Syftet med studien Àr att beskriva studiecirkeldeltagandets betydelse för individens lÀrande och hÀlsa. För att kunna beskriva detta har studien inspirerats av etnografisk metod. Data insamlades under utvÀrderingen av studiecirkelnDet goda livet, frÄn tvÄ studiecirkelgrupper. Det empiriska materialet frÄn den ena studiecirkelgruppen bestÄr av elva enskilda intervjuer som genomfördes före och tio efter cirkeldeltagandet samt av fyra observerade studiecirkeltrÀffar. FrÄn den andra studiecirkelgruppen har data insam-lats under en studiecirkeltrÀff samt genom att deltagarna, gemensamt vid detta tillfÀlle, fick besvara nÄgra frÄgor.Resultatet visar att studiecirkeldeltagarnas och ledarnas förvÀntningar och cirkelerfaren-heter samt cirkelmiljö och gruppform för studiecirkelgruppen har betydelse för studie-cirkelns genomförande.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers vÀlmÄende och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det fÄ studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas hÀr i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna pÄverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jÀmförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.

Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Matematik krÀver ofta en kÀnsla för sprÄket som kan försvÄra för flersprÄkiga elever. LÀrare har intervjuats för att pÄ bÀsta sÀtt utveckla kunskap om detta.SprÄket har betydelse pÄ olika sÀtt för matematikinlÀrning och det bör kommuniceras mer. Det Àr som lÀrare viktigt att ha en medvetenhet om kommunikation, flersprÄkighet, inlÀrning, matematik..

Bland lĂ€rare i Ă„r 2-6 och elever Ă„r 4-6 vill vi försöka ta reda pĂ„ om och dĂ„ eventuellt hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet skiljer sig Ă„t. Vi vill ocksĂ„ undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolĂ€mnen. Kan det vara sĂ„ att skolans traditioner och vĂ€rderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, dĂ€r formell undervisning dominerat, Ă€r sĂ„ starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolĂ€mnen eller förhĂ„ller det sig pĂ„ nĂ„got annat vis? Är svenska nĂ„got vi lĂ€r isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lĂ€ra oss lĂ€sa och skriva eller Ă€r det nĂ„got annat? IngĂ„r svenskundervisningen i övriga skolĂ€mnen eller Ă€r och blir denna osynligt nĂ€r den inte stĂ„r pĂ„ schemat? I vĂ„rt forskningsarbete valde vi att anvĂ€nda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lĂ€rarna visar en relativt gemensam syn pĂ„ svenskĂ€mnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjĂ€nsteĂ„r och form av anstĂ€llning skiljer lĂ€rarna Ă„t.

Uppsatsen jÀmför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vÀgval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestÄende av militÀrteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och mÄlbild rapport 4. DÀrefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna sÄ att en likvÀrdig jÀmförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Titel: Att motivera och motiveras NivÄ: C- uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Charlotta Taberman & Elin HultgrenHandledare: Jon Aarum AndersenDatum: 2014-01-13Problem: Problemet Àr om det chefer anser motiverar de anstÀllda uppfattas som motiverande för de anstÀllda. Detta problem pÄverkar chefskap och företag.Syfte: Syftet Àr att se om chefer inom banksektorn Àr medvetna om vad som uppfattas som motiverarande av sina anstÀllda. Studien ska ge en inblick i om det finns skillnader mellan chefer och anstÀlldas uppfattning kring motivation pÄ en arbetsplats som Àr vÀldigt resultatstyrd. Detta kan ha betydelse för hur chefer ska göra för att motivera sina anstÀllda. DÄ motivationen pÄverkar individens arbete kan det vara av vÀrde att studera detta, dÄ det har inverkan pÄ företagets resultat.Metod: Vi anvÀnde oss av bÄde en kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod.

Problembeskrivning: AnvĂ€ndare av Ă„rsredovisning, stĂ€ller krav pĂ„ korrekt information för att vidare kunna fatta adekvata beslut. Årsredovisningen utgörs av en reglerad del ? International Financial Reporting Standard (IFRS), samt en frivillig del, VD-ordet, som inte Ă€r reglerad. Idag har VD-ordet kommit att fĂ„ allt större betydelse, eftersom det Ă€r enklare att förstĂ„ för de anvĂ€ndare som inte har tillrĂ€cklig kunskap om redovisning. Det uppstĂ„r dĂ„ ett problem huruvida VD:n vĂ€ljer att gestalta den ekonomiska verkligheten sĂ„dan den framstĂ€lls i redovisningen, eller om han vĂ€ljer att förvrĂ€nga verkligheten i VD-ordet.

Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer dÀr projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. DÀrefter jÀmfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks Àven vad bÄda parter anser karaktÀrisera en lyckad Facebook-kampanj.Teorierna som anvÀnds Àr technology-image expectancy gap teorin som uppmÀrksammar hur publikens förvÀntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktÀriserar en lyckad Facebook-kampanj.I analysen av resultatet kunde vi utifrÄn teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte.

Syftet med studien Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar att barngruppens storlek och sammansÀttning har betydelse för planeringen och arbetet mot lÀroplansmÄlen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar att relationerna inom gruppen pÄverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltÀthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att fÄ en inblick i hur barngruppens storlek och sammansÀttningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollÀrarnas möjligheter att arbeta mot mÄlen. Detta Àr intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn handlar om hur förskollÀrarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssÀtt samt deras arbetsmiljö. FrÄgorna handlar ocksÄ om hur förskollÀrarna uppfattar att gruppsammansÀttningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Uppsatsen Àr en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar tvÄ teorier mot dessa tvÄ försvarsbeslut, det Àr realismen och liberalismen. Det jag vill fÄ fram genom uppsatsen Àr att se likheterna och skillnaderna i de bÄda besluten inom ett sÀkerhetspolitiskt perspektiv..