Att drabbas av bröstcancer Àr en omtumlande hÀndelse i livet. Religion och andlighet har visat sig spela en viktig roll hos dessa kvinnor. Det Àr viktigt att förstÄ skillnader mellan religion och andlighet och att de bÄda inte hör ihop, utan kan upplevas fria frÄn varandra. Syftet var att belysa betydelsen av andlighet och religion hos kvinnor med bröstcancer. Studien Àr gjord som en litteraturstudie baserad pÄ empiriska studier dÀr totalt elva vetenskapliga artiklar har granskats.

Problembakgrund: HÄllbarhetsredovisning Àr ett omrÄde som har blivit en del av företagens dagliga arbete det senaste 20 Ären. Vad Àr det som gör att företag vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning och ser drivkrafterna annorlunda ut i olika branscher?FrÄgestÀllning: Vilka Àr drivkrafterna bakom hÄllbarhetsredovisning inom branscherna dagligvaror och industri/tjÀnster?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva drivkrafter bakom hÄllbarhetsredovisning och analysera likheter och skillnader i drivkrafterna mellan vÄra valda branscher.Metod: Den metod som lÀmpar sig mest till vÄr studie tyckte Àr en kvalitativ metod med en abduktiv ansats dÄ vi utgÄr frÄn vÄr empiri för att fÄ fram ny kunskap.Resultat: Det finns mÄnga olika drivkrafter till varför företagen vÀljer att upprÀtta en hÄllbarhetsredovisning. NÀr det gÀller likheter och skillnader i de olika branschernas drivkrafter i upprÀttande, kan det sÀgas att det finns tydliga skillnader men Àven en hel del likheter mellan branscherna..

Det egna modersmÄlet utgör kÀrnan i en individs identitet och Àr centralt för kÀnslan av social och kulturell tillhörighet. SÀrskilt viktigt blir det egna sprÄket i mötet med en ny kultur och ett nytt sprÄk. Att fÄ anvÀnda sitt modersmÄl i det mötet kan bli en sÀker vÀg in i allt det nya. MÄnga andrasprÄksforskare menar att det rÄder stor enighet inom forskningen idag om modersmÄlets viktiga betydelse för flersprÄkiga elevers kunskapsutveckling och andrasprÄksinlÀrning.                      Syftet med följande arbete Àr att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en sprÄkinlÀrningsmodell, MBV, modersmÄlsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten pÄ Vallbacksskolan i GÀvle samt visa pÄ nÄgra möjliga utvecklingsomrÄden för den alfabetisering som jag Àr engagerad i. Om en analfabet fÄr instruktioner och förklaringar pÄ sitt modersmÄl ökar förstÄelsen i inlÀrningen och bÄde modersmÄlet och andrasprÄket utvecklas positivt. En modersmÄlslÀrare skulle kunna ge eleverna en djupare förförstÄelse till presenterade ord och begrepp.

 Syftet med uppsatsen Àr att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt Àr Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran HÀgglund (kd). Mitt material Àr hÀmtat frÄn tvÄ av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. UtifrÄn materialet har jag inriktat mig pÄ tre politiska frÄgor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhÀllet samt jÀmfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frÄgor. Jag har funnit bÄde skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gÀller dessa tre politiska frÄgor.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra boksamtal i undervisningen i svenska och svenska som andrasprÄk. Detta innebar att vi undersökte skillnader och likheter mellan lÀrarnas arbetssÀtt under boksamtalen i de olika grupperingarna, samt likheter och skillnader i de olika elevgruppernas sprÄkliga kompetens, metasprÄkliga medvetenhet och deras förmÄga till interaktion. För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar utförde vi elev- och lÀrarobservationer samt elev- och lÀrarintervjuer. Resultatet frÄn undersökningen gÀllande elevernas interaktionsförmÄga visade pÄ stora likheter mellan de olika grupperna, medan de största skillnaderna förelÄg inom sprÄklig kompetens och metasprÄklig medvetenhet. NÀr det gÀllde likheter i arbetssÀttet var dessa litteraturval och att lÀrarna utgick frÄn elevernas personliga lÀsupplevelser samt att de försökte tillvarata elevernas tankar och Äsikter.

Barockmusik och folkmusik har trots sina genreskillnader ÀndÄ en viktig gemensam nÀmnare, nÀmligen dansmusiken. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka och medvetandegöra likheter och skillnader i spelstilen hos barockmusik och folkmusik och jÀmföra dessa genrer. Dessa likheter och skillnader har ÄskÄdliggjorts genom att lÄta de bÄda genrerna genomgÄ ett experiment. Ett barockstycke stöptes om och spelades pÄ folkmusikers vis och en folklÄt fick prova pÄ att framföras med barockstil. Undersökningen utfördes pÄ viola.

Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever i skolÄr 5 kommunicerar i en mindre grupp kring ett matematiskt problem. Begreppet kommunikation Àr indelat i tre omrÄden som analyseras utifrÄn sprÄket, vilka strategier som anvÀnds och den grupprocess som uppstÄr. Gemensamt för de tre inriktningarna Àr den tysta och den verbala kommunikationen. I den sammanfattande analysen belyses likheter och skillnader mellan de tre utvalda grupperna. Metoden Àr en deltagande observation av kvalitativ struktur. Observationerna gjordes med bild? och ljudupptagning, samt genom att en observatör förde anteckningar under inspelningen.

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur tvÄ olika lÀrare pÄ tvÄ olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de bÄda klasserna har olika sprÄklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstasprÄk medan nÀstan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andrasprÄk. Syftet med vÄrt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt lÀsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt pÄ tvÄ helt olika skolor med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och sprÄkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. BÄde Rousseau och pietismen betonade mÀnniskans kÀnslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att mÀnniskans kÀnslor mÄste tillÄtas komma till uttryck i trosfrÄgor och nÀr de talar om hur mÀnniskan erfar Gud och det gudomliga anvÀnder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte Àr sÄledes att studera dessa likheter, med fokus pÄ Rousseaus sprÄkbruk och bildvÀrld..

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergÄngen frÄn förskola till sÀrskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). Specialpedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.