag anvÀnder sig av sponsring.Ett varumÀrke kan stÀrkas med hjÀlp av sponsring, exempelvis genomatt kunden involveras i arrangemanget och att sponsringenkombineras med andra marknadsföringsaktiviteter..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förmÄgan till interoperabilitet ser ut i dag, mellanlogistiksystem i USA, Storbritannien, Tyskand och Sverige, utifrÄn en övergripande nivÄ.Uppsatsen grundar sig pÄ litteraturstudier och har genomförts med utgÄngspunkt i manöverteorinoch teorin om operativ logistik.Den empiriska undersökningen bestÄr av en jÀmförelse av lÀndernas nyttjande av respektivelogistiksystem utifrÄn deras förmÄga till flexibilitet, tempo och effektivitet. Den efterföljandeanalysen visar pÄ eventuella likheter och skillnader. Hur dessa likheter/skillnader sedan pÄverkarlÀndernas förmÄga till interoperabilitet undersöks och dÀrefter sker en analys för att visa hur derasförmÄgan till samarbete vid multinationella operationer ser ut i dag.Slutsatserna i uppsatsen besvarar delfrÄgorna:·  Vad finns det för likheter och skillnader i lÀndernas nyttjandet av respektivelogistiksystem?·  Hur pÄverkar likheterna/skillnaderna respektive lands förmÄga till logistiskt samarbete?.

SammanfattningJag har tolkat romanen Djup utifrÄn temat den destruktiva friheten. Jag har ocksÄ frilagt och tolkat de ganska tydliga varsel som förekommer i romanen och undersökt vilken effekt dessa ger pÄ lÀsaren. Vidare har jag undersökt varför och i vilket syfte författaren har lÄtit romanen utspela sig i den tid som den gör. Jag har presenterat min tolkning av de personer som figurerar i Djup och i vilka miljöer de skildras. Jag har hittat en symbol i form av det Äterkommande lodet och tolkat vilken betydelse det har för berÀttelsen och för huvudpersonen.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken syn förÀldrar har pÄ leken och lekens betydelse för lÀrande i förskolan. Undersökningen gör jag pÄ tre förskolor i norra Sverige. I bakgrunden kommer jag att anvÀnda mig av den forskningslitteratur som finns inom omrÄdet för att beskriva bÄde de Àldre och nyare teorierna om lek. För att samla in empirimaterialet anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och gjorde sedan en innehÄllsanalys. IntervjufrÄgorna stÀlldes och intervjuerna genomfördes pÄ samma sÀtt med alla Ätta förÀldrar.

Denna studie baseras pa? ett intresse att underso?ka fo?ra?ndringar och likheter inom marknadsfo?ring av kataloghus mellan 1960-2010. Genom en litteraturstudie och en utfo?rlig studie av sma?huskataloger under denna femtioa?rsperiod har vissa slutsatser kunnat dras. Resultaten visar ba?de pa? likheter och skillnader i marknadsfo?ringen.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i Ärskurs sex kan anvÀnda sig av nÀr de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska omrÄdet Àr algebra och specifikt har resonemang om, och förstÄelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna anvÀnde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefÀr lika stor utstrÀckning. I de fall dÀr KMR anvÀndes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning pÄ problemet och i de fall dÀr IR anvÀndes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom tvÄ. Resultaten indikerar att en relationell förstÄelse av likhetstecknet Àr förknippat med KMR och en instrumentell förstÄelse framför allt med IR.

SammanfattningI dagens samhÀlle har förÀndringstakten och ökad individualism inneburit att individen mÄste ompröva tankar och vÀrderingar utifrÄn de för tillfÀllet rÄdande förutsÀttningarna. En vÀgledning för att ÀndÄ skapa en stabil bild av identiteten Àr genom personliga varumÀrken. Det innebÀr att en individ framhÀver sina unika egenskaper pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som bidragit till fenomenet personliga varumÀrkens framvÀxt, vilka likheter som finns mellan en individs personliga varumÀrke och identitet, samt hur framtiden för personliga varumÀrken kan tÀnkas se ut.Teorierna som anvÀnds Àr Giddens teorier om modernitetens följder, samt Stiers teorier om identitet. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer. Informanterna har bestÄtt av tre personer som arbetar inom Human Resources, och som dagligen kommer i kontakt med personliga varumÀrken.Resultatet visar pÄ att framvÀxten av personliga varumÀrken kan bero pÄ utvecklingen av individualismen och globaliseringen.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka likheter och skillnader det gÄr att finna i den svenska och finska kursplanen i geografi, detta för att fÄ en indikation pÄ om skillnader i kursplanerna kan vara orsaken till Finlands framgÄng i globala tester medan den svenska skolan gÄr betydligt sÀmre. Samt att se om det finns indikationer pÄ vilka krafter som kan ha pÄverkat kursplanernas utformning.För att kunna finna svaren till syftet sÄ anvÀnds en textanalys av de bÀgge kursplanerna och dessa stÀlls emot varandra för att finna hur de tvÄ kursplanerna skiljer sig frÄn varandra och vilka likheter de har. Denna studie visar pÄ att de tvÄ kursplanerna har vÀldigt stora likheter och knappt nÄgra skillnader utöver ordval. Studien visar ocksÄ pÄ att det inte tycks vara de globala testerna sÄ som PISA som har inverkan pÄ kursplanerna i geografi utan att de mÄste pÄverkas av andra krafter..

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Att drabbas av bröstcancer Àr en omtumlande hÀndelse i livet. Religion och andlighet har visat sig spela en viktig roll hos dessa kvinnor. Det Àr viktigt att förstÄ skillnader mellan religion och andlighet och att de bÄda inte hör ihop, utan kan upplevas fria frÄn varandra. Syftet var att belysa betydelsen av andlighet och religion hos kvinnor med bröstcancer. Studien Àr gjord som en litteraturstudie baserad pÄ empiriska studier dÀr totalt elva vetenskapliga artiklar har granskats.

Problembakgrund: HÄllbarhetsredovisning Àr ett omrÄde som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 Ären. Vad Àr det som gör att företag vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?FrÄgestÀllning: Vilka Àr drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjÀnster?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan vÄra valda branscher.Metod: Den metod som lÀmpar sig mest till vÄr studie tyckte Àr en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn vÄr empiri för att fÄ fram ny kunskap.Resultat: Det finns mÄnga olika drivkrafter till varför företagen vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. NÀr det gÀller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprÀttande, kan det sÀgas att det finns tydliga skillnader men Àven en hel del likheter mellan branscherna..

Det egna modersmÄlet utgör kÀrnan i en individs identitet och Àr centralt för kÀnslan av social och kulturell tillhörighet. SÀrskilt viktigt blir det egna sprÄket i mötet med en ny kultur och ett nytt sprÄk. Att fÄ anvÀnda sitt modersmÄl i det mötet kan bli en sÀker vÀg in i allt det nya. MÄnga andrasprÄksforskare menar att det rÄder stor enighet inom forskningen idag om modersmÄlets viktiga betydelse för flersprÄkiga elevers kunskapsutveckling och andrasprÄksinlÀrning.                      Syftet med följande arbete Àr att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en sprÄkinlÀrningsmodell, MBV, modersmÄlsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten pÄ Vallbacksskolan i GÀvle samt visa pÄ nÄgra möjliga utvecklingsomrÄden för den alfabetisering som jag Àr engagerad i. Om en analfabet fÄr instruktioner och förklaringar pÄ sitt modersmÄl ökar förstÄelsen i inlÀrningen och bÄde modersmÄlet och andrasprÄket utvecklas positivt. En modersmÄlslÀrare skulle kunna ge eleverna en djupare förförstÄelse till presenterade ord och begrepp.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.